Skogsägare blåsta av myndigheter

NYHET Publicerad

ÄGANDERÄTT Bröderna Jon och André Danielsson köpte och ärvde skog i Mockfjärd för två år sedan. När de anmälde en avverkning blev det stopp - det fanns tjäderspel på närliggande område. Nu har skogen lösts in som naturreservat. – Efter långa förhandlingar anser vi ändå att vi fått närmare 100 kronor kubiken för lite betalt, jämfört med marknadsvärdet, säger André Danielsson.

Jon och André Danielsson

I spåren av skogsaffären följde segdragna förhandlingar med förhandlare om bland annat jakträtt och virkesvolymer för bröderna Danielsson.

Jon och André Danielssons morfar brukade sin skog med målet att den skulle finnas kvar till efterlevande generationer. När han gick bort för två år sedan ärvde bröderna 80 hektar tallskog via sin mamma.

– Han hade kunnat hugga allt på 90-talet om han hade velat, men han knogade på och försökte ta ut så lite som möjligt ur skogen så att vi kunde bruka den sen. Det som har hänt är inte vad morfar hade önskat, det är jag säker på, säger Jon Danielsson när vi träffas hemma hos honom i Borlänge.

Brodern André har kommit upp från Uppsala. Han jobbar med ledningsunderhåll och har en bakgrund som virkesköpare, något som han har haft nytta av i förhandlingarna med Skogsstyrelsen. I en pärm har Jon och André samlat all mailkonversation och dokumentation kring förhandlingarna. En process som tagit ett och ett halvt år och som enligt bröderna slutat på ett allt annat än tillfredsställande vis. Men vi tar det från början.

Inga naturvärden enligt offentliga register

I samband med att Jon och André Danielsson skulle få ärva skog av sin morfar, köpte de en intilliggande skogsfastighet på 34 hektar. André kollade först upp om skogen hade några speciella naturvärden registrerade i de offentliga register som finns: Skogens pärlor, Artdataportalen och Riksantikvarieämbetet. Han fick inga träffar. Bröderna tog banklån på en och en halv miljon för att finansiera köpet, pengar som de snabbt tänkte betala tillbaka genom att sälja en avverkning. När den planerade avverkningen registrerades hos Skogsstyrelsen blev det stopp. Enligt Skogsstyrelsens interna register fanns där en tjäderspelsplats.

– Jag tvivlade starkt på det, eftersom naturen där inte är lämplig för tjäderspel. Vi stämde träff med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i fält och då tog vi även med oss en expert på tjädrar, berättar André Danielsson.

Experten var viltmästaren Eric Ringaby som har forskat på skogsfåglar sedan 70-talet. Han kunde snabbt konstatera att skogen inte var en tjäderspelsplats.

– Efter tio minuter sa Skogsstyrelsen: Vad bra, då vet vi det. Vi trodde att det var överspelat men då påpekade de att det fanns ett tjäderspel inne på grannmarken, den vi ärvt av morfar. Och det har vi aldrig bestridit, men det är ungefär en kilometer fågelvägen från skogen vi tänkte avverka. Vi trodde inte att det skulle påverka den planerade avverkningen, säger André Danielsson.

Men Skogsstyrelsen gjorde en annan bedömning. Båda skogsfastigheterna, totalt 113 hektar, skulle skyddas för att tjädertupparna ska kunna flyga in och ut från spelplatsen. Det blev tal om avverkningsförbud med hänvisning till artskyddsförordningen, vilket innebär att skogsägaren blir utan ersättning. Ett alternativ var att bilda naturreservat av skogen.

– Vi tycker inte att skogen har så höga naturvärden eftersom den inte är biologiskt gammal eller har rödlistade arter. Men till slut insåg vi att inlösen för naturreservat var den enda vägen vi kunde gå om vi inte ville stå där med ett stort lån och två obrukbara fastigheter, säger Jon Danielsson.

En långdragen förhandlingsprocess

Nu började den långdragna förhandlingsprocessen. Naturvårdsverket kontrakterade en förhandlare, som skulle fungera som en oberoende part mellan regeringen och skogsägarna.

– Det är svårt för en förhandlare att vara oberoende när den ena parten betalar ut förhandlarens lön, säger André Danielsson.

I processen fick bröderna också 20.000 kronor av Naturvårdsverket för ett eget juridiskt ombud.

– Det har varit så otroligt svårt att få tag på förhandlaren. Han vägrade helt enkelt svara i telefon och vårt ombud har bränt nästan hela budgeten bara på att försöka få tag på honom, säger André Danielsson.

Han och Jon anser att flera av de siffror som värderaren tagit fram saknar grund. Bland annat bedömes virkesvolymerna vara tusen kubikmeter lägre än vad som framgått av fastigheternas skogsbruksplaner och en tidigare laserscanning, ett reellt tapp på ungefär 400.000 kronor. En annan diskussionsfråga blev jakträtten, som skulle dras av från värderingen. Den värderades till 120.000 kronor om året. När André och Jon ifrågasatte detta fick de till svar av förhandlaren, som skriver i ett mail att: ”Efter hand har det dock framkommit att arrendepriserna i området är nära noll. En mäklare uppgav till exempel att ersättning för ett jaktarrende kan vara en fruktkorg om året!”  Trots det värderades jakträtten om till 90.000 kronor om året.

Men det kanske största prisglappet var det så kollade rotnettot, det vill säga priset man får per avverkad kubikmeter. Värderaren satte detta till 350 kronor per kubik. På den stoppade avverkningen hade bröderna redan fått ett pris på 420 kronor kubiken.

– Om vi hade köpt hela skogen och inte ärvt den så hade vi gått back på det här. De jämförde med andra sålda fastigheter, men listan gick tillbaka ända till 2012 och fastighetspriset gick upp 13,5 procent i Dalarna bara under förra året. Dessutom upptäckte vi att några dyrare fastigheter inte ens var med. Listan kändes selektivt framtagen, säger André Danielsson.

Under tiden hade de allt svårare att få tag på sin förhandlare. Mailkonversationen visar att det kunde gå flera veckor mellan svaren. Upprepade gånger föreslog bröderna ett möte, men fick inget svar. Till slut fick de nog och vände sig till Naturvårdsverket. Dagen efter tillsattes en ny förhandlare.

– Vi träffade honom i Gävle och han verkade väldigt tillmötesgående. Han tyckte att värderingen lät låg och skulle förhandla med Naturvårdsverket igen. Då kändes det lite hoppfullt, säger Jon Danielsson.

Förhandlingen tog en månad. Sedan fick de ett mail där det stod att den var klar. Naturvårdsverket hade gått med på att höja ersättningen från 350 till 377 kronor, samt att betala mellanskillnaden för det område där avverkningen sålts.

– Det är fortfarande under marknadsvärde. Sedan skrev förhandlaren att det tillkommer 25 procent för att kompensera för ”markägarens förväntan”, men jag jobbar själv med expropriationslagen och vet hur den är utformad. Här används den för att kompensera den låga värderingen, vilket är direkt felaktigt, säger André Danielsson.

Förhandlaren skrev också att budet var att betrakta som slutgiltigt.

– Om vi skulle gå vidare därifrån skulle vi tvingas stämma staten. Vi har inte råd med det, framför allt inte eftersom vi stått och betalat dyra räntor på skogslånet nu i ett och ett halvt år. Så vi tvingades tacka ja, säger André Danielsson.

En vecka efter att de skrivit på slutbudet på 377 kronor per kubikmetern, kom grannfastigheten ut till försäljning. Utgångspriset var 475 kronor kubiken.

– Det är en likvärdig skog, så vi anser att vi har fått ungefär 100 kronor kubiken för lite i ersättning, säger Jon Danielsson.

Skogsstyrelsen ser för lättvindigt på äganderätten

André Danielsson tycker att det hela känns vemodigt.

– Vi har i alla fall fått ersättning, när vi lika gärna kunde ha blivit utan. Och vi lyckades förhandla upp den, även om det var från en väldigt låg nivå.

Han frågar sig om statens kostnader för naturreservatet är rimliga.

– Är det värt att lösa in 113 hektar skog för att skydda en fågel som man ändå får jaga i Sverige mellan augusti och januari? Jag är också förvånad över hur lättvindigt Skogsstyrelsen ser på äganderätten. Att först stoppa en avverkning med hänvisning till tjäderspel, för att sedan omgående dra tillbaka det när markägarna anlitar en expert på området. Det ansvaret ska inte ligga på markägaren.

Pengarna från inlösen ska bröderna använda till att köpa ny skog.

­– Ironin är att summan inte räcker till att köpa motsvarande skog som den vi just blev av med. Marknadspriset är ju mycket högre, säger Jon Danielsson.

Karin Janson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Prao lär eleverna om ansvarstagande och att skapa kontakter

SKOLA/NÄRINGSLIV Forskning visar att ca 70 % av jobben tillsätts genom rekommendationer och kontaktnätverk. 100 % av eleverna på Britsarvsskolan i Falun har under de senaste tre praoperioderna varit ute på prao, och nästan alla har hittat platserna på egen hand. På skolan är det viktigt att lära eleverna ta kontakt med företagen själva och sedan behålla och underhålla kontakterna.
NYHET Publicerad:

Skogsägare blåsta av myndigheter

ÄGANDERÄTT Bröderna Jon och André Danielsson köpte och ärvde skog i Mockfjärd för två år sedan. När de anmälde en avverkning blev det stopp, det fanns tjäderspel på området. Nu har skogen lösts in som naturreservat. – Efter långa förhandlingar anser vi ändå att vi fått närmare 100 kronor kubiken för lite betalt, jämfört med marknadsvärdet, säger André Danielsson.
NYHET Publicerad:

Nysatsning med prao ger eleverna fler möjligheter

SKOLA/NÄRINGSLIV På Orsaskolan i Orsa gör man i år en nysatsning med prao. Med jobbskuggning och prao i både offentlig och privat sektor får eleverna se och lära inför framtida arbetsliv och gymnasieval.
NYHET Publicerad:

Att driva UF-företag i gymnasiet är något jag verkligen vill göra

PRAO-KRÖNIKA "Väljer man att driva ett UF-företag på gymnasiet har man gjort helt rätt. Man får inte bara god erfarenhet inom företagande utan man växer även som person och får ett betydligt bredare kontaktnät. Och det är väl ändå ett perfekt tillfälle att stärka självförtroendet?" Det skriver Rebecka Sundqvist från Britsarvsskolan i en krönika från sin prao hos Svenskt Näringsliv Dalarna.
NYHET Publicerad:

Efter ett års kamp mot Skogsstyrelsen – Nu ger jag upp!

ÄGANDERÄTTEN När Björn Hansols skulle avverka ett skogsskifte bedömdes det som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Nu har han gått med på deras inlösen, efter att ha kämpat i ett år. – Plötsligt får jag inte bruka min egen skog. Jag förstår inte hur man kan sätta sig över äganderätten på det här sättet.
NYHET Publicerad:

Sänkta arbetsgivaravgifter gav 16 000 nya jobb

SKATTER Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga 2007 ledde till 16 400 nya jobb i hela landet.  Det visar en ny studie från Handelns utredningsinstitut, HUI. "När arbetsgivaravgiften höjdes igen blev vi tvungna att skära ner på antalet anställda", säger Mats Nobelius, VD på Leksand Resort.
NYHET Publicerad:

Över 100 företagare tog chansen att bli inspirerade

ARBETSGIVARDAGEN BORLÄNGE Den årliga arbetsgivardagen anordnad av Svenskt Näringsliv gick av stapeln i Borlänge den 4:e oktober. Över 100 personer var på plats och representerade företag från olika branscher och olika dalakommuner. -Trevlig dag med bra urval. Kommer absolut att gå igen om det är lika intressanta seminarier, kommenterade en av deltagarna.
NYHET Publicerad:

5 av Dalarnas kommuner på topp-100 listan

RANKING 2018 "Jag är positiv inför framtiden. Även om allt för många av våra kommuner ligger långt ner på rankingen så ser vi en positiv trend. Den måste fortsätta och förstärkas. Kommunernas arbete med att göra företagsklimatet till hela kommunens fråga tror jag är avgörande. Likaså arbetet med att modernisera myndighetsutövningen", säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv när rankingen av Sveriges kommuners lokala företagsklimat presenteras.
NYHET Publicerad:

Som företagare är du alltid tillgänglig

KRÖNIKA "För knappt 1 år sedan fattade jag beslutet och för knappt 9 månader sedan började jag tillsammans med mina bolagspartners arbeta i vår alldeles egna verksamhet. För att dra en metafor kan det liknas med att jag och mina kollegor slängde oss ut från 27 våningen. Utan skyddsnät. Utan någon som helst aning om vi skulle ha en chans." Skriver Richard Mårtensson,delägare i Human & Heart HR AB i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Försäkringskassans hårda LSS-linje skapar samhällsproblem

VÄLFÄRD Nagla Negm el-din grundade Shamsen assistans i Gagnef för att vårda en anhörig.
Nu har företaget 125 anställda och planerar att växa ytterligare. – Det har aldrig varit vår tanke att bli stora, det har blivit så naturligt, menar Nagla Negm el-din, som också är mycket kritisk till den nya tillämpningen av LSS. – Det är ett samhällsproblem, sammanfattar hon.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen bromskloss för körskolans utveckling

REGELKRÅNGEL För åtta år sedan startade Sofia Samuelsson TrafikCenter i Dalarna i Säter. Sedan två år finns trafikskolan också i Hedemora, men på grund av ett lagkrav kan båda kontoren inte ha öppet samtidigt. – Det blir en stoppkloss, säger hon.
NYHET Publicerad:

Kvarnfors gård vill se en tydligare jordbrukspolitik

VALET 2018 Vem satsar på bönderna? Det frågar sig mjölkbönderna Anki och Ingemar Arvidsson. Efter många tuffa år i mjölkkrisens spår hoppas de på att lantbruket hamnar högre upp på agendan i svensk politik.
NYHET Publicerad:

"Jag hoppas att Skatteverket låter mig vara i fred"

REGELKRÅNGEL Tin Gumuns är fäbodbrukaren som tog strid mot Skatteverket - och vann. Men hennes dispens på kravet om kassaregister löper ut vid årsskiftet och dessutom har administrationskraven på personalliggare ökat. "Jag hoppas att Skatteverket låter mig vara i fred", säger hon.
NYHET Publicerad:

Hallå där…..Peter Funk, VD på Moelven Dalaträ AB i Mockfjärd

VALET 2018 "Framtidens kompetensförsörjning för industrin är viktig. Får vi inte ordning på skolan så kommer vi som driver företag att tappa konkurrensfördelar då vi inte kan rekrytera kompetenta medarbetare" det säger Peter Funk, vd på Moelven Dalaträ AB i Mockfjärd på frågan om vad  han som företagare tycker är viktigt och förväntar sig av politiken inför kommande mandatperiod.
NYHET Publicerad:

Många vill anställa – men LAS står i vägen

KRÖNIKA "Jag har mött så många småföretagare som går i tillväxttankar, men som tvekar. När jag frågar varför, lyfts nästan alltid LAS som en av de viktigaste orsakerna. Vill vi ha tillväxt måste vi reformera LAS så att den är relevant utifrån dagens verklighet. Mycket har förändrats mycket sedan 1974 då lagen tillkom", säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.
NYHET Publicerad:

Funktionärsarbete ger elever vid SFI-utbildning nya kontaktnät

INTEGRATION På Arcus Utbildning och Jobbförmedling AB i Falun finns SFI-utbildningen där eleverna ges möjlighet att se och lära i samhället. Under 2018 års upplaga av Svenska Skidspelen i Falun deltog bland annat ett flertal elever som funktionärer, berättar Karin Nordström, lärare och handledare på Arcus i Falun.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar som möter branschernas behov

SKOLA/NÄRINGSLIV Företagen har stora rekryteringsbehov och letar efter kompetens som passar deras verksamheter. Skolorna har en viktig roll i att utbilda de unga för att möta arbetsmarknadens behov. I Älvdalens Utbildningscentrum möts skola och näringsliv och hittar samarbeten som är fruktsamma för eleverna, näringen och för kommunen.
NYHET Publicerad:

En välfärd i världsklass – genom konkurrens, effektiviseringar och ny teknik

VÄLFÄRD Välfärden står inför stora utmaningar. Vi ser en brist på arbetskraft och fler blir äldre. De i arbetsför ålder bär en försörjningsbörda för allt fler. Situationen kräver ett rejält omtag. Sverige behöver ta ett nytt välfärdskliv och det finns lösningar därute. Vi har goda exempel från kommuner som effektiviserat sin kärnverksamhet och vi ser hur innovationer och ny teknik skapar nya arbetssätt och lösningar. Om vi tar vara på de här möjligheterna kan vi få en välfärd i världsklass. Det skriver Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.
NYHET Publicerad:

Projektarbete och UF-företagandet ger eleverna trygghet

SKOLA/NÄRINGSLIV På Hagströmska gymnasiet i Falun arbetar man övergripande med skolämnena i olika projekt. ”Istället för att man har en massa olika uppgifter i varje ämne så har man en uppgift som berör flera ämnen” säger Alicia Ingesson, elev på skolan.
NYHET Publicerad:

Dalarna behöver kompetensförsörjning i världsklass

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sverige befinner sig i en högkonjunktur där många företag vill anställa samtidigt som konkurrensen om den bästa arbetskraften tilltar. I Dalarna har nästan 40 procent av företagen tackat nej till order för att man inte kan möta upp med rätt kompetens. Strukturella utmaningar sätter käppar i hjulen för att lyckas och det krävs en förändring från politiken för att förbättra läget, säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.