"Även skogsföretagare behöver rimliga spelregler"

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Hälften av Sveriges skog ägs av 300 000 privata skogsägare. Vi har alla olika mål med vårt skogsägande. Kanske är vi aktiva och gallrar, röjer och planerar för nästa generation. Kanske äger vi ett entreprenörsföretag och utför olika skogstjänster, eller något annat. Men det är med stigande irritation som jag ser möjligheterna inom mitt skogsföretag begränsas av staten.

video spelare

Vår gemensamma nämnare är nämligen att vi är företagare. För många av oss är dessutom skogen en betydande resurs i mycket mer entreprenörskap än enbart skogsbruket. Det är därför med stigande irritation som jag ser möjligheterna inom mitt skogsföretag begränsas av staten. Det nya förslaget till skogsvårdslag där artskyddsdirektiv, klagorätt från ideella föreningar och nyckelbiotopsinventeringar kan hindra en skogsägare från avverkning är ett stort hot mot den tradition av frihet under ansvar som vi byggt upp i skogssverige.

Jag har valt att kombinera företagande med livsstil. Jag vill bo nära naturen och kunna vara ute i skogen året runt. Tack vare moderna kommunikationsmedel kan jag bo och verka i norra Jämtland med kunder över hela landet då jag jobbar som konsult och mentor inom affärsutveckling.  Grunden i företagandet är ändå skogsgården, med alla generationer bakåt som strävat för att bygga den grund som mitt företagande nu vilar på.

I mitt konsultföretag är det en självklarhet att jag kan planera för och förfoga över de resurser som jag köpt och som jag behöver för att kunna sköta mitt företagande och därmed bo och verka på det sätt jag har valt.

Att då hamna i den paradoxala situationen att delar av mina resurser kan göras obrukbara genom att jag inte får avverka skogen på grund av så kallad nyckelbiotopsmärkning är helt nytt för mig. Det innebär en värdeminskning, alltså att min skog inte längre har något värde som säkerhet. Det skulle vara som om Riksantikvarieämbetet kom in på mitt kontor och sade: ”vi tycker att ditt kontor är representativt för kvinnors företagande 2018 så nu vill vi K-märka rummet. Du måste underhålla apparater och rum så att det är rent och funktionellt men du får inte längre arbeta här, sälja dina grejer eller låta bli att underhålla dem. Vill du jobba vidare får du köpa ett nytt kontor någonstans, och det finns ingen säkerhet hur länge du får bruka det heller. Men självklart får du fortfarande äga ditt kontor.”

Så fungerar det för alltför många företagande män och kvinnor i skogen idag. Det är otydliga spelregler som förstör värdet på mitt företag inför framtiden och det är fullkomligt oacceptabelt.

Vissa påstår att det enbart påverkar brukande- eller nyttjanderätten. Det tycker jag är en orimlig diskussion. Att ha äganderätt utan brukanderätt eller bestämmanderätt är en unik form av konfiskering utan att stat och myndigheter behöver betala.  De pengar regeringen anslår till skydd av skog räcker heller inte på långa vägar för att ersätta markägarna för de arealer som Skogsstyrelsens och Länsstyrelsernas tjänstemän tycker är skyddsvärda. Än mindre räcker pengarna till för de arealer som den ideella naturvården önskar sig.

Om jag och många andra småskogsägare och våra företrädare hade gjort som staten önskade under 1970- och 80-talen hade vi avverkat all gammal skog. Då hade den biologiska mångfalden på våra mina marker varit betydligt lägre, men fastighetens värde högre. Som skogsägare ska vi inte behöva lida för att det nu finns höga naturvärden på min mark. Staten som under 1900-talet drev på avverkningarna av äldre skog ska inte tippa miljönotan i knät på oss enskilda skogsägare!

Just ni är vi många privata skogsägare som känner oss bakbundna och misstrodda. Det gynnar varken skogen, miljön eller utvecklingen i Sverige. Om vi vill ha ett levande landskap med bredd och mångfald i företagandet måste vi se till att vi som äger resurserna också har tydliga och långsiktiga spelregler som vi kan förhålla oss till.

Marie Simonsson, företagare i Gåxsjö och styrelseledamot i skogsägarföreningen Norrskog

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bräckes miljöchef vill fortsätta ta betalt i förskott

FÖRETAGSKLIMAT Debitering efter utfört tillsynsarbete. Det är ett förslag som ligger hos Livsmedelsverket. Nyligen fick frågan uppmärksamhet i länet efter att en företagare riktat kritik mot hur Bräcke kommun levererar sin tillsynstjänst. "Vi är tveksamma att tillämpa modellen med efterhandsdebitering", konstaterar miljöchef Tomas Jonsson.
NYHET Publicerad:

Nu kan företagare utmana Bräcke kommun

FÖRETAGSKLIMAT Bräcke kommun inför utmaningsrätt som en del i arbetet för att stimulera företagandet i kommunen. Utmaningsrätt innebär att en entreprenör kan utmana kommunen att bedriva kommunal verksamhet på ett bättre sätt, både utifrån kostnader och kvalitet.
NYHET Publicerad:

Nya kollektivavtal förhandlas 2020: ”Det kommer att bli en jobbig period”

AVTAL 2020 En ny stor avtalsrörelse står för dörren. 500 kollektivavtal som omfattar 2,8 miljoner arbetstagare ska omförhandlas 2020. Beata Hammarskiöld och Per Braconier, från Svenskt Näringsliv i Stockholm, var på plats vid ett möte i Östersund för att ge en helhetsbild av allt som påverkar avtalsprocessen.
NYHET Publicerad:

Industridag med spännande teknik ska locka unga till Saab

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Saab i Lugnvik växer och rekryteringsbehovet är stort. Ett av flera sätt att locka talanger är att delta i Industrinatten som ska ge elever i högstadiet och gymnasiet en förståelse för hur modern industri ser ut. I mitten av november var det Torvallaskolans åttondeklassares tur att lära känna det vanligtvis lite hemlighetsfulla företaget.
NYHET Publicerad:

321:ans vägbygge skrämmer iväg mina gäster

GÄSTKRÖNIKA "Vi som verkar på landsbygden brukar glädjas när Trafikverket skjuter till pengar till ett efterlängtat vägbygge. Det gjorde jag också, när beskedet om 321:an kom. Idag jublar jag inte längre. Möjligen på nytt om ett år", skriver Mattias Wikner i en krönika.
NYHET Publicerad:

Goda råd i stället för kontroll skapar bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Kan kommuner ha ett bra företagsklimat och samtidigt bedriva ett aktivt granskande tillsynsarbete som höjer nivån på säkerhet, kvalitet och miljö? Svaret är ja, åtminstone om du frågar grundarna av Tillväxt och Tillsyn, Markus Svensson och Martin Clarstedt. Under ett utvecklingsmöte i Ås delade de med sig av sina erfarenheter till tre jämtländska kommuner.
NYHET Publicerad:

Jämtlands gasellvinnare vill växa med kontroll

ENTREPRENÖRSKAP När snickaren Pontus Nilsson i Krokom blev uppsagd startade han eget. Med ett starkt driv har han på sju år utvecklat Byggentreprenad i Jämtland AB till länets snabbast växande företag med en tillväxt på 377 procent 2015 - 2018. "Nu gäller det att också hinna med att bygga organisationen", säger Jämtlands gasellvinnare.
NYHET Publicerad:

Fortfarande utmaning att driva friskola

OLIKA VILLKOR Böle byskola i Östersunds kommun har varit friskola i 16 år. Skolan är känd för att bedriva verksamhet med hög kvalitet. Rektor Eva-Märet Nordenberg vittnar dock om ständiga svårigheter då de fortfarande inte får samma förutsättningar som kommunala skolor.
NYHET Publicerad:

Trots den nya tobakslagen – låga avgifter och mindre krångel

FÖRETAGSKLIMAT Det går att förenkla för företagare efter införandet av nya tobakslagen. Krokom och Sollefteå är kommuner som aktivt arbetat för att näringsidkare varken ska få oskäligt höga avgifter eller för mycket administration.
NYHET Publicerad:

Åre i topp när företagsklimatet rankas

RANKING 2019 Åre kommun toppar listan i Jämtlands län när Svenskt Näringslivs i dag släpper sin ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Åre är den kommun som klättrar flest placeringar på rankinglistan i Jämtland, från plats 107 till plats 85.
NYHET Publicerad:

Privata vårdcentraler värderas högst – Ändå blir vi ständigt ifrågasatta

VÄLFÄRD 97 procent av patienterna är nöjda med besöket hos Nya Närvården i Hoting, enligt en patientundersökning från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Ägaren och läkaren Hans Boberg är stolt över resultatet, men frustrerad över att bli ifrågasatt från politiskt håll.
NYHET Publicerad:

”Yrkes-VM höjer statusen på yrkesutbildningar”

WORLDSKILLS Det blev en hedrande nionde plats i Yrkes-VM för David Peterson från Östersund. Han tävlade mot 16 deltagare i kategorin flygteknik. Deltagarna kom från hela världen, exempelvis Irland, Nya Zeeland, Kina och Saudiarabien.
NYHET Publicerad:

Bra bemötande i tillsynen ska boosta företagsklimatet i Östersund

FÖRETAGSKLIMAT Om en månad släpps Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets kommuner. Näringslivschefen i Östersund, Fredric Kilander, har höga mål: Östersund ska ligga i topp
NYHET Publicerad:

Företag ratar skattkista för affärer

KRÖNIKA Svenskt Näringsliv har under våren undersökt varför företag avstår från att medverka i offentlig upphandling – trots att de egentligen är intresserade av att vara med. Svaret var att administrationen är för omfattande, upphandlingarna har för stort fokus på låga priser och kravspecifikationerna är för krångliga. Ett förbättrat upphandlingsklimat i kommunerna skulle ge skattebetalarna mer pang för pengarna, skriver Birgitta Laurent expert på offentlig upphandling.
NYHET Publicerad:

Nytt ansikte på Ung Företagsamhet i Jämtland

FÖRETAGSAMHET Sara Månsson har fått det jobb hon drömt om sedan gymnasietiden. Nu blir hon regionchef för Ung Företagsamhet i Jämtlands län. Sara tar över efter en annan Sara, nämligen Sara Larsson som varit chef för verksamheten i drygt tio år.
NYHET Publicerad:

Halvering av antal varumärkesansökningar från Jämtland

VARUMÄRKESSKYDD Antalet varumärkesansökningar från länet har halverats senaste året, visar ny statistik från Patent- och registreringsverket. 2018 gjordes 34 ansökningar från länet mot 62 ansökningar 2017."Företag med många varumärken är ofta innovativa företag som ligger väl till på sin marknad," säger Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

De lär sig driva företag på sommarlovet

ENTREPRENÖRER Många skolelever tar chansen att testa sina affärsidéer under sommarlovet. I samverkan håller Bergs och Krokoms kommuner i utbildning och handledning för ungdomarnas företagsstart. "Flertalet av de ungdomar som är med i sommarlovsentreprenörerna kommer från små byar, de är till exempel från Skålan, Kaxås och Klövsjö. Ungdomar som kommer från små byar har ett stort engagemang och är nyfikna. Det är egenskaper som är viktiga för att lyckas som företagare," säger Maria Wikén, Bergs kommun och handledare för årets Sommarlovsentreprenörer.
NYHET Publicerad:

Konkurrens på lika villkor för offentliga och privata företag

KONKURRENS Hur undviks osund konkurrens av offentliga aktörer? Det är temat med olika infallsvinklar för två C-uppsatser skrivna av tre studenter vid förvaltnings- och ekonomiprogrammet på Mittuniversitet i Östersund. Gabriel Matloub och Petra Åhsell har riktat in sig på frågan hur man gör offentliga upphandlingar mer tillgängliga för små och medelstora företag. Felicia Dalborg har i sin uppsats skrivit om problemet när offentliga företag slår undan benen för de privata företagen verksamma på samma marknad.
NYHET Publicerad:

Sociala sidoprojekt får hotellet att växa

BESÖKSNÄRINGEN Med sina 197 rum och en av stadens bästa restauranger har Clarion Hotel Grand Östersund blivit en populär samlingspunkt för både inresta besökare och Östersundsbor. Möt hotellet som inte vill vara en leverantör av sängplatser, utan en levande centralpunkt i Östersunds stadsbild.
NYHET Publicerad:

Svensk skola behöver en ny syn på kunskap

UTBILDNING Trots en arbetslöshet på 6,4 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Jämtlands län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.