Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik och Bettina Kashefi, chefekonom.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik och Bettina Kashefi, chefekonom.

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Kommuner och landsting står inför omedelbara och svåra utmaningar till följd av den demografiska utvecklingen. De delar av befolkningen som har störst behov av välfärdstjänster, barn och ungdomar och personer över 80 år, växer snabbt, medan andelen i arbetsför ålder vars arbete ska finansiera vård, skola och omsorg sjunker.

Redan nu märks svårigheterna att möta de ökande behoven genom personalbrist och därmed försämringar, som växande köer i sjukvården. Det är illa, eftersom väl fungerande skola, vård och omsorg är viktigt för både näringslivet och medborgarna.

I valrörelsen var mer resurser lösningen på allt. Men om personaltätheten i välfärdstjänsterna fortsätter öka som hittills, innebär det att hela sysselsättningsökningen i ekonomin fram till år 2025 sker i kommunsektorn. Det vore förödande eftersom det också finns ett behov av fler sysselsatta i ett näringsliv som växer. Dessutom skulle skattetrycket öka kraftigt med försämrad internationell konkurrenskraft som följd och med sämre drivkrafter till arbete.

Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, i första hand digitalisering och Artificiell Intelligens (AI).

Ett tydligt exempel är den redan pågående utvecklingen i sjukvården, där privata vårdgivare nyttjar digitaliseringens möjligheter att tillhandahålla vårdtjänster on-line eller integrerat med fysiska tjänster, som radikalt förbättrar tillgängligheten.

Inte minst måste vården av patienter med kroniska sjukdomar, som står för 80 procent av sjukvårdens kostnader, utvecklas. Genom att stödja patienten i hemmet med hjälp av sensorer som läser av värden och är uppkopplade till vårdgivare, kan patienten själv hantera sin sjukdom, och vid behov få stöd av vårdgivaren. Sådana arbetssätt kan öka patientens trygghet, bromsa försämrade hälsotillstånd och minska kostnaderna.

Det finns också AI-stödda system som ger tillförlitligare diagnoser än tränade experter avseende hudcancer, ögonsjukdomar, dyslexi, hjärnskador efter trauman och depression, för att nämna några exempel.

Idag anses väntetider om mer än 180 dagar acceptabla inom ramen för vårdgarantin. Mot detta ska ställas de möjligheter som digitaliseringen ger, där digitala privata vårdgivare skapat möjligheter för patienterna att utan väntetider få direkt kontakt med allmänläkare och andra specialistläkare, och ofta även behandling direkt.

Också inom äldreomsorgen finns ett stort outnyttjat område i form av välfärdsteknologi. Inom skolan kan digitaliserat och interaktivt utbildningsmaterial komplettera och utveckla lektionsgenomgångarna. Den nya tekniken kan ersätta knappa personalresurser, och medarbetarnas kompetens kan användas där den bäst behövs.

I kommunsektorn går arbetet med att utnyttja digitaliseringens möjligheter dessvärre alltför sakta. Däremot utgör de privata företagen, inte minst inom sjukvården, de positiva undantagen, med snabbt upptag av nya innovativa arbetssätt. För att kommuner och landsting ska kunna öka takten måste de öppna upp för och efterfråga marknadens innovativa lösningar på de växande tillgänglighets- och effektivitetsproblemen. Kraven på ökad kvalitet och produktivitet är av en sådan storleksordning att de inte kan lösas utan en utvecklad samverkan mellan offentlig och privat sektor.

Det är av största vikt att en ny regering välkomnar privata investeringar och nyföretagande i välfärden.  Det är en myt att mer resurser är den nyckel som löser välfärdens problem.

Artikeln var först publicerad i Dagens Samhälle

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Valfriheten inom välfärden är åter hotad

KOMMENTAR Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt för valfriheten i välfärden, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv och Christina Cedergren, Cedergruppen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Skattemedel i miljardklassen klantas bort

OFFENTLIG UPPHANDLING Miljarder slarvas bort i samband med offentlig upphandling. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens innebär att det saknas 70-100 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.