Övervinster är ett hittepå-begrepp

Ilmar Reepalus utredning, som handlar om begränsningar av vinster i välfärden skulle, om den genomförs, med stor sannolikhet få dramatiska konsekvenser för alla invånare i och runt Bollnäs kommun. Vi tror inte alla invånare är fullt medvetna om vad det skulle kunna innebära i praktiken om förslaget går igenom. Vi vill därför beskriva hur den föreslagna lagförändringen skulle drabba de skol- och vårdföretag som idag finns längs Lasarettsvägen i Bollnäs, det vill säga Friskolan Lust & Lära, Hälsingegymnasiet, Aleris och Humana/Neuropsyk.

I Reepalus lagförslag talas om en vinstbegränsning på 7 procent, vilket lätt kan tolkas som att företagen tillåts göra en vinst på 7 procent av sin omsättning. Detta är inte fallet. Den vinst som Ilmar Reepalu talar om i sitt förslag, är ett rörelseresultat som begränsas till en avkastningsränta på 7 procent av operativt kapital, vilket är ett mycket ovanligt sätt att beräkna vinst i företag och något som i princip aldrig används.

Friskolan Lust & Lära i Bollnäs, med 50 anställda, cirka 400 elever och en omsättning på drygt 30 miljoner kronor, skulle enligt detta sätt att räkna tillåtas en vinst på enbart 100 000 kronor. Det motsvarar en rörelsemarginal på cirka 0,3 procent. Med ett så litet överskott, finns det ingen seriös företagare som vågar driva ett företag i den storleksordningen vidare. En nedläggning av skolan skulle få katastrofala följder för framför allt eleverna, men även för de anställda. På samma sätt skulle Hälsingegymnasiet drabbas, med sina 32 anställda och 270 elever. Även vårdföretagen skulle drabbas hårt om lagförslaget blir verklighet. Bollnäs näst största arbetsgivare är Aleris, med cirka 430 anställda. Det behövs ingen Einstein för att räkna ut hur kommunens invånare skulle drabbas av en nedläggning av sjukhuset.

Reepalu uttalar sig ofta om att skolor och vårdföretag gör övervinster, vilket är ett hittepå-begrepp som inte existerar inom företagsekonomi. Vi tolkar uttalandena som att han anser att välfärdsföretag generellt gör oskäligt höga vinster. Detta överensstämmer inte med verkligheten. Enligt SCB:s statistik, som använts i en rapport av Handels Utredningsinstitut HUI, är den genomsnittliga rörelsemarginalen (vinsten) för friskolor 4,3 procent och för hela välfärdssektorn 4,6 procent. Utifrån dessa siffror har vi mycket svårt att förstå att man pratar om övervinster. En rörelsemarginal på 5 procent anses vara ett minimum för att ett företag ska känna trygghet och ge långsiktig stabilitet.

Vi anser att vart och ett av de ovan nämnda företagen behövs och berikar Bollnäs. Vi som arbetar inom dessa företag vill kunna fortsätta driva vår verksamhet. Vi tror att mångfald och konkurrens inom vård och utbildning bidrar till kvalité och utveckling av välfärdssektorn.

Vilka företagare kommer att vara motiverade att fortsätta driva företag inom skola, vård- och omsorg under de premisser som Reepalu vill införa? Vi efterlyser en debatt som fokuserar på kvalité och utveckling istället för att handla om vinsterna.

Bara vi har tillsammans över 550 anställda och är en avgörande del av välfärden för väldigt många människor. Om Ilmar Reepalus förslag går igenom, kommer skol- och vårdföretagen längs Lasarettsvägen tvingas till nedläggning eller få kämpa mycket hårt för sin överlevnad. Är detta bra för oss som bor i Bollnäs och i södra Hälsingland? Vi tror inte det.

Peter Nyman, styrelseordförande Friskolan Lust & Lära i Bollnäs

Karin Wellander, delägare Friskolan Lust & Lära i Bollnäs

Roger Wallgren, rektor Hälsingegymnasiet Bollnäs

Elisabeth Winsjansen, affärsområdeschef och sjukhuschef Aleris Bollnäs

Taina Polmé, regionchef individ och familj vuxna Humana/Neuropsyk