Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

NYHET Publicerad

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv.

Bakgrunden till diskussionen om en höjning av klimatmålet är att EUs statschefer 2014 beslutade om ett ramverk för EUs energi- och klimatpolitik till 2030, som innehöll ett klimatmål, ett mål för förnybar energi och ett mål för energieffektivisering. I EUs efterföljande förhandlingar av det så kallade ”Ren energi-paketet” har EUs institutioner enats om att höja målen för förnybar energi och energieffektivisering. Eftersom både energieffektivisering och förnybar energi är viktiga medel för att minska klimatutsläppen har detta lett till en diskussion om huruvida det föranleder ett behov av en följdändring av klimatmålet.

EU har inom ramen för Energiunionen de senaste åren förhandlat fram ett antal viktiga beslut på energi- och klimatområdet, såsom ansvarsfördelning mellan medlemsländerna av klimatmålet utanför handlande sektorn, EUs utsläppshandelssystem, förnybar energi och energieffektivisering. I pipelinen ligger också bland annat nya utsläppskrav för både lätta och tunga fordon. Dessa lagstiftningsakter ska nu färdigställas och implementeras.

Om EUs beslutade energi- och klimatpolitik genomförs på ett effektivt sätt och dessutom kompletteras på exempelvis transportområdet är det troligt att EUs klimatmål om minst 40 procent till 2030 överträffas. Svenskt Näringsliv är självfallet mycket positiva till om så skulle bli fallet.

Att nu öppna upp för en ny diskussion om målet riskerar snarast att ta fokus och tid från åtgärderna och arbetet som leder till minskade utsläpp. En revidering av målet skulle också leda till att ett antal färdigförhandlade lagstiftningsakter skulle behöva förhandlas om eftersom de har direkt koppling till EUs klimatmål. Det handlar exempelvis om hur utsläppsminskningarna ska fördelas mellan sektorer, ansvarsfördelningen av klimatmålet mellan EUs medlemsländer och utformningen av EUs utsläppshandelssystem - förhandlingar som redan tagit lång tid och varit svåra. För industrin som ingår i utsläppshandeln är det helt centralt att reglerna för den kommande handelsperioden som sträcker sig fram till 2030 kommer på plats så snart som möjligt för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet. Det finns en uppenbar risk att EU tappar fart i klimatarbetet om detta arbete måste göras om.

EUs mål är att minska utsläppen med minst 40 procent, och det finns inga hinder för att målet överträffas. I ljuset av Brexit kan man ställa sig frågan vad utfallet av en ny diskussion om målet skulle bli, eftersom Storbritannien varit en drivande kraft på klimatområdet. Det bör också noteras att det kommer att finnas ett antal kontrollstationer framöver där denna diskussion kommer att aktualiseras igen, både inom ramen för det inbyggda uppföljningssystemet i Parisavtalet, och de kontrollstationer som EU inkluderat i flera viktiga lagstiftningsakter. Vid de tidpunkterna vet vi också mer om hur andra länder i världen hanterat sina åtaganden inom Parisavtalet.

EU kommer under hösten att påbörja det viktiga arbetet med att utforma ett ramverk för klimatpolitiken fram till 2050. Svenskt Näringsliv kommer att fokusera på detta arbete och kommer att verka för att resultatet av de förhandlingarna blir ett långsiktigt stabilt och ambitiöst ramverk som skapar förutsättningar för EU att nå netto-nollutsläpp till 2050.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.