Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, samt ledamot i skolkommissionen.

De fristående skolorna och valfriheten har kommit för att stanna. Så skriver regeringens Skolkommission i sitt slutbetänkande. När en brett sammansatt utredningen är så tydlig i sitt ställningstagande måste det ge avtryck i partipolitiken. Förhoppningsvis är det slutpunkten för nästan två årtionden av misstänkliggöranden mot friskolorna. Skolkommissionen föreslår dessutom ett aktivt (obligatoriskt) skolval för alla elever och föräldrar.

Jag skulle vilja lyfta några andra viktiga ställningstaganden från skolkommissionen.

För det första föreslår kommissionen ett tydligare nationellt ansvarstagande för finansieringen av den svenska skolan. Bakgrunden är en misstro mot kommunernas sätt att sköta skolan. Nuvarande organisation och struktur fungerar inte.

Finansieringen ska förändras i en trestegsraket. I ett första steg föreslås att sex miljarder kronor riktas till undervisning och elevhälsa. Pengarna ska fördelas till skolans huvudmän efter socioekonomiska faktorer. I ett andra steg vill kommissionen utreda miniminivåer för kommunernas kostnader för undervisning och elevhälsa. I ett tredje steg föreslår kommissionen en utredning om ett statligt sektorsbidrag eller någon annan form av statlig finansiering av skolan. Det tredje innebär i praktiken att en nationell skolpeng införs.

För det andra stärks den statliga kontrollen av skolväsendet. Det ska finnas statliga, regionala kontor som kan ge stöd och granska skolverksamheten. Detta bland annat för att små kommunerna har ett allt för svagt kvalitetsarbete. En ytterligare åtgärd på området är att staten ska få enklare att gripa in mot kommuner. Det finns i dag en möjlighet att återkalla tillståndet för fristående huvudmän. I framtiden ska det finnas en motsvarande möjlighet även mot kommuner.

För det tredje föreslår kommissionen att ett nationellt professionsprogram för lärare och rektorer ska införas. Professionsprogrammet ska bestå av ett antal olika kvalifikationsnivåer kopplad till exempelvis kompetensutveckling. Syftet med programmet är att främja lärares och rektorers professionella utveckling och status. Lönebildning ska även fortsättningsvis vara en fråga för parterna i enlighet med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Det är också värt att nämna att kommissionen lägger ett tydligare ansvar för rektor för att åstadkomma studiero. Regelverket som rör lärares och rektorers disciplinära befogenheter har skärpts. Men fortfarande framkommer det vittnesmål från lärare och rektorer som tyder på osäkerhet om hur regelverket ska tolkas. Kommissionen föreslår att nuvarande regelverk ska utvärderas. Om utvärderingen finner att det alltjämt finns brister i regelverket så ska detta skärpas.

Min bedömning är att många av kommissionens förslag kommer att vara positiva för den svenska skolan om de genomförs. De nationella målsättningar som kommissionen föreslog redan i delbetänkandet för ett år sedan kan bidra till stärkt uppföljning av mål och resultat – en förutsättning för att skolresultaten varaktigt ska kunna vända. Men kommissionens betänkande har några fläckar.

Kommissionen föreslår att lottning ska införas till kommunala skolor, som omfattar årskurserna 7-9, samt till fristående skolor. Min bedömning är lottning som urvalskriterium har ytterst svag legitimitet bland elever och föräldrar. Att urholka närhetsprincipen till kommunala skolor, på det sätt som kommissionen föreslår, riskerar också att uppmuntra till strategiskt beteende hos elever och föräldrar – motsatsen till det kommissionen annars säger sig vilja åstadkomma. Förslagen är illa beredda, konsekvenserna svagt belysta och borde aldrig ha lagts fram. Jag har därför reserverat mig i kommissionens betänkande på dessa punkter.

Om politikerna väljer att ta fasta på det som kommissionen är helt enig om – att valfriheten och friskolorna har kommit för att stanna samt ett antal viktiga reformer som kommissionen lägger fram rörande finansiering, organisation och professionernas roll och status finns goda förutsättningar att åstadkomma det som är mottot och titeln för betänkandet – Samling för skolan. Det förutsätter också att Reepaluutredningens slutsatser, förslag och idéer definitivt förpassas till papperskorgen. Samförstånd, inte ytterkantspolitik, bör vara politikernas ledord i det fortsatta reformarbetet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

Långliggarna äventyrar kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Studenter tar god tid på sig innan de kan kvittera ut sin högskoleexamen. ”Det är en viktig bugg att lösa för att förbättra kompetensförsörjningen”, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

EU måste prioritera forskningen

KOMMENTAR Gapet mellan tillväxtekonomierna och Västvärlden minskar. Det ställer stora krav på Europas konkurrenskraft. Ökade satsningar på forskning är vägen framåt för att klara utmaningen, skriver Emil Görnerup, policyexpert forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Djärva mål kan lyfta svensk forskning

FOU Svenskt Näringsliv vill öka FoU-investeringarna med 50 miljarder kronor på tio år, enligt ett remissvar till regeringens kommande forskningsproposition.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.