Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Få idéer är så rotade i det svenska medvetandet som tanken om den blandade skolan, där barn från olika samhällsgrupper möts. Städarens son går i samma klass som direktörens dotter. Häri finns ett egenvärde.

Men svenska skolor har alltid varit mer eller mindre uppdelade, även om skillnaderna har ökat. Inte minst de senaste årens invandring har bidragit till utvecklingen. Tio procent av skolorna har tagit emot hälften av de nyanlända eleverna, skriver Skolverket i en rapport.

Kombinationen av boendesegregation och skolans närhetsprincip låser många familjer i en situation som de själva inte kan påverka. Skollagen är utformad så att föräldrarna har möjlighet att lämna önskemål om vilken skola deras barn ska gå i, men de blir bara tilldelade en plats om önskemålet inte medför att ”en annan elevs berättigade krav på en placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts”. Innebörden är att valfriheten i kommunala skolor bara existerar om det finns platser över.

Svenskt Näringsliv har deltagit aktivt i debatten om kommit med många förslag. Några exempel är ett aktivt skolval, en resursfördelning som i större utsträckning tar hänsyn till elevernas förutsättningar och bättre planering från kommunernas sida så att skolornas upptagningsområden blir mer blandade.

Sveriges Radio rapporterade i helgen att utbildningsminister Gustav Fridolin vill att kommunerna ska kunna kvotera in nyanlända elever på vissa skolor. En bättre fördelning av nyanlända elever är en lovvärd ambition, men det är inte riktigt vad regeringens förslag går ut på.

I remisspromemorian framgår i stället att kommunerna ska få fördela elever till en särskild kvot ”enligt grunder som kommunen beslutar”. Kvoten får omfatta högst fem procent av platserna på en skola. Det finns inga villkor för hur, när och varför kommunen ska få skapa en särskild kvot, men kommunen får inte omplacera barn mot föräldrarnas vilja.

Det handlar alltså inte om nyanlända elever. En sådan reglering skulle sannolikt strida mot diskrimineringslagstiftningen. Däremot menar regeringen att det är tillåtet att fördela elever med hänsyn till socioekonomisk bakgrund, t.ex. föräldrarnas utbildning, inkomst och arbetsmarknadsdeltagande, samt vilket bostadsområde familjen bor i.

Utöver alla tänkbara principiella invändningar mot att kommunerna ska få en gummiparagraf för att godtyckligt omfördela elever, ger remisspromemorian också en inblick i regeringens tankevärld.

Bortom orden om att alla skolor ska vara bra skolor beskriver regeringen den populära ”A-skolan” med höga resultat och den socioekonomisk utsatta ”B-skolan” med låga resultat. A-skolor och B-skolor. Vissa elever är, som jag förstår regeringen, predestinerade att misslyckas. Den enda utvägen är att blanda upp elevgrupperna. Inte för att något tyder på att det skulle leder till bättre resultat (se Gabriel Heller-Sahlgrens rapport om kamrateffekter och tidigare kommentarer om IFAU:s rapporter om sk. elevsortering), utan för att det är ett sätt att minska resultatskillnaderna mellan skolor.

Det är som att den svenska skoldebatten har fastnat i tanken att elever ska omsorteras. Debattörerna talar allt mindre om hur stat och huvudmän kan ge lärare och skolledare rätt förutsättningar för att lyckas, t.ex. genom en trygg arbetsmiljö, mindre byråkrati och undervisningsmetoder med stöd i internationell skolforskning. I stället är det elevernas som ska bytas ut.

Nu kommer det första förslaget om en socioekonomisk kvot. Det är en tillfällig lag som bara omfattar fem procent av eleverna på en skola. Men några kanske minns att föregångaren till momsen infördes som en tillfällig omsättningsskatt på 4,2 procent. Momsen är numera i allra högsta grad permanent och ligger för närvarande på 25 procent.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Äntligen förbättrat försäkringsskydd för företagare

KOMMENTAR Regeringen lägger nu en proposition om förbättrat och förenklat försäkringsskydd för företagare. Det är en efterlängtad och angelägen reform för Sveriges företagare, som gör det lättare att starta och driva företag, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

EU går mot ökad protektionism

KOMMENTAR EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd har kommit fram till en preliminär uppgörelse kring det så kallade utstationeringsdirektivet. De närmare detaljerna i uppgörelsen är inte kända ännu, men ska bland annat inkludera en maximal längd för utstationering om 12 månader med möjlig förlängning på sex månader. Vidare återupprepas slagordet lika lön för lika arbete på samma arbetsplats av både svenska och europeiska politiker.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att leda till ökad, inte minskad, sjukfrånvaro. Regeringen bör dra tillbaka förslaget om en vårdskatt som alla förlorar på, skriver experterna Catharina Bäck och Richard Hellenius.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler riktiga jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.