Fler måste förstå betydelsen av företagande

Svenskt Näringsliv gör regelbundet opinionsmätningar, bland annat om synen på företag. När vi frågar om den höga levnadsstandarden i Sverige beror på företagsamma människor och företag som framgångsrikt säljer produkter och tjänster till andra länder eller på att politiker har skapat ett välfärdssamhälle svarar 59 procent att det är företagsamma människor och företag och 41 procent att det är politikernas förtjänst.

Att tron på politikernas förmåga att skapa välstånd är så pass utbredd är kanske egentligen inte så förvånande. Under pandemin och elkrisen var företag i behov av ekonomiska stöd, vilket fick det att framstå som att näringslivet var beroende av politiken. Att dessa stöd egentligen var pengar som företagen redan betalat i skatt och att företagen knappast kunde ha förutsett varken pandemin eller elkrisen, är viktiga aspekter som inte riktigt fick utrymme i debatten. Den speciella beroenderelation som vissa företag har haft till staten de senaste åren riskerar att ge en bild av att en stor och ekonomiskt offensiv stat är nödvändig för välmående företag. Men nya jobb kommer inte genom subventioner eller andra konstlade stödarrangemang.

En annan aspekt som grumlar bilden är kommunala bolag. Att driva kommunal verksamhet i bolagsform är något som blir allt vanligare och sägs ofta främja effektiviteten, men det kan också innebära en försämrad insyn och en svårighet att utkräva ansvar. Det är dessutom vanligt förekommande att kommunala bolag bedriver en verksamhet som det privata näringslivet skulle kunnat göra, vilket får som konsekvens att privata företag konkurreras ut. En mer subtil konsekvens av fenomenet kommunala bolag är just att man blandar ihop det privata och det offentliga, att skiljelinjerna mellan privata företag och kommunal verksamhet suddas ut.

Om samhället inte har förståelse för det fria företagandets betydelse är risken stor att förutsättningarna att driva företag kommer att försämras.

Allt är dock inte negativt. När samma fråga ställdes för tio år sedan var det 46 procent som svarade att det var företagens förtjänst. Det visar att långsiktig opinionsbildning och informationsinsatser gör skillnad. Här gäller det att hålla i.

En organisation som verkligen håller i är Ung Företagsamhet, som gör storartade insatser för att skapa förståelse för företagande hos nästa generation, inte minst genom läromedlet Vårt samhälle. Det riktar sig till grundskolans tidiga år och tränar eleverna i kommunikation, problemlösning, argumentation och hur man fattar beslut i grupp. Eleverna får på ett lekfullt sätt lära sig om marknadsekonomi – hur pengar cirkulerar i ett samhälle och vilken betydelse och inneboende kraft den har.

Den unga generationen som får en grundläggande förståelse för samhällsekonomin riskerar inte heller att se en motsättning mellan ett starkt näringsliv och ett starkt samhälle. Det är lovande för framtiden.

Bättre förutsättningar och villkor för företagsamma människor – både för dem som redan nu driver företag och de som vill göra det i framtiden. Det är en grundförutsättning för Sveriges välstånd.

Ola Toftegaard
Regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland