Falkenberg: Yrkesvux i samverkan med näringslivet får fler i jobb

Kompetensbristen är idag bred och täcker i princip alla branscher. Matchningsproblematiken, där arbetsgivare och arbetstagare inte hittar varandra, skapar en orörlig arbetsmarknad. När företagen inte finner den kompetens man efterfrågar, riskerar det att få långtgående konsekvenser. Det kan innebära att företagen tvingas tacka nej till order och uppdrag, eller lägga planer på utveckling och expansion på hyllan.

— Vi har ett fantastiskt näringsliv här i Falkenberg som är duktiga på att säga vad som behövs och vilken kompetens som saknas. Kommunens näringslivsbolag, som har den primära kontakten med näringslivet, har fångat efterfrågan om fler specialutbildningar inom yrkesvux och tagit vidare detta till oss. Vi kände givetvis att vi ville ta vara på den kraft som finns inom näringslivet, säger Vladimir Tolevski, rektor Vuxenutbildningen i Falkenberg.

Han förklarar att kommunen och regionens vuxenutbildningar utgår från Skolverkets egna ”skolpaket” inom yrkesvux, men att man har möjlighet att äga utbildning- och kompetensfrågan lokalt. Det genom att justera utbildningarnas innehåll efter inspel och komplettering från näringslivet – för att förkorta skoltiden, skapa en attraktiv och relevant utbildning för arbetstagaren samt vara mer kostnadseffektiva.

— Det blir en vinst för alla i slutändan. Våra utbildningar blir mer eftertraktade och fyller sitt syfte när vi får fler sökande, som sedan går i anställning efter avslutade studier. Näringslivet får den arbetskraft som efterfrågas och krävs för fortsatt utveckling och tillväxt. Nära samverkan skapar kortare vägar till bättre lösningar, säger Vladimir Tolevski.

En annan anledning till att yrkesvux är en eftertraktad utbildningsform, enligt Vladimir Tolevski, är att kommunerna och regionen har möjlighet att ställa om snabbare. Det är inte alltid lärlingsutbildningarna på gymnasienivå går att ställa om på så kort tid. En annan fördel med yrkesvux är även fördelningen av den teoretiska delen på skolan och den praktiska ute på företagen, där man har möjlighet att anpassa efter behovet utifrån bransch och yrke.

— Exempelvis när cykelbranschen behövde cykelreparatörer, så utgick vi från en industriteknisk utbildning. När vi sedan satt ner med näringslivet, så formade vi utbildningens innehåll för att få den så nära deras behov som möjligt. Det slutade med att vi tog fram en cykeltekniker-utbildning för hela regionen som innebar mycket mer praktik är ursprungsprogrammet. Detta kunde vi sedan sjösätta på kort tid, förklarar Vladimir Tolevski.

För framtiden vill Vladimir Tolevski att Vuxenutbildningen ska vara mer utanför ”skolans bubbla” och att det ställs högre krav på just yrkesvux. Önskvärt är även att regionen fortsätter ha en tydlig styrning, för att utbildningarna ska ha ett helikopterperspektiv över Halland. Han menar att vägen dit är lång, men att det hela tiden blir bättre.

— Generellt behöver man bli bättre på att titta på mer specifika kompetensbehov, inte bara stirra sig blint på statistik. Där är näringslivet nyckeln som kan ge oss ett mer verklighetsbaserat mått. Det ökar våra kunskaper och kan bidra till bättre utbildningar. I slutändan handlar det om att fler ska komma i arbete och det är ju näringslivet som anställer – då måste vi ha bra utbildningar, avslutar Vladimir Tolevski.