Skatter och avgifter äter upp små marginaler

Daniel Erlandsson är ägare till tolv Elon-butiker i Dalarna, Västmanland och Gävleborg.

– Den kris vi går igenom just nu är större än vad vi tidigare upplevt. Kombinationen av lågkonjunktur, en svag krona och särskilda skatter som gör våra produkter dyrare innebär att det blir oerhört tufft, säger han.

För att han och andra företagare i branschen ska kunna behålla fler av sina medarbetare under lågkonjunkturen ser Daniel Erlandsson ett stort behov av sänkta arbetsgivaravgifter.

– Sverige har de sjätte högsta arbetsgivaravgifterna i Europa och det är 42 procent dyrare att anställa någon i Sverige jämfört med EU-genomsnittet. Med sänkta arbetsgivaravgifter skulle många handlare kunna behålla mer av sin personal. Jag har tyvärr varit tvungen att säga upp flera medarbetare, men det är det sista man vill göra, både av personliga skäl och med tanke på hur viktiga de är för verksamheten. Det kommer också att bli oerhört svårt att börja rekrytera igen när konjunkturen vänder.

Elektronikskatten är att lägga sten på börda

Den 1 juli 2017 införde regeringen en elektronikskatt (även kallad kemikalieskatt) på elektronik och vitvaror. Redan då fick skatten hård kritik, inte minst för att den slog hårt mot de som har fysiska butiker i Sverige., Sedan dess har skatten höjts. Vid årsskiftet räknades skatten dessutom upp ytterligare och det maximala skattebeloppet höjdes från 489 kr till 534 kr per vara.

– Elektronikskatten är en extra kostnad som gör våra produkter dyrare. Eftersom Sverige är en så liten marknad leder heller inte den svenska skatten till att produktionen förändras, så i detta fall kan man verkligen diskutera vilken miljönytta skatten har. Det enda som händer är att produkterna blir dyrare för svenska konsumenter och det blir tuffare för svenska företag, avslutar Daniel Erlandsson.