Hallå där, Jonas Bergman

Nyligen slutfördes sammanslagningen av förvaltningarna bygg, miljö och livsmedelskontroll. En tanke med detta är att skapa en gemensam myndighetskultur. Vad innebär det och hur kommer det förbättra för företagen i Halmstad?

— Genom att förvaltningarna som handlägger den stora andelen företagsärenden slås samman, så försöker vi skapa ett gemensamt arbetssätt och en myndighetskultur som är bra och håller en hög servicenivå. Genom att även sitta i samma lokaler och utgå processen, än som enskilda förvaltningar så skapas smidigare flöden som förhoppningsvis kan korta handläggningstiderna. Som företagare ska man känna att servicenivån är hög, oavsett om det handlar bygglov eller livsmedeltillsyn. Alla medarbetare ska känna ett ansvar för detta. Det ska vara ett mycket tydligt kundfokus.

Hur tror du att det är som företagare att vara i kontakt med Halmstad kommun idag?

— Det varierar. Jag träffar många företag som är mycket nöjda med hanteringen av sina ärenden, men också företag som inte är det. Som företagare har man många myndighetskontakter. Vi har vår lotsfunktion som ska underlätta men det behövs mer och förhoppningen är ju bland annat att med sammanslagningen av de förvaltningar som står för många av företagens kontakter också nu ska kunna jobba mer enhetligt så att det går smidigare och blir bättre för alla. Egentligen handlar det ju om att möblera förvaltningen utifrån processen som det gäller, inte hur vi i kommunen av tradition har organiserat oss.

Det finns ett beslut på att Halmstad kommun ska införa den s.k. *Rättviksmodellen? Hur går det med det?

— Vi har gjort en hel del stora förändringar i just syftet att skapa en mer serviceinriktad myndighetsutövning och vi jobbar ständigt med det. Man ska ha med sig att det tar tid att förända en så stor kommunal organisation som Halmstad kommun är. Vi kommer under året att utveckla arbetet med Rättviksmodellen som utgångspunkt, men hittills har vi gjort mycket annat och är i färd med att skapa en modell som passar oss och förutsättningarna här.

En del av Rättviksmodellen är ju frågan om efterhandsdebitering vid tex kommunal tillsyn, men Halmstad tillämpar inte det ännu?

—Vi har pausat det arbetet litegrann just med tanke på att det skulle komma nationella riktlinjer kring detta. Men ambitionen är ju att man tydligt som företagare ska förstå vad man betalar för och att avgifterna ska vara transparenta och uppfattas som rimliga och arbetet med den intentionen i Rättviksmodellen kommer att återupptas i år.

Målet är att Halmstad i framtiden ska ha Sveriges bästa företagsklimat, hur går den processen och när är vi där?

— Vi har kommit en bit på vägen, men är ju långt ifrån i mål. Ser man till de kommunerna i Sverige som gjort resor likt den vi tänker göra så är det en process som tar minst 7-8 år. Vi har startat upp Näringslivsforum och kommer till exempel att börja jobba med fokusgrupper av företagare för att hamna rätt i vårt arbete. Vi kör Näringslivsforum för bättre dialog, vi försöker hela tiden förbättra och förändra den kommunala organisationen och jag själv är ute och träffar många av kommunens företag och får bra input. Men, det är ett väldigt brett arbete och många insatser. Alltifrån den nya färjelinjen som jag är övertygad kommer innebära mycket positivt för kommunens företag, till den nya översiktsplanen med mycket mer verksamhetsmark.

Avslutningsvis, har du något medskick till Halmstads företagare kring hur kommunen jobbar med deras villkor?

— Vi har nu genomfört stora förändringar av vår organisation och vi har fortsatt fullt fokus. Man får aldrig glömma att alla kommunens resurser skapas i näringslivet, och därför behöver företagen ha de allra bästa förutsättningarna. Mår företagen bra, mår Halmstad bra.