Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

NYHET Publicerad

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv.

Bakgrunden till diskussionen om en höjning av klimatmålet är att EUs statschefer 2014 beslutade om ett ramverk för EUs energi- och klimatpolitik till 2030, som innehöll ett klimatmål, ett mål för förnybar energi och ett mål för energieffektivisering. I EUs efterföljande förhandlingar av det så kallade ”Ren energi-paketet” har EUs institutioner enats om att höja målen för förnybar energi och energieffektivisering. Eftersom både energieffektivisering och förnybar energi är viktiga medel för att minska klimatutsläppen har detta lett till en diskussion om huruvida det föranleder ett behov av en följdändring av klimatmålet.

EU har inom ramen för Energiunionen de senaste åren förhandlat fram ett antal viktiga beslut på energi- och klimatområdet, såsom ansvarsfördelning mellan medlemsländerna av klimatmålet utanför handlande sektorn, EUs utsläppshandelssystem, förnybar energi och energieffektivisering. I pipelinen ligger också bland annat nya utsläppskrav för både lätta och tunga fordon. Dessa lagstiftningsakter ska nu färdigställas och implementeras.

Om EUs beslutade energi- och klimatpolitik genomförs på ett effektivt sätt och dessutom kompletteras på exempelvis transportområdet är det troligt att EUs klimatmål om minst 40 procent till 2030 överträffas. Svenskt Näringsliv är självfallet mycket positiva till om så skulle bli fallet.

Att nu öppna upp för en ny diskussion om målet riskerar snarast att ta fokus och tid från åtgärderna och arbetet som leder till minskade utsläpp. En revidering av målet skulle också leda till att ett antal färdigförhandlade lagstiftningsakter skulle behöva förhandlas om eftersom de har direkt koppling till EUs klimatmål. Det handlar exempelvis om hur utsläppsminskningarna ska fördelas mellan sektorer, ansvarsfördelningen av klimatmålet mellan EUs medlemsländer och utformningen av EUs utsläppshandelssystem - förhandlingar som redan tagit lång tid och varit svåra. För industrin som ingår i utsläppshandeln är det helt centralt att reglerna för den kommande handelsperioden som sträcker sig fram till 2030 kommer på plats så snart som möjligt för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet. Det finns en uppenbar risk att EU tappar fart i klimatarbetet om detta arbete måste göras om.

EUs mål är att minska utsläppen med minst 40 procent, och det finns inga hinder för att målet överträffas. I ljuset av Brexit kan man ställa sig frågan vad utfallet av en ny diskussion om målet skulle bli, eftersom Storbritannien varit en drivande kraft på klimatområdet. Det bör också noteras att det kommer att finnas ett antal kontrollstationer framöver där denna diskussion kommer att aktualiseras igen, både inom ramen för det inbyggda uppföljningssystemet i Parisavtalet, och de kontrollstationer som EU inkluderat i flera viktiga lagstiftningsakter. Vid de tidpunkterna vet vi också mer om hur andra länder i världen hanterat sina åtaganden inom Parisavtalet.

EU kommer under hösten att påbörja det viktiga arbetet med att utforma ett ramverk för klimatpolitiken fram till 2050. Svenskt Näringsliv kommer att fokusera på detta arbete och kommer att verka för att resultatet av de förhandlingarna blir ett långsiktigt stabilt och ambitiöst ramverk som skapar förutsättningar för EU att nå netto-nollutsläpp till 2050.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.