Stora skillnader i självförsörjning bland kommunerna i Dalarna
Det finns stora skillnader mellan kommunerna i Dalarnas län när det gäller hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som försörjer sig på eget arbete. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram.
Högst självförsörjningsgrad i Dalarnas län har Säters kommun, där 79,3 procent av befolkningen i arbetsför ålder är självförsörjande. Kommunen ligger därmed över riksgenomsnittet. Lägst självförsörjning i länet har Ludvika kommun med 71,7 procent. Även Orsa, Hedemora, Avesta och Borlänge ligger under riksgenomsnittet.
– Med ett bra lokalt företagsklimat och goda förutsättningar för näringslivet, skulle våra företag kunna anställa fler. Och om vi får fler att gå från bidragsberoende till självförsörjning skulle det frigöra resurser som kommunerna skulle kunna satsa på till exempel barnomsorg, skola och äldrevård, säger Henrik Navjord, regionchef Svenskt Näringsliv Dalarna.
Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20-64 år) inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande.
– Det är oerhört angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande. Det bidrar till både självkänsla och delaktighet i samhället för individen. Men dagens utanförskap existerar parallellt med en kompetenskris i näringsliv, så för att få fler i arbete behövs både en arbetslinje och en företagslinje. Det måste löna sig både att arbeta och att anställa, helt enkelt, säger Henrik Navjord.
När personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser. Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder).
I Dalarna är den kostnaden närmare 12 miljarder kronor per år. En besparing på 20 procent skulle räcka till 15 000 förskoleplatser eller 5 200 undersköterskor i hemtjänsten.
Så har Svenskt Näringsliv beräknat självförsörjning
För att beräkna antalet icke självförsörjande har endast personer i arbetsför ålder (20–64 år), cirka 5,8 miljoner personer, inkluderats. Samtidigt har personer med studiemedel exkluderats, cirka 500 000 personer. De som räknas som självförsörjande är personer vars bruttolön är över 186 000 per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare, cirka 4 miljoner personer. Efter dessa tre steg återstår de 1,3 miljoner personer som inte uppfyller kravet, och därmed definieras som icke självförsörjande. Samma uträkning har gjorts på läns och kommunal nivå.
För mer information om självförsörjning och det fullständiga resultatet för övriga kommuner i Sverige, se www.svensktnaringsliv.se/utanforskap
Självförsörjning i Dalarnas län
| Kommun | Antal självförsörjande | Antal inte självförsörjande | Andel självförsörjande |
|---|---|---|---|
| Säter | 4 328 | 1 131 | 79,3 % |
| Gagnef | 3 935 | 1 044 | 79, % |
| Falun | 23 196 | 6 267 | 78,7 % |
| Mora | 7 896 | 2 209 | 78,1 % |
| Leksand | 5 793 | 1 637 | 78,0 % |
| Rättvik | 3 875 | 1 169 | 76,8 % |
| Älvdalen | 2 636 | 801 | 76,7 % |
| Malung-Sälen | 3 967 | 1 216 | 76,5 % |
| Vansbro | 2 570 | 790 | 76,5 % |
| Smedjebacken | 3 993 | 1 297 | 75,5 % |
| Orsa | 2 529 | 954 | 72,6 % |
| Hedemora | 5 606 | 2 118 | 72,6 % |
| Avesta | 8 221 | 3 107 | 72,6 % |
| Borlänge | 19 286 | 7 356 | 72,4 % |
| Ludvika | 9 491 | 3 738 | 71,7 % |
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
