Bra att regeringen ändrar sig om gymnasiets yrkesprogram

Regeringen kommer att lägga fram ett förslag för att föra om yrkesprogram på gymnasiet till högskoleförberedande. Det innebär i dagsläget att två timmars undervisning i veckan i matte, svenska och engelska, kommer att läggas på ordinarie undervisning, för att på det sättet ge högskolebehörighet åt eleverna. Det ska ske utan att tumma på yrkesämnena. Det ska vara möjligt att välja bort tillägget.

För att eleverna på gymnasiets yrkesprogram ska vara väl rustade för sitt första jobb krävs att deras utbildning håller hög kvalitet och relevans. Lokalt måste utbildningarna ske i ett nära samarbete med arbetslivet och nationellt behöver branschernas inflytande över utbildningarna vara stort.

För att eleverna ska bli väl rustade för framtiden och kunna skaffa sig sitt första jobb krävs också att mängden yrkeskurser är tillräcklig. Det måste säkerställas att en yrkesexamen leder till anställningsbarhet. Om inte innehållet på programmen stämmer överens med företagens förväntningar går det att ifrågasätta examens värde och det är eleverna som framförallt drabbas av det.

Huruvida yrkesprogrammen per automatik ska ge grundläggande högskolebehörighet eller inte har varit och är en laddad politisk fråga med många dimensioner; den är det inte vår uppgift att ”döma av”. Generellt sett är naturligtvis mer kunskaper i matematik, svenska och engelska bra att ha i ett framtida yrkesliv. Svenskt Näringslivs uppfattning är att om yrkesprogrammen ges högskolebehörighet så får det inte ske på bekostnad av yrkesämnen. Det ska också alltid vara möjligt att välja bort den behörigheten. Det är därför positivt att regeringen lyssnat på branscherna och idag i allt väsentligt går på den linjen.

Utöver detta behöver mer göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft.