eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

Den 19 oktober ska EU-parlamentets kommitté för medborgerliga friheter samt rättsliga och inrikes frågor, LIBE, rösta igenom sin rapport om EU-kommissionens lagförslag. LIBE är den kommitté i EU-parlamentet som har huvudansvar för att kommentera lagförslaget om ePR.

Regelverket runt digitaliseringen börjar bli mycket snårig. Företagen kämpar nu med att komma i fas med personuppgiftsskyddet enligt dataskyddsförordningen, på engelska general data protection regulation, GDPR, som börjar tillämpas 25 maj 2018.

Alla nya förslag bör fullt ut anpassas till dataskyddsförordningen och inte störa den nuvarande balansen mellan skyddet av personuppgifter och främjandet av innovativa affärsmodeller. Förtydliganden behövs för att bestämma förhållandet mellan ePR och dataskyddsförordningen, GDPR. Förordningarna överlappar varandra. Så lite som möjligt av regleringen borde vara sektorspecifik. Det underlättar regeltillämpning, ger förutsägbarhet och främjar konkurrens med olika teknikanvändning.
Det är det inte tydligt vilka företag som omfattas av förordningen. Konkurrens på lika villkor bör finnas mellan de aktörer som erbjuder samma typ av tjänst och därför bör de formuleras teknikneutralt. Teknikneutralitet gör också reglerna framtidssäkra. I det nu liggande förslaget regleras användandet av cookies utifrån befintlig teknik och utan hänsyn till kommande teknikutveckling. Regleringen av insamling och behandling av data och personuppgifter är tillräcklig genom dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden för tillåten behandling av personuppgifter finns i artikel 6 i dataskyddsförordningen. Den bör även täcka och tillämpas för elektronisk kommunikation. Regleringen av obeställd marknadsföring via elektronisk kommunikation ska göras inom det marknadsrättsliga systemet och Unfair commercial practices directive istället för genom eDataskyddsförordningen.

Företag måste få marknadsföra hela sitt sortiment till marknaden, och i synnerhet till sin befintliga kundkrets. Svenskt Näringsliv vill att begränsningen till liknande produkter stryks. I den fysiska värden motsvarar förslaget förbud mot butikernas skyltfönster.

Maskin till maskin-kommunikation utan behandling av personuppgifter bör tas bort från tillämpningsområdet för förslaget.
Information till rättsväsendet måste ses ur ett säkerhetsperspektiv. Krav på ”bakdörrar” ökar sårbarheten i IT-systemen och bör istället uttryckligen förbjudas. Förslaget ger möjlighet för samhället att kräva ut data i fler fall än tidigare, vilket är en oroande utveckling. Tidsramen för framtagande av förordningen är alltför snäv för att kunna hantera alla frågor som uppstår runt förslaget. Kvalitet bör ges företräde framför hastighet. Nu står näringslivets förhoppning till att LIBE för frågan vidare till hela EU-parlamentet. I steg två står förhoppningen till att medlemstaternas regeringar i Rådet intar en position som främjar tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Att skapa svårtillämpade och betungande regelverk gör inte Europa starkt och rustat för eFramtiden. Tvärtom.