Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik och Bettina Kashefi, chefekonom.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik och Bettina Kashefi, chefekonom.

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Kommuner och landsting står inför omedelbara och svåra utmaningar till följd av den demografiska utvecklingen. De delar av befolkningen som har störst behov av välfärdstjänster, barn och ungdomar och personer över 80 år, växer snabbt, medan andelen i arbetsför ålder vars arbete ska finansiera vård, skola och omsorg sjunker.

Redan nu märks svårigheterna att möta de ökande behoven genom personalbrist och därmed försämringar, som växande köer i sjukvården. Det är illa, eftersom väl fungerande skola, vård och omsorg är viktigt för både näringslivet och medborgarna.

I valrörelsen var mer resurser lösningen på allt. Men om personaltätheten i välfärdstjänsterna fortsätter öka som hittills, innebär det att hela sysselsättningsökningen i ekonomin fram till år 2025 sker i kommunsektorn. Det vore förödande eftersom det också finns ett behov av fler sysselsatta i ett näringsliv som växer. Dessutom skulle skattetrycket öka kraftigt med försämrad internationell konkurrenskraft som följd och med sämre drivkrafter till arbete.

Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, i första hand digitalisering och Artificiell Intelligens (AI).

Ett tydligt exempel är den redan pågående utvecklingen i sjukvården, där privata vårdgivare nyttjar digitaliseringens möjligheter att tillhandahålla vårdtjänster on-line eller integrerat med fysiska tjänster, som radikalt förbättrar tillgängligheten.

Inte minst måste vården av patienter med kroniska sjukdomar, som står för 80 procent av sjukvårdens kostnader, utvecklas. Genom att stödja patienten i hemmet med hjälp av sensorer som läser av värden och är uppkopplade till vårdgivare, kan patienten själv hantera sin sjukdom, och vid behov få stöd av vårdgivaren. Sådana arbetssätt kan öka patientens trygghet, bromsa försämrade hälsotillstånd och minska kostnaderna.

Det finns också AI-stödda system som ger tillförlitligare diagnoser än tränade experter avseende hudcancer, ögonsjukdomar, dyslexi, hjärnskador efter trauman och depression, för att nämna några exempel.

Idag anses väntetider om mer än 180 dagar acceptabla inom ramen för vårdgarantin. Mot detta ska ställas de möjligheter som digitaliseringen ger, där digitala privata vårdgivare skapat möjligheter för patienterna att utan väntetider få direkt kontakt med allmänläkare och andra specialistläkare, och ofta även behandling direkt.

Också inom äldreomsorgen finns ett stort outnyttjat område i form av välfärdsteknologi. Inom skolan kan digitaliserat och interaktivt utbildningsmaterial komplettera och utveckla lektionsgenomgångarna. Den nya tekniken kan ersätta knappa personalresurser, och medarbetarnas kompetens kan användas där den bäst behövs.

I kommunsektorn går arbetet med att utnyttja digitaliseringens möjligheter dessvärre alltför sakta. Däremot utgör de privata företagen, inte minst inom sjukvården, de positiva undantagen, med snabbt upptag av nya innovativa arbetssätt. För att kommuner och landsting ska kunna öka takten måste de öppna upp för och efterfråga marknadens innovativa lösningar på de växande tillgänglighets- och effektivitetsproblemen. Kraven på ökad kvalitet och produktivitet är av en sådan storleksordning att de inte kan lösas utan en utvecklad samverkan mellan offentlig och privat sektor.

Det är av största vikt att en ny regering välkomnar privata investeringar och nyföretagande i välfärden.  Det är en myt att mer resurser är den nyckel som löser välfärdens problem.

Artikeln var först publicerad i Dagens Samhälle

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Nya listan: Sveriges effektivaste kommuner

KOMMUNKRISEN Ödeshög och Ydre är landets två effektivaste kommuner. De kombinerar låga kostnader med hög kvalitet, enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort.
NYHET Publicerad:

Krisande kommuner kan vända negativ trend

KOMMUNKRISEN Ekonomin är ansträngd i många kommuner. Diskussioner om sparpaket och skattehöjningar avlöser varandra. Ett sätt att råda bot på problemen är att effektivisera verksamheten. Besparingspotentialen är 30-40 miljarder kronor, enligt två studier.
NYHET Publicerad:

Operationsstatistik höjer vårdkvalitén

VÄLFÄRD Brittiska erfarenheter av att göra information om vården tillgänglig för patienter diskuterades vid ett seminarium. Hjärtkirurgen sir Bruce Keogh anser att statistiken tjänar kvalitetsutvecklingen i vården och patienterna väl.
NYHET Publicerad:

Valfriheten inom välfärden är åter hotad

KOMMENTAR Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt för valfriheten i välfärden, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv och Christina Cedergren, Cedergruppen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Skattemedel i miljardklassen klantas bort

OFFENTLIG UPPHANDLING Miljarder slarvas bort i samband med offentlig upphandling. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens innebär att det saknas 70-100 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.