NYHET2 juli 2020

ICA-handlaren: ”Det är konsumenten som i slutändan får betala”

I byggbranschen ökade antalet inbrottsstölder med 60 procent mellan åren 2013–2018. Transportföretag blir ofta av med drivmedel och många butiker utsätts för rån och inbrott men också mängdbrott, varje dag. Enbart det brottsförebyggande arbetet inom handeln kostar 13 miljarder kronor årligen.

Under våren 2020 uppgav tre av tio företag i Halland att deras verksamhet påverkas av brottslighet och otrygghet i hög utsträckning och under coronapandemin har man sett hur rånen ökat mot främst bensinstationer och matbutiker i landet.

Brottsligheten påverkar ägare och anställda på fler sätt än ekonomiskt. Att känna en ovetskap om man ska utsättas för ett rån eller annat brott under arbetstid är psykiskt påfrestande och kan leda till sjukskrivningar eller till och med att verksamheten väljer att lägga ner. När näringsidkare väljer att lägga ner sin verksamhet, försvinner en del av samhällsservicen som är otroligt viktig för att många platser ska fungera och som ibland verksamheten var ensam om att förmedla.

Rikard Hillarp driver Ica Maxi Högskolan i Halmstad. Han vittnar om en liknande problembild som den som målas upp ovan.

— Det går inte att estimera hur mycket vi förlorar i inkomster på grund av brottslighet årligen. Dels får man se till själva varorna, men sedan är det också all den övervakning och säkerhet vi använder oss av för att skydda oss mot brottsligheten som kostar pengar.

— Brottsligheten har ökat aningen de senaste fem åren i butiken och jag tror att det har mycket att göra med människors attityd. Dels att fler personer ser det som moraliskt försvarbart att begå brott i butiken, dels att samhällets syn förändrats, anmäler vi en stöld avskrivs det ofta av polisen då brotten som begås mot oss bortprioriteras. Den vanligaste typen av brottslighet som begås i butiken är olika typer av stölder, antingen av personer som stjäl för att sälja vidare eller de som stjäl för eget bruk, det kan därför variera för vilken summa personerna stjäl för.

Varje år anordnar Svensk Handel Säkerhetsveckan. Under denna vecka uppmanas alla medlemsföretag att anmäla all typ av brottslighet som sker i butikerna, från den minsta stöld av små varor till större. Detta görs för att få en mer realistisk bild av hur mycket brottslighet som faktisk förekommer i butikerna. Små stölder brukar inte anmälas, då de ofta inte kommer kunna leda till någon typ av fällande dom eller straff, vilket gör att dessa småbelopp ofta försvinner från statistiken. Men flera små belopp blir sammantaget en stor summa pengar.

— Säkerhetsveckan är ingenting vi aktivs deltar i, eftersom vi arbetar på detta vis alla dagar i veckan. Vi anmäler alltid de brott som begåtts i butiken, stora som små. Jag förstår dock att många inte orkar göra det, då det är tidskrävande och ofta inte leder till någonting, säger Rikard Hillarp.

Rikard Hillarp vill att mer görs och att näringsidkarna ska få utökade medel att kunna motverka brottsligheten i de egna butikerna

— Om vi upptäcker någon som begår en brottslig handling i butiken brukar det räcka med att vi uppmanar att de inte är välkomna till oss mer. De vill hålla en låg profil och inte bli påkomna med sina handlingar. Vi har dock några som återvänder gång på gång och vi har ingen möjlighet att ge dem exempelvis besöksförbud när vi upptäckt att de stulit vid tidigare tillfällen.

— Jag tycker att staten bör ta ett starkare grepp kring kriminalitet i sin helhet och inte låta personer som stjäl komma undan med det, till exempel borde man ej få rabatt när man begått flertalet brott, utan straffas för allt man gjort. Det är inte rimligt att göra någonting olagligt för att sedan komma undan med det trots att man blivit påkommen.

Hillarp har dialog med flera andra branschkollegor där många vittnar om en likartad bild.

— De flesta har samma problem som vi i vår butik, men typen och mängden brott beror också lite på vart geografiskt man befinner sig. Det kan se olika ut om butiken är belägen vid en motorväg, i en stadskärna eller i ett bostadsområde.

Rikard Hillarp avslutar samtalet med att uppmana de som gör rätt för sig att inte tolerera brottslighet mot företag.

— Det är konsumenten som i slutändan får betala. Vi måste sälja våra varor till ett högre pris när vi behöver täcka kostnaderna för de varor vi blivit av med och den extra säkerhet vi behöver ta in för att minska brotten och hålla vår personal trygg.

Text: Mathilda Ohlsson Larsson

Svenskt Näringsliv
Skriven avKristian Ryberg
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist