Det är inte mätningen utan vägen som är mödan värd

I just det system vi valt i Sverige, det vill säga marknadsekonomi, så kommer dessa resurser till största delen från företag som vågar investera, anställa och växa. Att skapa strukturer och attityder i myndighetsutövningen som stödjer den som bygger skattebasen med hjälp av sina anställda är egentligen självklart och själva grunden som välfärd och trygghet vilar på.

Mats Pettersson skriver på Helagotland.se här om dagen att det blir en självuppfyllande profetia att ta reda på och kommunicera hur väl dessa förutsättningar fungerar, att själva uttalandet om missförhållanden befäster bilden av problemen. Till en del har han rätt, det är inte konstruktivt att ställa företagare mot tjänstemän för att på så vis skapa en konflikt mellan två ovärderliga delar av vårt samhälle. Men mätningarna syftar inte till att skapa konflikt, idén är tvärt om att ge kunskap om vad som måste förbättras, effektiviseras och kanske rätt upp och ner inte göras över huvud taget.

Efter fyra år av ständiga möten med företagare i vitt skilda branscher på ön kan jag utan minsta darr på stämman säga att deras reaktioner är högst relevanta, ytterst sällan överdrivna och ofta konstruktivt positiva. Men det finns missförhållanden som de måste få ge uttryck för. Det handlar om företag i vård och omsorg som trängs ut från marknaden av upphandlingar eller regelkrångel med politiska motiv, det handlar om tillståndsprövningar som tar så lång tid att företaget missar investeringsmöjligheter, det handlar om obegripligt formulerade hinder för byggande och tyvärr i för många fall om övertolkningar på millimeternivå där den som investerat tid, pengar och energi hindras från att fullfölja sina planer, hindras från att anställa och växa.

För att komma framåt finns egentligen bara en riktigt säker väg att gå och det är att lyssna på kritiken och åtgärda problemen. Att helt sonika göra förändringsjobbet med all vånda och glädje som det innebär. Sedan en tid tillbaka har näringslivets organisationer samlats för att än tydligare ge exempel ur företagens verklighet på vad som behöver åtgärdas och Region Gotland har valt att möta med sina ambitioner att förbättra företagsklimatet. Att ändra på invanda sätt att arbeta tar tid och engagerat och modigt ledarskap och det är inte alls konstigt att det blir bakslag innan arbetet får mätbara resultat. Att döma ut undersökningarna som kommer med jämna mellanrum blir lite för Nord Koreanskt. Att vara nyfiken och öppen inför hur starkt Gotland faktiskt kan bli om vi lyckas mötas i investerings- och förändringsögonblicken är en bättre väg att gå inte bara för företagen utan för hela samhället.