Digitalt kompetenslyft för garveriet

Gotlands näringsliv är extremt drabbat av coronapandemin eftersom den slår så hårt mot besöksnäringen. Strax före påsk kom beskedet att Almedalsveckan ställs in och kort därefter kom nästa dråpslag – att även Medeltidsveckan är inställd.

– Vi har påverkats oerhört mycket. Kunderna försvann i och med corona. Några dagar har vi haft noll kronor i kassan. Vissa dagar kom det inte ens in någon i affären och tittade, säger Eva Lilja som äger och driver Ödins garveri i Visby.

Företaget tillverkar och säljer kläder och heminredningsprodukter av gotländska lammskinn. De flesta av kunderna är sommarboende eller turister som kommer under sommarhalvåret. Från och med påsken brukar affärerna ta fart och bussresor och konferensresor är stora under april-maj.

Men så blev det inte i år, konstaterar hon.

Redan i mars när pandemin slog till på allvar bestämde sig Eva Lilja för att ta tag i sin idé att öppna en nätbutik som komplement till den fysiska butiken. Hon har haft den i tankarna länge men den har hela tiden blivit framskjuten ”eftersom det alltid är en massa andra saker att göra”. Men nu fick hon plötsligt mer tid.

– I och med coronapandemin blev nätbutiken extra aktuell och vi lade extra krut på det för att få det klart så snabbt som möjligt.

I påskas öppnade nätbutiken och redan inom ett dygn kom första beställningen.

– Jag slog ju frivolter! Det kom några beställningar ganska snabbt och de har fortsatt att komma sedan dess även om det inte är några stora volymer än så länge.

Nätbutiken väger inte upp nedgången i den fysiska butiken men i förlängningen hoppas hon att det ska kunna bli en god del.

– Det blir en viktig del särskilt nu när folk inte vågar ta sig hit i samma utsträckning som tidigare. Kan den i framtiden stå för 20 procent av omsättningen skulle jag vara jätteglad.

Något som bidrog till att webbutiken kunde bli verklighet så snabbt är att hon och hennes medarbetare Maria deltar i kompetensutvecklingssatsningen Digitaliseringen i Handeln.

Näringslivsrådet på Gotland och intresseföreningen Visby Centrum står bakom satsningen som består av ett antal delkurser under ett års tid. Utbildningen är gratis och deltagarna går den på arbetstid. Tidigt i våras ordnades två fysiska träffar och därefter har det varit ett par kurstillfällen via Zoom. Maria som sköter mycket i butiken hanterar även Ödins garveris sociala medier.

– Vi hoppade på tåget för att äntligen fortbilda oss och få en ökad förståelse för hur man kan jobba med det digitala. Det är nyttigt att försöka förstå hur det hänger ihop, var det är viktigt att synas och hur kunder tänker idag. Man måste försöka att hänga med i utvecklingen.

Kunder tänker annorlunda i dag än för bara några år sedan och på utbildningen får de lära sig hur kunder söker när de har kommit på att de vill köpa något och vad de vill veta.

– Alla tänker olika och köpbeteendet skiljer mycket mellan generationerna. I min ålder vill vi gärna känna och klämma på det vi köper medan de som är under 40 år söker runt och kollar av med sina kompisar och sedan handlar på nätet. Den digitala handeln har verkligen ändrat mycket.

Att ta bilder, lägga upp produkter i webbutiken och att få sajten sökbar på olika sätt tar en hel del tid. Det är ett konstant jobb, påpekar hon.

– På ett sätt är det bra att vi har kunnat frigöra mer tid för att ställa om till digitalt. Den här våren har jag kunnat lägga tid på det i stället för att ägna mig åt kunder.

För en butik som Ödins garveri är det en stor fördel att kunna erbjuda webbhandel, konstaterar hon. Många av kunderna bor långt bort och vill sitta hemma i lugn och ro och handla.

När Eva Lilja tycker att sökbarheten är tillräckligt bra och nätbutiken är välfylld är nästa steg att översätta den och lansera en engelsk version.

– Vi har en del kunder från Tyskland och Holland men också från Kanada och USA:s norra stater. Det vill ju till att det är lite kallt för att de ska vilja ha våra produkter.

Vad hoppas du på framåt?

– Att vi ska överleva. Den här firman har funnits sedan 1852 men en sådan här kraftig nedgång och chock har vi aldrig varit med om. Och vi är inte ensamma här på Gotland om att undra om vi ska överleva.