Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, samt ledamot i skolkommissionen.

De fristående skolorna och valfriheten har kommit för att stanna. Så skriver regeringens Skolkommission i sitt slutbetänkande. När en brett sammansatt utredningen är så tydlig i sitt ställningstagande måste det ge avtryck i partipolitiken. Förhoppningsvis är det slutpunkten för nästan två årtionden av misstänkliggöranden mot friskolorna. Skolkommissionen föreslår dessutom ett aktivt (obligatoriskt) skolval för alla elever och föräldrar.

Jag skulle vilja lyfta några andra viktiga ställningstaganden från skolkommissionen.

För det första föreslår kommissionen ett tydligare nationellt ansvarstagande för finansieringen av den svenska skolan. Bakgrunden är en misstro mot kommunernas sätt att sköta skolan. Nuvarande organisation och struktur fungerar inte.

Finansieringen ska förändras i en trestegsraket. I ett första steg föreslås att sex miljarder kronor riktas till undervisning och elevhälsa. Pengarna ska fördelas till skolans huvudmän efter socioekonomiska faktorer. I ett andra steg vill kommissionen utreda miniminivåer för kommunernas kostnader för undervisning och elevhälsa. I ett tredje steg föreslår kommissionen en utredning om ett statligt sektorsbidrag eller någon annan form av statlig finansiering av skolan. Det tredje innebär i praktiken att en nationell skolpeng införs.

För det andra stärks den statliga kontrollen av skolväsendet. Det ska finnas statliga, regionala kontor som kan ge stöd och granska skolverksamheten. Detta bland annat för att små kommunerna har ett allt för svagt kvalitetsarbete. En ytterligare åtgärd på området är att staten ska få enklare att gripa in mot kommuner. Det finns i dag en möjlighet att återkalla tillståndet för fristående huvudmän. I framtiden ska det finnas en motsvarande möjlighet även mot kommuner.

För det tredje föreslår kommissionen att ett nationellt professionsprogram för lärare och rektorer ska införas. Professionsprogrammet ska bestå av ett antal olika kvalifikationsnivåer kopplad till exempelvis kompetensutveckling. Syftet med programmet är att främja lärares och rektorers professionella utveckling och status. Lönebildning ska även fortsättningsvis vara en fråga för parterna i enlighet med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Det är också värt att nämna att kommissionen lägger ett tydligare ansvar för rektor för att åstadkomma studiero. Regelverket som rör lärares och rektorers disciplinära befogenheter har skärpts. Men fortfarande framkommer det vittnesmål från lärare och rektorer som tyder på osäkerhet om hur regelverket ska tolkas. Kommissionen föreslår att nuvarande regelverk ska utvärderas. Om utvärderingen finner att det alltjämt finns brister i regelverket så ska detta skärpas.

Min bedömning är att många av kommissionens förslag kommer att vara positiva för den svenska skolan om de genomförs. De nationella målsättningar som kommissionen föreslog redan i delbetänkandet för ett år sedan kan bidra till stärkt uppföljning av mål och resultat – en förutsättning för att skolresultaten varaktigt ska kunna vända. Men kommissionens betänkande har några fläckar.

Kommissionen föreslår att lottning ska införas till kommunala skolor, som omfattar årskurserna 7-9, samt till fristående skolor. Min bedömning är lottning som urvalskriterium har ytterst svag legitimitet bland elever och föräldrar. Att urholka närhetsprincipen till kommunala skolor, på det sätt som kommissionen föreslår, riskerar också att uppmuntra till strategiskt beteende hos elever och föräldrar – motsatsen till det kommissionen annars säger sig vilja åstadkomma. Förslagen är illa beredda, konsekvenserna svagt belysta och borde aldrig ha lagts fram. Jag har därför reserverat mig i kommissionens betänkande på dessa punkter.

Om politikerna väljer att ta fasta på det som kommissionen är helt enig om – att valfriheten och friskolorna har kommit för att stanna samt ett antal viktiga reformer som kommissionen lägger fram rörande finansiering, organisation och professionernas roll och status finns goda förutsättningar att åstadkomma det som är mottot och titeln för betänkandet – Samling för skolan. Det förutsätter också att Reepaluutredningens slutsatser, förslag och idéer definitivt förpassas till papperskorgen. Samförstånd, inte ytterkantspolitik, bör vara politikernas ledord i det fortsatta reformarbetet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Djärva mål kan lyfta svensk forskning

FOU Svenskt Näringsliv vill öka FoU-investeringarna med 50 miljarder kronor på tio år, enligt ett remissvar till regeringens kommande forskningsproposition.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad dialog mellan högskolan och yrkeshögskolan

KOMMENTAR Idag presenterar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan en utredning där man lyfter ett antal förslag för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Det är ett efterlängtat initiativ som välkomnas av näringslivet.