Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik och Bettina Kashefi, chefekonom.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik och Bettina Kashefi, chefekonom.

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Kommuner och landsting står inför omedelbara och svåra utmaningar till följd av den demografiska utvecklingen. De delar av befolkningen som har störst behov av välfärdstjänster, barn och ungdomar och personer över 80 år, växer snabbt, medan andelen i arbetsför ålder vars arbete ska finansiera vård, skola och omsorg sjunker.

Redan nu märks svårigheterna att möta de ökande behoven genom personalbrist och därmed försämringar, som växande köer i sjukvården. Det är illa, eftersom väl fungerande skola, vård och omsorg är viktigt för både näringslivet och medborgarna.

I valrörelsen var mer resurser lösningen på allt. Men om personaltätheten i välfärdstjänsterna fortsätter öka som hittills, innebär det att hela sysselsättningsökningen i ekonomin fram till år 2025 sker i kommunsektorn. Det vore förödande eftersom det också finns ett behov av fler sysselsatta i ett näringsliv som växer. Dessutom skulle skattetrycket öka kraftigt med försämrad internationell konkurrenskraft som följd och med sämre drivkrafter till arbete.

Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, i första hand digitalisering och Artificiell Intelligens (AI).

Ett tydligt exempel är den redan pågående utvecklingen i sjukvården, där privata vårdgivare nyttjar digitaliseringens möjligheter att tillhandahålla vårdtjänster on-line eller integrerat med fysiska tjänster, som radikalt förbättrar tillgängligheten.

Inte minst måste vården av patienter med kroniska sjukdomar, som står för 80 procent av sjukvårdens kostnader, utvecklas. Genom att stödja patienten i hemmet med hjälp av sensorer som läser av värden och är uppkopplade till vårdgivare, kan patienten själv hantera sin sjukdom, och vid behov få stöd av vårdgivaren. Sådana arbetssätt kan öka patientens trygghet, bromsa försämrade hälsotillstånd och minska kostnaderna.

Det finns också AI-stödda system som ger tillförlitligare diagnoser än tränade experter avseende hudcancer, ögonsjukdomar, dyslexi, hjärnskador efter trauman och depression, för att nämna några exempel.

Idag anses väntetider om mer än 180 dagar acceptabla inom ramen för vårdgarantin. Mot detta ska ställas de möjligheter som digitaliseringen ger, där digitala privata vårdgivare skapat möjligheter för patienterna att utan väntetider få direkt kontakt med allmänläkare och andra specialistläkare, och ofta även behandling direkt.

Också inom äldreomsorgen finns ett stort outnyttjat område i form av välfärdsteknologi. Inom skolan kan digitaliserat och interaktivt utbildningsmaterial komplettera och utveckla lektionsgenomgångarna. Den nya tekniken kan ersätta knappa personalresurser, och medarbetarnas kompetens kan användas där den bäst behövs.

I kommunsektorn går arbetet med att utnyttja digitaliseringens möjligheter dessvärre alltför sakta. Däremot utgör de privata företagen, inte minst inom sjukvården, de positiva undantagen, med snabbt upptag av nya innovativa arbetssätt. För att kommuner och landsting ska kunna öka takten måste de öppna upp för och efterfråga marknadens innovativa lösningar på de växande tillgänglighets- och effektivitetsproblemen. Kraven på ökad kvalitet och produktivitet är av en sådan storleksordning att de inte kan lösas utan en utvecklad samverkan mellan offentlig och privat sektor.

Det är av största vikt att en ny regering välkomnar privata investeringar och nyföretagande i välfärden.  Det är en myt att mer resurser är den nyckel som löser välfärdens problem.

Artikeln var först publicerad i Dagens Samhälle

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Tjörnbolag växte snabbt med Lov

HEMTJÄNST Under flera år drev Margreth Andersson ett hemtjänstföretag på Tjörn. Hon beskriver kontakten med de äldre som underbar men konstaterar också att livet som småföretagare är tufft.
NYHET Publicerad:

Succé för industrigymnasiet i Södertälje

UTBILDNING Snart är det sju år sedan Scania och Astrazeneca startade ett industrigymnasium i Södertälje. Söktrycket till skolan är idag högst av alla gymnasier i hela Stockholmsregionen och utbildningen ger ett tillskott på hett efterfrågad kompetens i regionen.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Här uppmuntras äldre att leva livet

HEMTJÄNST Att ge äldre möjligheten att leva sitt liv fullt ut. Det är hemtjänstföretaget Alevas främsta mål. Framgångarna bygger på ett tydligt fokus på att individens behov tillgodoses, och att medarbetarna får stort handlingsutrymme att fatta beslut i vardagen.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv