Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Få idéer är så rotade i det svenska medvetandet som tanken om den blandade skolan, där barn från olika samhällsgrupper möts. Städarens son går i samma klass som direktörens dotter. Häri finns ett egenvärde.

Men svenska skolor har alltid varit mer eller mindre uppdelade, även om skillnaderna har ökat. Inte minst de senaste årens invandring har bidragit till utvecklingen. Tio procent av skolorna har tagit emot hälften av de nyanlända eleverna, skriver Skolverket i en rapport.

Kombinationen av boendesegregation och skolans närhetsprincip låser många familjer i en situation som de själva inte kan påverka. Skollagen är utformad så att föräldrarna har möjlighet att lämna önskemål om vilken skola deras barn ska gå i, men de blir bara tilldelade en plats om önskemålet inte medför att ”en annan elevs berättigade krav på en placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts”. Innebörden är att valfriheten i kommunala skolor bara existerar om det finns platser över.

Svenskt Näringsliv har deltagit aktivt i debatten om kommit med många förslag. Några exempel är ett aktivt skolval, en resursfördelning som i större utsträckning tar hänsyn till elevernas förutsättningar och bättre planering från kommunernas sida så att skolornas upptagningsområden blir mer blandade.

Sveriges Radio rapporterade i helgen att utbildningsminister Gustav Fridolin vill att kommunerna ska kunna kvotera in nyanlända elever på vissa skolor. En bättre fördelning av nyanlända elever är en lovvärd ambition, men det är inte riktigt vad regeringens förslag går ut på.

I remisspromemorian framgår i stället att kommunerna ska få fördela elever till en särskild kvot ”enligt grunder som kommunen beslutar”. Kvoten får omfatta högst fem procent av platserna på en skola. Det finns inga villkor för hur, när och varför kommunen ska få skapa en särskild kvot, men kommunen får inte omplacera barn mot föräldrarnas vilja.

Det handlar alltså inte om nyanlända elever. En sådan reglering skulle sannolikt strida mot diskrimineringslagstiftningen. Däremot menar regeringen att det är tillåtet att fördela elever med hänsyn till socioekonomisk bakgrund, t.ex. föräldrarnas utbildning, inkomst och arbetsmarknadsdeltagande, samt vilket bostadsområde familjen bor i.

Utöver alla tänkbara principiella invändningar mot att kommunerna ska få en gummiparagraf för att godtyckligt omfördela elever, ger remisspromemorian också en inblick i regeringens tankevärld.

Bortom orden om att alla skolor ska vara bra skolor beskriver regeringen den populära ”A-skolan” med höga resultat och den socioekonomisk utsatta ”B-skolan” med låga resultat. A-skolor och B-skolor. Vissa elever är, som jag förstår regeringen, predestinerade att misslyckas. Den enda utvägen är att blanda upp elevgrupperna. Inte för att något tyder på att det skulle leder till bättre resultat (se Gabriel Heller-Sahlgrens rapport om kamrateffekter och tidigare kommentarer om IFAU:s rapporter om sk. elevsortering), utan för att det är ett sätt att minska resultatskillnaderna mellan skolor.

Det är som att den svenska skoldebatten har fastnat i tanken att elever ska omsorteras. Debattörerna talar allt mindre om hur stat och huvudmän kan ge lärare och skolledare rätt förutsättningar för att lyckas, t.ex. genom en trygg arbetsmiljö, mindre byråkrati och undervisningsmetoder med stöd i internationell skolforskning. I stället är det elevernas som ska bytas ut.

Nu kommer det första förslaget om en socioekonomisk kvot. Det är en tillfällig lag som bara omfattar fem procent av eleverna på en skola. Men några kanske minns att föregångaren till momsen infördes som en tillfällig omsättningsskatt på 4,2 procent. Momsen är numera i allra högsta grad permanent och ligger för närvarande på 25 procent.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Prao blir obligatoriskt – regeringen har lyssnat på näringslivet

KOMMENTAR Alla elever ska få rätt till minst tio dagar prao. Det är ett välkommet besked från regeringen. Nu får alla ungdomar möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar, någonting som ger dem en fot in på arbetsmarknaden och underlättar deras framtida studie- och yrkesval. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Stärkt skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Företagshemlighetsutredningen har lagt fram sitt betänkande. Utredningen föreslår stärkt skydd för känslig information i företag på flera sätt, vilket Svenskt Näringsliv välkomnar. Det skriver Patrick Krassén, immaterialrättsansvarig, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Regeringen tycks sakna verklighetsförankring

DEBATT I mina dystra stunder tror jag regeringen ser på företagen som någon sorts motsvarighet till galten Särimner, som vikingarna trodde kunde slaktas och ätas upp varje kväll, för att sedan nästa morgon återuppstå igen. Det skriver Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Stoppa regeringens nya upphandlingslag

KOMMENTAR Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Ändringarna är marginella i jämförelse med det tidigare förslaget som inte fick tillräckligt stöd. Den nya propån är förödande för konkurrensen och för seriösa företagare, skriver Carina Lindfelt och Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Utredning fokuserar för lite på framtidens arbetsmiljö

KOMMENTAR Regeringens utredning "Ett arbetsliv i förändring" har haft i uppdrag att bedöma om nuvarande arbetsmiljöregler fungerar eller om de behöver förändras. Men istället för att hitta lösningar har utredningen valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar, enligt jurist Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Minimera skadorna av Brexit

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv ser inget positivt med britternas utträde ur EU. En ny överenskommelse måste garantera goda handelsförbindelser mellan de två parterna. Ansvaret vilar tungt på politiker, att hitta konstruktiva lösningar, skriver vd Carola Lemne.