Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

Bakgrunden till diskussionen om en höjning av klimatmålet är att EUs statschefer 2014 beslutade om ett ramverk för EUs energi- och klimatpolitik till 2030, som innehöll ett klimatmål, ett mål för förnybar energi och ett mål för energieffektivisering. I EUs efterföljande förhandlingar av det så kallade ”Ren energi-paketet” har EUs institutioner enats om att höja målen för förnybar energi och energieffektivisering. Eftersom både energieffektivisering och förnybar energi är viktiga medel för att minska klimatutsläppen har detta lett till en diskussion om huruvida det föranleder ett behov av en följdändring av klimatmålet.

EU har inom ramen för Energiunionen de senaste åren förhandlat fram ett antal viktiga beslut på energi- och klimatområdet, såsom ansvarsfördelning mellan medlemsländerna av klimatmålet utanför handlande sektorn, EUs utsläppshandelssystem, förnybar energi och energieffektivisering. I pipelinen ligger också bland annat nya utsläppskrav för både lätta och tunga fordon. Dessa lagstiftningsakter ska nu färdigställas och implementeras.

Om EUs beslutade energi- och klimatpolitik genomförs på ett effektivt sätt och dessutom kompletteras på exempelvis transportområdet är det troligt att EUs klimatmål om minst 40 procent till 2030 överträffas. Svenskt Näringsliv är självfallet mycket positiva till om så skulle bli fallet.

Att nu öppna upp för en ny diskussion om målet riskerar snarast att ta fokus och tid från åtgärderna och arbetet som leder till minskade utsläpp. En revidering av målet skulle också leda till att ett antal färdigförhandlade lagstiftningsakter skulle behöva förhandlas om eftersom de har direkt koppling till EUs klimatmål. Det handlar exempelvis om hur utsläppsminskningarna ska fördelas mellan sektorer, ansvarsfördelningen av klimatmålet mellan EUs medlemsländer och utformningen av EUs utsläppshandelssystem - förhandlingar som redan tagit lång tid och varit svåra. För industrin som ingår i utsläppshandeln är det helt centralt att reglerna för den kommande handelsperioden som sträcker sig fram till 2030 kommer på plats så snart som möjligt för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet. Det finns en uppenbar risk att EU tappar fart i klimatarbetet om detta arbete måste göras om.

EUs mål är att minska utsläppen med minst 40 procent, och det finns inga hinder för att målet överträffas. I ljuset av Brexit kan man ställa sig frågan vad utfallet av en ny diskussion om målet skulle bli, eftersom Storbritannien varit en drivande kraft på klimatområdet. Det bör också noteras att det kommer att finnas ett antal kontrollstationer framöver där denna diskussion kommer att aktualiseras igen, både inom ramen för det inbyggda uppföljningssystemet i Parisavtalet, och de kontrollstationer som EU inkluderat i flera viktiga lagstiftningsakter. Vid de tidpunkterna vet vi också mer om hur andra länder i världen hanterat sina åtaganden inom Parisavtalet.

EU kommer under hösten att påbörja det viktiga arbetet med att utforma ett ramverk för klimatpolitiken fram till 2050. Svenskt Näringsliv kommer att fokusera på detta arbete och kommer att verka för att resultatet av de förhandlingarna blir ett långsiktigt stabilt och ambitiöst ramverk som skapar förutsättningar för EU att nå netto-nollutsläpp till 2050.