Människor som rör sig i ett kontorslandskap

Fakta om karensavdraget – och varför det behövs

Karensavdraget är en självrisk i sjukförsäkringen som innebär att man som anställd bär en del av kostnaden när man blir sjuk. Det motsvarar 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.

Nu höjs röster för att avskaffa karensavdraget, vilket i praktiken skulle flytta kostnaden till arbetsgivarna från dag ett. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar skulle det medföra betydande kostnader för företagen.

Räkna ut vad slopat karensavdrag skulle kosta ditt företag

Skriv in hur mycket ditt företag betalade i sjuklönekostnader förra året och se direkt hur mycket era kostnader skulle öka om karensavdraget försvinner. Kalkylatorn visar både direkta kostnader och möjliga beteendeeffekter och är baserad på officiella beräkningar.

Utöver dessa kostnader uppstår även ett produktionsbortfall vid ökad sjukfrånvaro. Denna kostnad varierar dock mellan branscher och verksamheter och inkluderas därför inte i beräkningen.

Sjuklönekostnad med karensavdrag

0 kr

Sjuklönekostnad utan karensavdrag

0 kr

Direkta effekter
Den kostnad som i dag bärs av arbetstagaren genom karensavdraget och som vid ett avskaffande i stället skulle överföras till arbetsgivaren.
0 kr
Beteendeeffekter
Den förväntade ökningen i korttidssjukfrånvaro när karensavdraget avskaffas, vilket medför högre sjuklönekostnader för arbetsgivarna.
0 kr
Total kostnadsökning0 kr
(47 - 63 %)

Så har vi räknat

I modellen anger du företagets totala sjuklönekostnader föregående år (markera om värdet inkluderar arbetsgivaravgifter). Enligt DS 2023:33 beräknas ett avskaffande av karensavdraget öka kostnaderna med cirka 38 procent genom direkta effekter samt med ytterligare 11–25 procent till följd av beteendeförändringar, vilket sammantaget motsvarar en årlig ökning på omkring 47–63 procent.

Föregående års sjuklönekostnader multipliceras därför med detta intervall. Resultatet redovisas som den direkta kostnadsökningen, ett intervall för beteendeeffekten samt ett samlat intervall för den totala kostnadsökningen.

1. Beräkna direkta effekter

Direkt effekt = Sjuklön * 38%

2. Beräkna den totala kostnadsökningen

Kostnadsökning ∈ [Sjuklön * 47%, Sjuklön * 63%]

3. Beräkna beteendeeffekter

Beteendeeffekter ∈ [Sjuklön * 47% - Direkt effekt, Sjuklön * 63% - Direkt effekt]

Vanliga frågor om karensavdraget

Varför ska vi behålla karensavdraget?

Sverige bör behålla karensavdraget då det stärker ansvarstagandet, bidrar till hög sysselsättning och håller sjukfrånvarokostnaderna under kontroll. Det är därmed en viktig och välfungerande självrisk i sjukförsäkringen.

Norge har inget karensavdrag, varför ska Sverige ha det?

Slopat karensavdrag är ett dyrt experiment som Sverige redan har provat. Likt Norge testade Sverige 1987 att avskaffa karensavdraget. Det ledde till att Sverige fick bland Europas högsta sjukfrånvaro – och att kostnaderna för sjukförsäkringen skenade. I Norge uppgår kostnaden för sjukfrånvaro till 8 procent av BNP. Det är högst i Europa och mer än dubbelt så högt som i Sverige.

Källa: Karenstak och högriskskydd, Regeringskansliet.

Källa: OECD / Svenskt Näringsliv.

Vad skulle ett slopat karensavdrag kosta?

Att avskaffa karensavdraget beräknas kosta arbetsgivarna mellan 21 och 42 miljarder kronor 2026. Utöver ökade sjuklönekostnader för svenska företag, riskerar ett slopat karensavdrag att göra det svårare för företag att bemanna, planera sin verksamhet och växa. Det innebär i praktiken lägre tillväxt och sämre förutsättningar för att skapa nya jobb. I en situation där Sverige behöver mer tillväxt och arbetstillfällen har vi inte råd att försvaga ett system som i grunden fungerar väl.

Källa: Kostnaden för arbetsgivarna av ett avskaffande av karensavdraget i sjukförsäkringen.

Artiklar om karensavdrag

Människor som rör sig i ett kontorslandskap

Tipsa och dela