Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, samt ledamot i skolkommissionen.

De fristående skolorna och valfriheten har kommit för att stanna. Så skriver regeringens Skolkommission i sitt slutbetänkande. När en brett sammansatt utredningen är så tydlig i sitt ställningstagande måste det ge avtryck i partipolitiken. Förhoppningsvis är det slutpunkten för nästan två årtionden av misstänkliggöranden mot friskolorna. Skolkommissionen föreslår dessutom ett aktivt (obligatoriskt) skolval för alla elever och föräldrar.

Jag skulle vilja lyfta några andra viktiga ställningstaganden från skolkommissionen.

För det första föreslår kommissionen ett tydligare nationellt ansvarstagande för finansieringen av den svenska skolan. Bakgrunden är en misstro mot kommunernas sätt att sköta skolan. Nuvarande organisation och struktur fungerar inte.

Finansieringen ska förändras i en trestegsraket. I ett första steg föreslås att sex miljarder kronor riktas till undervisning och elevhälsa. Pengarna ska fördelas till skolans huvudmän efter socioekonomiska faktorer. I ett andra steg vill kommissionen utreda miniminivåer för kommunernas kostnader för undervisning och elevhälsa. I ett tredje steg föreslår kommissionen en utredning om ett statligt sektorsbidrag eller någon annan form av statlig finansiering av skolan. Det tredje innebär i praktiken att en nationell skolpeng införs.

För det andra stärks den statliga kontrollen av skolväsendet. Det ska finnas statliga, regionala kontor som kan ge stöd och granska skolverksamheten. Detta bland annat för att små kommunerna har ett allt för svagt kvalitetsarbete. En ytterligare åtgärd på området är att staten ska få enklare att gripa in mot kommuner. Det finns i dag en möjlighet att återkalla tillståndet för fristående huvudmän. I framtiden ska det finnas en motsvarande möjlighet även mot kommuner.

För det tredje föreslår kommissionen att ett nationellt professionsprogram för lärare och rektorer ska införas. Professionsprogrammet ska bestå av ett antal olika kvalifikationsnivåer kopplad till exempelvis kompetensutveckling. Syftet med programmet är att främja lärares och rektorers professionella utveckling och status. Lönebildning ska även fortsättningsvis vara en fråga för parterna i enlighet med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Det är också värt att nämna att kommissionen lägger ett tydligare ansvar för rektor för att åstadkomma studiero. Regelverket som rör lärares och rektorers disciplinära befogenheter har skärpts. Men fortfarande framkommer det vittnesmål från lärare och rektorer som tyder på osäkerhet om hur regelverket ska tolkas. Kommissionen föreslår att nuvarande regelverk ska utvärderas. Om utvärderingen finner att det alltjämt finns brister i regelverket så ska detta skärpas.

Min bedömning är att många av kommissionens förslag kommer att vara positiva för den svenska skolan om de genomförs. De nationella målsättningar som kommissionen föreslog redan i delbetänkandet för ett år sedan kan bidra till stärkt uppföljning av mål och resultat – en förutsättning för att skolresultaten varaktigt ska kunna vända. Men kommissionens betänkande har några fläckar.

Kommissionen föreslår att lottning ska införas till kommunala skolor, som omfattar årskurserna 7-9, samt till fristående skolor. Min bedömning är lottning som urvalskriterium har ytterst svag legitimitet bland elever och föräldrar. Att urholka närhetsprincipen till kommunala skolor, på det sätt som kommissionen föreslår, riskerar också att uppmuntra till strategiskt beteende hos elever och föräldrar – motsatsen till det kommissionen annars säger sig vilja åstadkomma. Förslagen är illa beredda, konsekvenserna svagt belysta och borde aldrig ha lagts fram. Jag har därför reserverat mig i kommissionens betänkande på dessa punkter.

Om politikerna väljer att ta fasta på det som kommissionen är helt enig om – att valfriheten och friskolorna har kommit för att stanna samt ett antal viktiga reformer som kommissionen lägger fram rörande finansiering, organisation och professionernas roll och status finns goda förutsättningar att åstadkomma det som är mottot och titeln för betänkandet – Samling för skolan. Det förutsätter också att Reepaluutredningens slutsatser, förslag och idéer definitivt förpassas till papperskorgen. Samförstånd, inte ytterkantspolitik, bör vara politikernas ledord i det fortsatta reformarbetet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.