Elever i friskolor presterar bättre

I en unik undersökning har skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren vid London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning granskat och jämfört resultaten från Skolinspektionens Elevenkät som går ut till elever i årskurs 9 i samtliga skolor i Sverige.

Läs Gabriel Heller-Sahlgrens debattartikel här>>

Eleverna får svara på frågor om så kallade ”mjuka faktorer”, till exempel utmaningar, studiero och stimulans. Heller-Sahlgren har i sin undersökning även tagit hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och andra faktorer för att göra resultaten jämförbara och rättvisande. Utfallet är entydigt.

Friskolor får genomgående bättre resultat i dessa enkäter. Eleverna känner till exempel större studiero och mer stimulans samt är mer nöjda med delaktighet, inflytande och anpassning till elevernas behov i friskolor jämfört med i kommunala skolor. I rapporten har Heller-Sahlgren även undersökt om bra utfall i de ”mjuka faktorerna” skulle ha negativ inverkan på studieresultaten, det vill säga om ämneskunskaperna blir lidande av att man satsar för mycket på mjuka frågor. Heller-Sahlgrens undersökning visar att så inte är fallet.

Friskolorna uppnår högre meritvärden, bättre resultat på de nationella proven i engelska och svenska samt har en högre andel gymnasiebehöriga, även när man justerar för samma faktorer som i analysen över mjuka utfall, inklusive elevernas bakgrund.

De fristående skolornas övertag gentemot kommunala skolor vad gäller svaren i Skolenkäten och de inhemska kunskapsresultaten gäller oavsett om skolorna drivs som aktiebolag/handelsbolag, ideella föreningar/stiftelser eller ekonomiska föreningar. Aktiebolagen presterar dock bättre än både kommunala skolor och fristående skolor med andra ägare när det gäller andelen godkända elever i alla ämnen.

Det här är helt ny och viktig kunskap om svenskt skolväsende. Friskolorna, som idag står i skottgluggen i den politiska debatten, är inte problemet i svensk skola. Tvärt om bidrar de till att utveckla skolan genom valfrihet, konkurrens och innovationer, och de presterar bättre i viktiga avseenden än kommunala skolor. Mot denna bakgrund blir regeringens agerande i välfärdsdebatten än svårare att motivera.