Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Få idéer är så rotade i det svenska medvetandet som tanken om den blandade skolan, där barn från olika samhällsgrupper möts. Städarens son går i samma klass som direktörens dotter. Häri finns ett egenvärde.

Men svenska skolor har alltid varit mer eller mindre uppdelade, även om skillnaderna har ökat. Inte minst de senaste årens invandring har bidragit till utvecklingen. Tio procent av skolorna har tagit emot hälften av de nyanlända eleverna, skriver Skolverket i en rapport.

Kombinationen av boendesegregation och skolans närhetsprincip låser många familjer i en situation som de själva inte kan påverka. Skollagen är utformad så att föräldrarna har möjlighet att lämna önskemål om vilken skola deras barn ska gå i, men de blir bara tilldelade en plats om önskemålet inte medför att ”en annan elevs berättigade krav på en placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts”. Innebörden är att valfriheten i kommunala skolor bara existerar om det finns platser över.

Svenskt Näringsliv har deltagit aktivt i debatten om kommit med många förslag. Några exempel är ett aktivt skolval, en resursfördelning som i större utsträckning tar hänsyn till elevernas förutsättningar och bättre planering från kommunernas sida så att skolornas upptagningsområden blir mer blandade.

Sveriges Radio rapporterade i helgen att utbildningsminister Gustav Fridolin vill att kommunerna ska kunna kvotera in nyanlända elever på vissa skolor. En bättre fördelning av nyanlända elever är en lovvärd ambition, men det är inte riktigt vad regeringens förslag går ut på.

I remisspromemorian framgår i stället att kommunerna ska få fördela elever till en särskild kvot ”enligt grunder som kommunen beslutar”. Kvoten får omfatta högst fem procent av platserna på en skola. Det finns inga villkor för hur, när och varför kommunen ska få skapa en särskild kvot, men kommunen får inte omplacera barn mot föräldrarnas vilja.

Det handlar alltså inte om nyanlända elever. En sådan reglering skulle sannolikt strida mot diskrimineringslagstiftningen. Däremot menar regeringen att det är tillåtet att fördela elever med hänsyn till socioekonomisk bakgrund, t.ex. föräldrarnas utbildning, inkomst och arbetsmarknadsdeltagande, samt vilket bostadsområde familjen bor i.

Utöver alla tänkbara principiella invändningar mot att kommunerna ska få en gummiparagraf för att godtyckligt omfördela elever, ger remisspromemorian också en inblick i regeringens tankevärld.

Bortom orden om att alla skolor ska vara bra skolor beskriver regeringen den populära ”A-skolan” med höga resultat och den socioekonomisk utsatta ”B-skolan” med låga resultat. A-skolor och B-skolor. Vissa elever är, som jag förstår regeringen, predestinerade att misslyckas. Den enda utvägen är att blanda upp elevgrupperna. Inte för att något tyder på att det skulle leder till bättre resultat (se Gabriel Heller-Sahlgrens rapport om kamrateffekter och tidigare kommentarer om IFAU:s rapporter om sk. elevsortering), utan för att det är ett sätt att minska resultatskillnaderna mellan skolor.

Det är som att den svenska skoldebatten har fastnat i tanken att elever ska omsorteras. Debattörerna talar allt mindre om hur stat och huvudmän kan ge lärare och skolledare rätt förutsättningar för att lyckas, t.ex. genom en trygg arbetsmiljö, mindre byråkrati och undervisningsmetoder med stöd i internationell skolforskning. I stället är det elevernas som ska bytas ut.

Nu kommer det första förslaget om en socioekonomisk kvot. Det är en tillfällig lag som bara omfattar fem procent av eleverna på en skola. Men några kanske minns att föregångaren till momsen infördes som en tillfällig omsättningsskatt på 4,2 procent. Momsen är numera i allra högsta grad permanent och ligger för närvarande på 25 procent.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lågt tempo i Brexitförhandlingar oroar

EU Nyligen avslutades den femte förhandlingsrundan om Brexit. Senast i mars 2019 måste EU och Storbritannien ha enats om både ett skilsmässoavtal och ett avtal för de fortsatta relationerna. Men förhandlingarna går långsamt. Det konstaterar Carola Lemne, som i London träffat brittiskt näringsliv, tankesmedjor och svenska företag.
NYHET Publicerad:

eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

KOMMENTAR EU:s eDataskyddsförordning är inte bra. Åtminstone inte för den som gillar ny teknik, e-handel, nummerupplysning, innovation och företagens globala konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Rätt att kritisera omtvistat vattenförslag

KOMMENTAR Idag går remisstiden ut för departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft som mötts av mycket kritik. Många verksamheter skulle tvingas upphöra om förslagen genomfördes samtidigt som risken är överhängande att Sverige ändå inte skulle klara av att efterleva EU:s direktiv, skriver miljörättsexpert Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Hög tid att modernisera bokföringsreglerna

KOMMENTAR Det är hög tid att anpassa bokföringslagens regler till befintliga tekniska möjligheter. Svenskt Näringsliv har i en hemställan uppmanat regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förenklat regelverk som är bättre anpassat till den digitala utvecklingen och företagens behov. Det skriver Sofia Bildstein-Hagberg, redovisnings- och revisionsexpert.
NYHET Publicerad:

Frihandelsavtalet CETA: I dag kör vi igång!

KOMMENTAR Idag träder frihandelsavtalet CETA mellan EU och Kanada i kraft. Det kommer bland annat att leda till kostnadsminskningar på 590 miljoner euro för europeiska företag, utöver minskade av regelkrångel och onödig byråkrati, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska utbildningssystemet brottas med problem

KOMMENTAR En internationell jämförelse av länders utbildningssystem visar att Sverige tappar mark, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra att regeringen ändrar sig om gymnasiets yrkesprogram

KOMMENTAR Regeringen öppnar för att göra om yrkesprogrammen på gymnasiet så att de blir högskoleförberedande, med tillägg i svenska, matte och engelska. Det ska ske utan att tumma på yrkesämnena, vilket är bra. Det skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar. Han efterfrågar samtidigt fler åtgärder för att öka attraktionen till yrkesprogrammen.
NYHET Publicerad:

Steg i rätt riktning när lönestöd förenklas

KOMMENTAR Det är välkommet att regeringen gör nya satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet genom mer resurser till Yrkeshögskolan, slopade traineejobb samt ihopslagning av fem lönestöd till ett. Men för att nå lägst arbetslöshet i EU krävs mer genomgripande reformer, skriver Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Välkommet förslag om förbättrat försäkringsskydd för nystartade företag

KOMMENTAR Regeringen inser behovet av att förbättra företagarens eget försäkringsskydd och meddelar nu att ett sådant förslag kommer att lämnas i höstbudgeten. Ett mer enhetligt försäkringsskydd för företagare är välkommet. Det kommer att göra det lättare för fler att ta steget och starta eget, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Var femte företagare överväger att lämna sin kommun

KOMMENTAR 31 300 företagare har svarat på frågan om de någon gång har övervägt att flytta sin verksamhet till en kommun med ett bättre företagsklimat. Var femte företagare svarade ja. Att så många har funderat på att byta kommun skickar en stark signal till politiken att växla upp näringslivsarbetet.
NYHET Publicerad:

Regeringens förslag leder till kaos i välfärden

KOMMENTAR Regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet om att föreslå ett vinsttak inom skolan och omsorgen är en extremt allvarlig och negativ åtgärd. Det kommer att leda till skol- och omsorgskaos, enligt Anders Morin, välfärdsexpert.
NYHET Publicerad:

Ny transportplan väcker förhoppningar men mycket återstår

KOMMENTAR Det krävs långsiktighet för att betala av infrastrukturskulden. Regeringens 622 miljarder är bra, men inte tillräckligt, menar Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.
NYHET Publicerad:

Sex förslag till bättre välfärd

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv vill ha en diskussion om framtidens välfärd. Ett bidrag är ett sex-punktsprogram för skärpta kvalitetskrav för såväl offentliga som privata utförare, skriver Anders Morin, välfärdsexpert.
NYHET Publicerad:

”Kopiera den holländska proportionalitetsguiden”

KOMMENTAR Skapa enklare offentliga upphandlingar med proportionerliga krav och använd Nederländerna som förebild, menar Ellen Hausel Heldahl, jurist.
NYHET Publicerad:

”Märkligt att lansera en verkningslös flygskatt”

KOMMENTAR En flygskatt får inte någon effekt på klimatet. Den blir däremot en skadlig skatt på mobilitet i ett land med långa avstånd, skriver Maria Sunér Fleming och Mårten Bergman.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Skadliga skatteförslag skrotas

KOMMENTAR För näringslivet behövs åtgärder som stärker konkurrenskraften istället för de skadliga skattehöjningar som regeringen nu har stoppat i malpåse.
NYHET Publicerad:

Se upp med LO:s kravlista

KOMMENTAREN "I ett gott ekonomiskt läge gäller det att hålla huvudet kallt. Vi har tidigare sett hur talet om skördetider snabbt har förvandlats till ekonomiskt lättsinne. LO ser inte de här problemen", understryker chefekonom Bettina Kashefi, i en kommentar.