Risk för svag budgetpolitik

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt.

Frestelsen blir desto större för en budget som gäller ett valår, som 2018.

Den rimliga övergången till ett lägre överskottsmål har inte ändrat grundprincipen att finanspolitiken ska motverka och utjämna konjunktursvängningar. Statsfinanser som stärks av en god konjunktur ger därför inte i sig upphov till ett utrymme för permanenta utgiftsreformer.

Konjunkturinstitutet förutspår utgiftsökningar i statens budget på elva miljarder kronor och skattehöjningar på sju miljarder. Regeringen skulle då försvaga budgeten med fyra miljarder kronor.

Det är en uppenbar risk att regeringen inte kommer att nöja sig med detta. Utan att de på olika sätt kommer att försöka skaffa sig ett ännu större reformutrymme.

Ett sätt att få utrymmet att se större ut än det är, är att göra optimistiska bedömningar av de framtida statsfinanserna. Finansministern har inte varit sen att referera till höga skatteintäkter som ett positivt tecken. Men vad är permanent av detta? Bara för att nämna en osäkerhetsfaktor, uppskattar Riksgälden att överinsättningar på skattekontot uppgår till 50 miljarder kronor. Dessa pengar kan inte användas för statsutgifter eftersom de tillhör insättarna.

Ett annat sätt är att föra in medel i statsfinanserna, som inte hör hemma där. För att minska riskerna i det finansiella systemet har EU-länderna infört en bankavgift som ska fonderas för att användas vid en bankkris. Tills skillnad från andra länder har Sverige valt att dessa pengar ska ingå i det offentliga saldot istället för i en separat fond. Resultatet blir att pengarna används upp i samma takt som de samlas in. Vid en framtida kris, saknas följdriktigt denna separata buffert och det finansiella sparandet riskerar då att drabbas snabbt och hårt.

Ett tredje knep är att blunda för eller förminska negativa dynamiska effekter. Höjda marginalskatter är negativt för arbetsutbudet, höjd entreprenörsskatt minskar viljan att starta företag, urholkningen av jobbskatteavdraget gör det mindre lönsamt att gå från bidrag till jobb. Statiska beräkningar i dessa fall riskerar att försköna de statsfinansiella effekterna.

Den 18:e april presenteras vårpropositionen och därefter fortsätter budgetprocessen i regeringskansliet. Risken är att regeringen överskattar sitt handlingsutrymme och använder upp mer resurser än vad som är långsiktigt motiverat.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Pajkastningen på offentlig upphandling måste få ett stopp"

KOMMENTAR Transportstyrelsens skandalomsusade it-upphandling har fått debatten att ta fart. Dålig kunskap på området, som verkar finnas på flera ställen, är oroande. Pajkastningen på offentlig upphandling måste få ett stopp. Istället gäller det att få till stånd en sansad diskussion om hur den goda upphandlingen kan bli verklighet för medborgarnas och skattebetalarnas bästa, skriver upphandlingsexpert Ellen Hausel Heldahl.
NYHET Publicerad:

Frihandelsavtal mellan EU och Japan nära förestående

KOMMENTAR EU och Japan har nått en principöverenskommelse om ett handelsavtal. Enligt handelsexpert Olof Erixon skulle ett avtal innebära stora vinster för båda parter och ge en välbehövlig jobbskapande skjuts till båda ekonomierna.
NYHET Publicerad:

Fler jobb med modernt anställningsskydd

KOMMENTAR Tre av fyra företagare kan anställa fler om arbetsrätten tar större hänsyn till företagens behov. Att minska risken för företagare i samband med anställning förbättrar integrationen och ger fler chansen till ett jobb, skriver Peter Jeppsson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Regeringen erkänner att man inte når målet

KOMMENTAR Regeringen missar arbetslöshetsmålet. Konstgjorda åtgärder fungerar inte. Det krävs verkliga reformer som avregleringar på arbetsmarknaden, konkurrenskraftiga skatter och en politik som stimulerar entreprenörskap, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Kemikalieskatten – ett handelshinder

KOMMENTAR Första juli börjar en ny kemikalieskatt att gälla. Den ska redovisas och betalas inom fem dagar. Näringslivet protesterar. I kölvattnet följer administrativt krångel, konkurrensnackdelar och inga positiva miljöeffekter, skriver skatteexpert Torbjörn Spector.
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Prao blir obligatoriskt – regeringen har lyssnat på näringslivet

KOMMENTAR Alla elever ska få rätt till minst tio dagar prao. Det är ett välkommet besked från regeringen. Nu får alla ungdomar möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar, någonting som ger dem en fot in på arbetsmarknaden och underlättar deras framtida studie- och yrkesval. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Stärkt skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Företagshemlighetsutredningen har lagt fram sitt betänkande. Utredningen föreslår stärkt skydd för känslig information i företag på flera sätt, vilket Svenskt Näringsliv välkomnar. Det skriver Patrick Krassén, immaterialrättsansvarig, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.