Uniguides chefer vågar sätta noll i löneökning

NYHET Publicerad

JOBBA MED LÖNEN Största vinsten med individuella löner är att det blir lättare att identifiera nya talanger internt. Det säger Anna-Lena Bohm, vd på Uniguide. Det har tagit företaget tid att komma dit det är idag, och hennes råd till andra är att börja i liten skala och att sedan bygga på.

Anna-Lena Bohm
Foto: ADAM IHSE / TT

"Ska man ha individuella löner måste man göra det fullt ut, och för det krävs ganska mycket mod." Det säger Anna-Lena Bohm, vd på Uniguide.

När gotlandsbaserade Uniguide införde individuella löner för snart 15 år sedan var det starkaste skälet att löneavtal med individgarantier åt upp allt utrymme som fanns för att premiera duktiga medarbetare.

– Jag kände att jag inte kunde utveckla och behålla talanger. Vi tappade talanger och många av dem ifrågasatte varför de skulle engagera sig när det inte gav något extra i lönekuvertet, säger Anna-Lena Bohm, vd på kundserviceföretaget Uniguide.

Tanken var att införa individuella löner skulle ändra på det, men det skulle också användas som ett styrmedel för att få de som inte levererade som önskat att växa.

Hon konstaterar själv att hon var naiv i början som trodde att lönen spelade den största rollen, och att löneprocessen kunde vara en separat process.

– Det tog något år innan vi fick ihop det. Lönebildningen måste absolut hänga ihop med företagets värderingar och mål. Annars har man inte rätta styrmedlen.

I starten var det svårt att slå fast vilka bedömningskriterierna skulle vara. Anna-Lena Bohm ville inte bara ha hårda lönekriterier utan även mjuka.

– En medarbetare kan bidra på många olika sätt. Hos oss har individen alltid varit viktig men det handlar också om hur gruppen levererar och hur var och en bidrar i en grupp.

Men det visade sig vara svårt att hänga upp de mjuka värdena på något när de inte hade knutits till företagets värderingar. Alla i personalen engagerades för att ta fram dem, vilket ledde fram till en modell för att utveckla lönekriterierna.

2004 var det få som jobbade med individuella löner och Anna-Lena Bohm hade svårt att hitta någon att bolla med. Nu vet hon att det är viktigt med riktlinjer kring hur företaget behöver tänka och vad som måste göras. Så att det inte blir en enskild process i företaget.

– Om man vill få en hint om i vilken ordning saker ska göras rekommenderar jag Svenskt Näringslivs verktyg Jobba med lönen. Då behöver man inte göra samma misstag som jag gjorde.

Anna-Lena Bohm har med tiden delegerat allt mer av lönesättningen till sina chefer. Hon är fortfarande med i diskussionerna men cheferna ta själva fram underlag och har lönesamtal.

– Det bygger på att vi har byggt upp en kultur kring hur vi jobbar med utvecklingssamtal, skapar individuella handlingsplaner, och sätter mål för varje individ.

För att alla ska ha samma information och förutsättningar oavsett vilken avdelning de jobbar på, krävs det att alla chefer agerar likadant mot sina medarbetare och att de synkar och diskuterar löner mellan grupperna.

– Ska man ha individuella löner måste man göra det fullt ut, och för det krävs ganska mycket mod. Det tuffaste för cheferna är att våga sätta noll i löneökning. Men det kräver uppföljningsmöten med individen och en tydlig handlingsplan framåt för att säkerställa att läget inte uppstår igen.

Tack vare den täta kontakten mellan chefer och medarbetare som individuella löner för med sig, har företaget kunnat identifiera nya talanger, konstaterar Anna-Lena Bohm.

– Den som hörs mest är inte alltid den som levererar mest. Jag är så lycklig över att vi jobbar så här nu för det har inneburit en enorm utveckling av individer. Det är ett riktigt bra sätt att lägga tid på personalen.

Hennes råd till den som vill jobba mer med individuella löner är att inte ha för höga ambitioner det första året. Det är lätt att ta på sig för mycket jobb och då blir resultatet halvdant.

– De som inte har jobbat med det tidigare bör börja med att först tänka igenom vilka vi är, vilka vi vill vara, vad vi har för värderingar, och hur ska vi bedöma vår personal. Börja i liten skala och bygg på.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?