Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, samt ledamot i skolkommissionen.

De fristående skolorna och valfriheten har kommit för att stanna. Så skriver regeringens Skolkommission i sitt slutbetänkande. När en brett sammansatt utredningen är så tydlig i sitt ställningstagande måste det ge avtryck i partipolitiken. Förhoppningsvis är det slutpunkten för nästan två årtionden av misstänkliggöranden mot friskolorna. Skolkommissionen föreslår dessutom ett aktivt (obligatoriskt) skolval för alla elever och föräldrar.

Jag skulle vilja lyfta några andra viktiga ställningstaganden från skolkommissionen.

För det första föreslår kommissionen ett tydligare nationellt ansvarstagande för finansieringen av den svenska skolan. Bakgrunden är en misstro mot kommunernas sätt att sköta skolan. Nuvarande organisation och struktur fungerar inte.

Finansieringen ska förändras i en trestegsraket. I ett första steg föreslås att sex miljarder kronor riktas till undervisning och elevhälsa. Pengarna ska fördelas till skolans huvudmän efter socioekonomiska faktorer. I ett andra steg vill kommissionen utreda miniminivåer för kommunernas kostnader för undervisning och elevhälsa. I ett tredje steg föreslår kommissionen en utredning om ett statligt sektorsbidrag eller någon annan form av statlig finansiering av skolan. Det tredje innebär i praktiken att en nationell skolpeng införs.

För det andra stärks den statliga kontrollen av skolväsendet. Det ska finnas statliga, regionala kontor som kan ge stöd och granska skolverksamheten. Detta bland annat för att små kommunerna har ett allt för svagt kvalitetsarbete. En ytterligare åtgärd på området är att staten ska få enklare att gripa in mot kommuner. Det finns i dag en möjlighet att återkalla tillståndet för fristående huvudmän. I framtiden ska det finnas en motsvarande möjlighet även mot kommuner.

För det tredje föreslår kommissionen att ett nationellt professionsprogram för lärare och rektorer ska införas. Professionsprogrammet ska bestå av ett antal olika kvalifikationsnivåer kopplad till exempelvis kompetensutveckling. Syftet med programmet är att främja lärares och rektorers professionella utveckling och status. Lönebildning ska även fortsättningsvis vara en fråga för parterna i enlighet med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Det är också värt att nämna att kommissionen lägger ett tydligare ansvar för rektor för att åstadkomma studiero. Regelverket som rör lärares och rektorers disciplinära befogenheter har skärpts. Men fortfarande framkommer det vittnesmål från lärare och rektorer som tyder på osäkerhet om hur regelverket ska tolkas. Kommissionen föreslår att nuvarande regelverk ska utvärderas. Om utvärderingen finner att det alltjämt finns brister i regelverket så ska detta skärpas.

Min bedömning är att många av kommissionens förslag kommer att vara positiva för den svenska skolan om de genomförs. De nationella målsättningar som kommissionen föreslog redan i delbetänkandet för ett år sedan kan bidra till stärkt uppföljning av mål och resultat – en förutsättning för att skolresultaten varaktigt ska kunna vända. Men kommissionens betänkande har några fläckar.

Kommissionen föreslår att lottning ska införas till kommunala skolor, som omfattar årskurserna 7-9, samt till fristående skolor. Min bedömning är lottning som urvalskriterium har ytterst svag legitimitet bland elever och föräldrar. Att urholka närhetsprincipen till kommunala skolor, på det sätt som kommissionen föreslår, riskerar också att uppmuntra till strategiskt beteende hos elever och föräldrar – motsatsen till det kommissionen annars säger sig vilja åstadkomma. Förslagen är illa beredda, konsekvenserna svagt belysta och borde aldrig ha lagts fram. Jag har därför reserverat mig i kommissionens betänkande på dessa punkter.

Om politikerna väljer att ta fasta på det som kommissionen är helt enig om – att valfriheten och friskolorna har kommit för att stanna samt ett antal viktiga reformer som kommissionen lägger fram rörande finansiering, organisation och professionernas roll och status finns goda förutsättningar att åstadkomma det som är mottot och titeln för betänkandet – Samling för skolan. Det förutsätter också att Reepaluutredningens slutsatser, förslag och idéer definitivt förpassas till papperskorgen. Samförstånd, inte ytterkantspolitik, bör vara politikernas ledord i det fortsatta reformarbetet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Omställningsförmågan viktig för företagen

KOMMENTAR En förändring av LAS skulle inte påverka omställningsförsäkringarna som arbetsgivare och fack har utvecklat tillsammans. "Vi är måna om att bidra till att en bra verksamhet fortsatt bedrivs och utvecklas på detta område", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Felriktat och historielöst om höjda ägarskatter

KOMMENTAR SNS konjunkturråd vill öka skatten på svenskt ägande och införa ny arvs- och fastighetsskatt. Det är högst olyckligt och driver bort ägandet från Sverige, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Oseriöst av LO om friskolor

KOMMENTAR Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Gör det enklare för företagare att vara föräldralediga

KOMMENTAR Egenföretagare använder föräldraförsäkringen betydligt mindre än anställda, visar Riksrevisionens granskning. Osäkerheten kan innebära att människor inte vågar ta steget till företagande. Inte minst kan det påverka kvinnors ambitioner att starta eget, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Med stort budgetöverskott kommer reformansvar

KOMMENTAR

Att statsbudgeten visar stora överskott är naturligt givet högkonjunkturen. Det större manöverutrymmet bör användas förnuftigt och långsiktigt till reformer som ger varaktig tillväxt. Då krävs mod och styrka i finanspolitiken, skriver Torbjörn Halldin, nationalekonom.

NYHET Publicerad:

Elever i friskolor presterar bättre

KOMMENTAR En ny undersökning visar att friskolorna och dess elever visar på bättre resultat än i kommunala skolor. Bland annat känner eleverna i friskolor större studiero, och de är mer nöjda med delaktighet och inflytande. Mot denna bakgrund blir regeringens agerande i välfärdsdebatten än svårare att motivera, skriver välfärdsexpert Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Märkligt att regeringen håller kvar vid vinstförbudet i omsorg och skola

KOMMENTAR Regeringen svänger och anser att mångfald, konkurrens och vinstsyftande företag, är bra för att stärka kvaliteten inom vården. Det framgår av en utredning. Anders Morin liknar det vid en intellektuell härdsmälta, att regeringen samtidigt håller fast vid vinstsyftets skadliga effekter inom omsorg och skola.
NYHET Publicerad:

Utredningen som kan leda till nya kompetensutvisningar

KOMMENTAR Regeringens utredning, som föreslår att mindre fel i anställningar inte ska behöva leda till utvisning av arbetskraftsinvandare, riskerar att slå fel. Risken är att förslaget istället leder till nya kompetensutvisningar om förslagen träder i kraft i dess nuvarande utformning. Det skriver Patrik Karlsson och Amelie Berg i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Leif Östling lämnar ordförandeposten i Svenskt Näringsliv

PRESSMEDDELANDE Leif Östling lämnar ordförandeuppdraget för Svenskt Näringsliv. Styrelsen kommer inom kort att inom sig utse en ny ordförande för tiden fram till ordinarie stämma i maj 2018.
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.