Det finns stora skillnader bland Hallands kommuner när det gäller hur stor andel av den kommunala verksamheten som köps in från företag, föreningar och stiftelser. Det visar en sammanställning från Svenskt Näringsliv med statistik från SCB.
En statistikparameter i Svenskt Näringslivs årliga undersökning om det lokala företagsklimatet är ”entreprenader”, där SCB sammanställt hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Halland har andelen ökat från 6,04 procent år 2002 till 12,90 procent år 2019. Totalt har entreprenaderna ökat i fem av länets kommuner.
— När en kommun lägger ut en större andel av sin verksamhet på entreprenad bidrar det till att marknaden och affärsmöjligheterna växer för företagen, vilket stimulerar det lokala näringslivet, konstaterar Kristian Ryberg, regionchef på Svenskt Näringsliv i Halland
I spåren av coronakrisen har efterfrågan på många varor och tjänster sjunkit. Drygt hälften av företagen Halland uppger nu att de minskat sin försäljning eller produktion jämfört med för sex månader sedan.
— För att återstarta den halländska ekonomin behöver vi gemensamt göra allt i vår makt för att hålla efterfrågan uppe. I en ekonomi med ett relativt högt skatteuttag utgör också den offentliga konsumtionen - genom entreprenader, upphandlingar och investeringar - en stor andel av BNP. Det kommer bli frågor som är extra viktiga för många företag under 2021, menar Kristian Ryberg.
Drygt 15 procent av Sveriges kommuners sammanräknade huvudverksamhet köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. Motsvarande siffra för de halländska kommunerna är nästan 13 procent. Samtidigt finns det stora skillnader mellan kommunerna i Halland och hur utvecklingen sett ut sedan 2002.
— Det handlar om miljoner som företag, föreningar och stiftelser skulle kunna vara med och konkurrera om, på köpet kan kommuninvånarna bli tryggare med att de får det mesta och det bästa för varje skattekrona. Nu är det ett bra tillfälle att använda den offentliga köpkraften genom att öka de offentliga inköpen, göra fler upphandlingar, låta företag utföra fler tjänster och tidigarelägga redan planerade investeringar, menar Kristian Ryberg.
Falkenberg köper mest, Hylte minst
Resultatet visar att Falkenberg, med 20 procent, är den kommun i länet med högst andel kommunal verksamhet som köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Strax bakom återfinns Kungsbacka där inköpen uppgår till över 13,69 procent av den totala budgeten. Falkenberg är även den kommun som ökat sina inköp mest sedan 2002.
I fem av sex kommuner i länet uppgår dock inköpen till en mindre andel än genomsnittet i landet.
Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Hyltes kommunala verksamhet, med endast 5,96 procent av den totala budgeten.
Laholm är den enda kommunen som gått mot strömmen och kraftigt minskat sina inköp sedan 2002.
— En kommun måste inte göra allt själv. Det finns en stor potential i att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar jobb, stärker de lokala förutsättningarna för företagande och bidrar till att vi kan använda skattebetalarnas pengar mer effektivt. En win-win helt enkelt, avslutar Kristian Ryberg.
Kommun | Entreprenader 2019 | Entreprenader 2002 | Utveckling |
Falkenberg | 20,00 | 7,87 | 12,14 |
Kungsbacka | 13,69 | 7,63 | 6,06 |
Varberg | 12,85 | 4,52 | 8,33 |
Halmstad | 11,24 | 3,35 | 7,89 |
Laholm | 7,96 | 13,16 | -5,20 |
Hylte | 5,96 | 4,58 | 1,38 |
“Entreprenader” visar andelen av den kommunala verksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. Källa: SCB. Läs mer på www.foretagsklimat.se