Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.

Johan Fall

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

Några av punkterna är positiva, tydligast illustrerat av att värnskatten slopas från 2020, några har begränsad betydelse (exempelvis att skatteregler ska underlätta cykelpendling) och några riskerar bli direkt skadliga, där framför allt miljöskattepaketets omfattning ser ut att kunna orsaka problem. Flera punkter är ännu svårbedömda då de förutsätter utredningar.

Det kommer att krävas omfattande insatser från Svenskt Näringsliv för att bevaka utställda löften, beskriva effekter för näringslivet samt bidra i arbetet med de många utredningarna. Samtidigt som de positiva delarna är välkomna, kommer överenskommelsen inte innebära tillräckliga förändringar för att i alla delar stärka svensk konkurrenskraft. Överenskommelsens huvudsakliga innehåll kan sorteras i tre övergripande delar.

Den första är skatterna på arbete, där som nämnts slopad värnskatt är välkommet. Det underlättar kompetensförsörjningen men är dock långt från tillräckligt; högsta marginalskatt kommer ner till 55% medan de allra flesta länder tillåter ”hälften kvar” och OECD-snittet är 42%.

Märkligt nog saknas förslag att åtgärda försämringen av jobbskatteavdraget för dem som jobbar mycket och har högre inkomster. Löftet att färre ska betala statlig skatt (dvs. få åtminstone hälften kvar av en inkomstökning) är ett bra steg men när och i vilken omfattning återstår att se. Idag betalar mer än var tredje heltidsarbetande statlig skatt och dagens nivå för brytpunkten på drygt 40 000 kr/mån skulle behöva fördubblas för att närma sig vad konkurrentländer har som motsvarande nivåer. Utökat RUT bidrar också till att sänka skatterna på arbete vilket är positivt för sysselsättning och för att motverka svartjobb. En modell med mer generell avdragsrätt bör kunna övervägas.

Sänkt arbetsgivaravgift nämns flera gånger i överenskommelsen utan annan specifikation än det selektiva och tidsbegränsade ingångsavdraget för ungdomar och nyanlända, vilket åtminstone kortsiktigt sänker arbetskraftskostnaden men också kan innebära ökad komplexitet för skattesystemet.

För det andra saknas såväl förslag som insikter om vikten av generellt sänkt kapitalskatt för att främja ägande, entreprenörskap och företagande. Det välkomna förslaget att underlätta generationsskiften ska redan i och med den nu gällande M/KD-budgeten genomföras per 1 juli och åtgärden har genomgått fullödig beredning redan under förra mandatperioden.

Utredning av entreprenörsskatten (3:12-reglerna) kan innebära såväl möjligheter som risker. Det är bl.a. angeläget att komma till rätta med diskrimineringen av delägare med mindre andelar och förenklingar kan ske genom exempelvis uppjusterat schablonbelopp. I sammanhanget behöver de omfattande skärpningar som föreslogs men stoppades under förra mandatperioden motarbetas med kraft, om de skulle återvända på agendan.

Det blir vidare viktigt att säkerställa en bra utformning och förtydliganden när det gäller ökade möjligheter för personaloptioner. Skatter som påverkar rörligheten på bostads- och i förlängningen arbetsmarknaden behöver också förbättras; överenskommelsen anger att flyttskatten ska slopas, men beskriver det bara i termer av eliminerad räntebeläggning för uppskov.

För det tredje finns för olika miljöskatter betydande risker för nya skatter som kraftigt försämrar svenska företags konkurrenskraft. Det är angeläget att ta itu med många miljöproblem, men utgångspunkten behöver vara att främja teknisk utveckling och välja de mest effektiva styrmedlen där man prövar många andra alternativ än skatter såsom informationsgivning och regleringar. Konceptet om skatteväxling kan låta lockande men utredningar har visat att det orsakar välfärdsförluster och slår hårdast mot låginkomsttagare och landsbygd.

Höjda miljöskatter på 15 miljarder kr riskerar att slå mot näringslivet. Här kan stora problem uppstå med eroderande skattebaser. Om exempelvis kemikalieskatten utvidgas till att omfatta kläder och skor drabbar det svensk detaljhandel i en situation där utländska e-handelsföretag redan tar marknadsandelar i snabb takt. Erfarenheterna avskräcker från krångliga och miljömässigt ineffektiva utformningar av t.ex. kemikalie- och flygskatter samt bonus/malus från förra mandatperioden. De gav tillsammans mindre än 5 miljarder kr, statiskt räknat.

Utöver detta finns en rad andra skattefrågor i överenskommelsen samtidigt som stora områden inte behandlas överhuvudtaget. Momssystemet, som står för 25% av alla skatter och är extremt komplext för företagen med stort reformbehov, nämns inte alls.

När det gäller rättssäkerhet förekommer skrivningar om detta i överenskommelsen för frågor som relaterar till bl.a. arbetsmarknad, miljö och omsorg, men inte alls för skatter.

Inte heller finns bolagsbeskattningen omnämnd, trots att stora omvälvningar pågår i omvärlden i form av t.ex. USA:s skattereform där bl.a. skattesatsen sänkts från 35 till 21 procent och de kraftiga sänkningar som aviserats i Storbritannien (f.n. 19 procents bolagsskatt) med anledning av Brexit.

Avgörande blir hur det som nu utlovats kan förvaltas och genomföras. Det är viktigt att företagens synpunkter tas med i den fortsatta processen. Vi kommer bidra konstruktivt i det kommande arbetet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.