Karl Lallerstedt

Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor på Svenskt Näringsliv.

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

NYHET Publicerad

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.

Om vi tittar på Sverige idag är det ett offentligt-privat samverkansprojekt som kommer att vara större än alla andra, och detta är det framtida totalförsvaret. Detta enorma projekt står inför stora utmaningar.

Den första stora utmaningen är komplexiteten. Man kan nästan inte tänka sig ett mer komplext projekt än att bygga upp ett totalförsvar, som innefattar all samhällsviktig verksamhet. Det kommer att innebära många, komplicerade, och varierande krav inom olika områden, och en koordinering av ett stort antal aktörer.

Den andra stora utmaningen är finansieringen. Försvarsmakten har stora behov – samtidigt som vi måste bygga upp ett nytt totalförsvar. Detta innebär svåra budgetavvägningar mellan försvarsmakten och de bredare totalförsvarsbehoven.

Den allmänna budgetpressen, och puckeleffekten med höga kostnader i början av uppbyggnaden av ett nytt totalförsvar, skapar tillsammans en påtaglig risk för en allvarlig underfinansiering av totalförsvaret.

Den tredje stora utmaningen handlar om att säkerställa konkurrensneutralitet. Ställs betungande och ofinansierade krav på vissa företag kommer det att snedvrida konkurrensen mellan företag. Dessutom skulle det missgynna svenska exportörer till fördel för utländska konkurrenter, och det finns en risk att vissa företag flyttar utomlands i jakt på lägre kostnader och enklare regler.

Ovanpå alla dessa utmaningar har internationaliseringen och Sveriges ökade beroende av globala flöden ändrat förutsättningarna för näringslivet. Konkurrensen har hårdnat, och behoven av samhällsekonomisk effektivitet skärpts. Tiden för stora offentliga monopol är över.

Idag är det privata, konkurrensutsatta, företag som sköter många samhällsviktiga verksamheter. Alltifrån att privata teleoperatörer istället för att ett Televerk hanterar våra telefonsamtal, eller att du idag kan köpa dina läkemedel på ett privat apotek.

Det säger sig självt – i denna nya verklighet – att ofinansierade krav riktade mot företagen allvarligt skulle påverka deras konkurrenssituation.

En illustration är det privata företaget som idag distribuerar myndighetspost digitalt till nära 3 miljoner personer. Detta företag har färre än 50 anställda, och dess uppdrag utfördes tidigare av ett enormt statligt verk som på 80-talet hade över 60 000 anställda.

Nu när vi ska bygga upp ett nytt totalförsvar är risken stor att de som inte vet bättre tittar på hur det var förr. De luras att tro att det inte kostar så mycket, eftersom de stora kostnaderna tidigare absorberades, och doldes, av statliga monopol, där kostnaderna bakades i verksamhetskostnaden för berörda verk och offentligt ägda företag istället för specifika budgetposter.

Om kostsamma krav — anpassade för framtida krigsbehov, snarare än normala marknadsbehov — ställs mot ett monopol, så kan monopolet höja priserna utan större problem, kunderna har ju ändå inga alternativ, och även om man skulle förlora kunder är det ju i grunden inte en normal vinstdrivande verksamhet som påverkas.

Men en konkurrensutsatt aktör, å andra sidan, som påtvingas högre priser kan inte putta över dessa på konsumenterna utan konsekvenser. Blir tjänsten dyrare så söker sig konsumenten till en direktkonkurrent eller kanske en indirekt konkurrent i en närliggande sektor.

I vissa fall finns konkurrenterna utomlands, och för tuffa krav skulle innebära ett konkurrenshandicap för svenska företag, och riskerar minskad omsättning av den svenska verksamheten, och i värsta fall nedläggning. Då skulle kraven ”för att öka totalförsvarsförmågan” få kontraproduktiva effekter, och istället underminera den.

Det säger sig självt att mindre privata aktörer inte har samma förutsättningar som de statliga giganter de ersatt att mobilisera personal och resurser.

Att bygga upp ett totalförsvar kräver politisk realism, och verkligheten är att detta projekt kommer att vara mycket mer krävande än vad våra politiker räknat med.

Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Detta kräver — precis som på andra politiska områden — en full finansiering av det man vill åstadkomma. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar.

Förr i tiden hade Försvarsmakten en omfattande verksamhet som kunde mobilisera över 800 000 man, med egna fältslakterier, fältbagerier, fältsjukhus, m m. Det fanns dessutom en omfattande struktur för att koordinera det bredare totalförsvaret med ett stort antal anställda inom Länsstyrelserna som endast sysslade med inventering för att möjliggöra ett potentiellt bruk av förfogandelagstiftningen, och en armé av anställda inom det bredare offentliga som hade totaförsvarsuppgifter.

Det är inte realistiskt att förvänta sig att vi skall gå tillbaka till den verkligheten. Vi ska vara glada över en fenomenalt värdeskapande effektivisering där drygt 40 personer kan utföra en viktig del av ett arbete som tidigare krävde ett Postverk med över 60 000 anställda. Effektivisering på en rad olika områden har också inneburit gigantiska kostnadsbesparingar för staten, och ökade intäkter genom utförsäljningar och beskattning av privat företagsverksamhet.

Mot denna bakgrund är det logiskt att staten måste vara beredd att betala för den kapacitet den vill ha, istället för att bygga upp en kostsam, ineffektiv och otidsenlig byråkratapparat för att administrera all verksamhet i egen regi. Lösningen är ett effektivt och verklighetsanpassat totalförsvar som bygger på kravställningar inom ramen för upphandlingar och förhandlade avtal — såsom det mesta sköts i moderna effektiva ekonomier.

Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Staten skall självklart ställa krav på säkerheten inom samhällskritisk verksamhet i privat drift. God säkerhet är en nödvändighet för den privata sektorns existensberättigande inom vissa verksamhetsområden. Men många av kraven som staten kommer att ställa på privata företag handlar inte om normala säkerhetsåtgärder, det handlar om höja Sveriges resiliens mot antagonistiska angrepp från främmande makt.

Att leverera på detta område är tveklöst i allmännyttans intresse, och på samma sätt som allmännyttan finansieras av offentliga medel inom vården och skolan skall den självklart också göra det inom totalförsvaret.

Debattartikeln publicerades först på SvD den 3 mars

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Så stoppas brottsvågen mot företagarna

SÄKERHETSPODDEN ”Nu måste polis, övriga myndigheter, civilsamhälle och näringsliv tillsammans ta tillbaka områden som är hårt drabbade av brottslighet”. Det säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige, i senaste avsnittet av Svenska säkerhetspodden.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Tips för att undvika en it-attack

SÄKERHETSPODDEN Rensa bort gamla appar och programvaror, se till att virusskydd och brandvägg fungerar. Se där, några tips från säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder för att slippa it-attacker.
NYHET Publicerad:

Så undviker du internetbedragare

SÄKERHETSPODDEN Bedragare ringer, mejlar och sms:ar för att försöka lura av oss uppgifter. Kunskapen och förståelsen för internetbedrägerier måste öka, anser bedrägeriexperten Jan Olsson.
NYHET Publicerad:

Dags att återuppbygga civilförsvaret

KOMMENTAR Satsningar på totalförsvaret är ett sätt att få fart på svensk ekonomi i kristider, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor. Han varnar också för att budgeten för den civila delen inte räcker när behoven blir tydliga under de kommande åren.
NYHET Publicerad:

Bedrägerierna du behöver hålla utkik efter

SÄKERHETSPODDEN I första avsnittet av Svenska säkerhetspodden listar Nigel Iyer, internationell bedrägeriexpert, sju olika typer av bedrägerier och korruption och berättar om vad som kännetecknar brotten och vad man kan göra för att undvika dem.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Inställt vårmöte för NSD Södra regionen

KONFERENS Arbetsgruppen för NSD Södra regionen har beslutat att inte arrangera något möte för medlemmarna under våren 2020.
NYHET Publicerad:

Näringslivets roll i totalförsvaret

KOMMENTAR Folk och försvars nyss avslutade rikskonferens i Sälen lade stor tonvikt vid behovet av att bygga upp ett nytt totalförsvar. Näringslivet kommer att behöva ges en tydlig roll i detta arbete. Men vad får det kosta?
NYHET Publicerad:

Finansieringen av civilförsvaret måste säkras

KOMMENTAR Notan för det framtida totalförsvaret lär bli högre än vad politiken räknar med. Regeringen och riksdagen måste ta sitt ansvar för rikets säkerhet och säkra finansieringen av det civila försvaret, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

EU-kampanj: Digital brottsvåg ska stoppas

SÄKERHET Hot, cyberattacker och dataintrång. It-brotten ökar, småföretagare är en vanlig måltavla. Vd-bedrägerierna kostar årligen hundratals miljoner kronor, säger kriminalkommissarie Jan Olsson, vid Nationellt It-Brottscentrum.
NYHET Publicerad:

Brotten mot företagare måste prioriteras

DEBATT Att driva företag ska vara tryggt. Så är det inte i dag. Bland annat överväger var femte handlare att sälja eller stänga butiken. Ansvaret vilar tungt på politikerna. Det är hög tid att prioritera den lågprioriterade mängdbrottsligheten som kostar svenska företag stora summor, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.