Att fördela uppdragen i ett offentligt ramavtal på fler aktörer vinner både företagen och upphandlaren på.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen IN, Installatörsföretagen, har tagit fram en handbok för offentliga upphandlingarna i installationsbranschen, dvs både VVS- och elteknikföretag. Rekommendationerna är riktade till offentliga aktörer som stat, kommun och regioner. Handboken, som ska ses som en vägledning, är utformad med hänseende till bestämmelserna i LOU. Förslag, tips och råd är relevanta även vid upphandling enligt de övriga upphandlingslagarna, LUF och LUFS.
– Vi rekommenderar att man tittar på denna skrift inför nästa upphandling gällande ramavtal av eltekniktjänster, sa Andreas Eliasson, delägare och VD för elteknik på ELIAS Syd AB i Bräkne-Hoby, när han tillsammans med Ingmar Eliasson, grundare och VD för ELIAS Sweden AB, tog emot politiker och tjänstepersoner vid ett företagsbesök. Andreas förklarade även att det i praktiken är en omställning när man vinner ett ramavtal med exempelvis en kommun.
– Normalt förfarande har varit att det elteknikföretag som ingår ramavtalet som vinnare gör alla löpande jobb på samtliga kommunens anläggningar eller bolag. Det blir inte så mycket över till de som kommer på andra eller tredje plats i upphandlingen. Det blir då en stor omställning om man vinner ett avtal och än värre när man blir av med det.
Andreas förslag är att framförallt kommunerna, som i Blekinge brukar köpa eltekniktjänster för motsvarande ca 4-8 årsarbetare, i första hand tar till sig informationen i handboken från branschorganisationen. Då kan de i andra hand fokusera mer kraft på att dela upp avtalet på anläggningar eller bolag så att det även finns en poäng med att komma på andra eller tredje plats. Istället för att ett enda företag vinner hela anbudet, som det i praktiken brukar bli.
Det finns vinster både för den offentliga upphandlaren och för företagen, det finns det goda exempel på, sa Andreas Eliasson. Det finns ingen elfirma som är specialister på allt, varje installatör har sin spetskunskap och sitt kompetensområde.
Det finns kommuner i landet som arbetar i enlighet med modellen med gott resultat. I ett litet län som Blekinge skulle kommunerna med fördel kunna gå samman och utforma enhetliga anbudsunderlag där en del i underlaget skulle kunna vara kommunspecifik.
– Kommunerna har säkert olika prioriteringar kring viktning och inriktning på uppköpet, på det här sättet gynnas båda parter, sa Ingmar Eliasson.
Dagens företagsamma resa fortsatte till Johan Olsson, ICA-handlare i Bräkne-Hoby.
– En fungerande service och infrastruktur på orten är nödvändig. Behåll servicen så att vi överlever. Det måste byggas fler bostäder för att attrahera framför allt barnfamiljer att bosätta sig i orterna utanför tätorten. Företag som vi i service- och livsmedelsbranschen är direkt beroende av våra lokala kunder för att överleva och säkra jobben, var Johan Olssons budskap till de lokala beslutsfattarna.
Andra områden som diskuterades rörde tillsyn och tillstånd inom livsmedelsbranschen. Johan Olsson gav exempel kopplat till livsmedelshantering och matsvinn.
– Det är en jättefråga för hela branschen. Det är självklart och nödvändigt att ha livsmedelslagar att rätta sig efter men i vissa fall säger lagarna emot sig själva. Särskilt när vi pratar matsvinn. Om vi grillar en kyckling i butiken och packar den i etiketterad påse, så måste vi enligt lag slänga den efter 2–3 timmar om den inte har sålts. Men om vi däremot lägger den i värmeskåp för att sälja den över disk, går det bra att kyla ner den och paketera den för försäljning. Vad är skillnaden? sa Johan Olsson.
Roger Fredriksson (M), Ronnebys kommunalråd lovade att ta med företagens synpunkter i det fortsatta näringslivsutvecklande arbetet, främst när det gäller myndighetsutövning vid bygglovshandläggning och offentliga upphandlingar.
Torbjörn Lind, näringslivschef, tryckte på kommunens roll som rådgivande part i kontakten med företagen.
– Näringslivsklimatet bär sig inte av en näringslivschef, det är något som gäller samtliga verksamheter i hela kommunkoncernen. En av de saker vi har jobbat med för att stärka företagsklimatet är att vara proaktiv och ta fasta på vår rådgivande roll.
Krisztina Andersson
UpphandlingLokalt Företagsklimat