Minskad regelbörda prioriterad fråga hos företagen

Svenskt Näringsliv har bett sina medlemsföretag att värdera hur viktiga en mängd olika (val)frågor är för dem som företagare. Minskad regelbörda är den absolut viktigaste frågan enligt företagen i Jämtland. Av företagen anger 88 procent att det är viktigt eller mycket viktigt för dem. Även väljarna förstår vikten av att minska företagens regelbörda. Enligt en undersökning som Inizio genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv instämmer 72 procent av väljarna att ”de regler företag behöver följa borde vara färre och enklare”.

Regelbördan i Sverige är stor. Varje år fyller företagen i ca 96 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter begär in. Företagen omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Kostnaderna för svenska företag att administrera det statliga regelverket uppgick 2012 till cirka 90 miljarder kronor enligt Tillväxtverket. Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter samt för de investeringar som företagen behöver göra på grund av regler.

– Med den enorma regel- och byråkratibörda och den detaljnivå som företagen möter i dag är det allt för svårt att se kopplingen mellan regeltillämpningen och syftet. Det gör i sin tur att förtroendet för systemet urholkas, säger Ola Toftegaard, regionchef på Svenskt Näringsliv i Jämtland.

I stort sett alla politiker och partier säger sig prioritera regelförenkling och minskad administration, men trots det görs lite för att minska regelbördan och förenkla för företagen. Företagen upplever snarare att det försämrats. I Svenskt Näringslivs företagarundersökning 2017 svarade hela 64 procent att regelbördan har blivit tyngre än jämfört med för två år sedan. En bild som även bekräftas av Tillväxtverkets rapport ”Företagens villkor och verklighet 2017” där 24 procent av de tillfrågade företagen (10.000) anser att lagar och myndighetsregler utgör ett tillväxthinder och som har ökat mellan 2014-2017.

Ett aktuellt exempel är de förändrade reglerna kring personalliggare. Syftet är att stävja svartarbete och fusk, men utvärderingar har visat att reglerna inte skapar den önskade effekten. Trots detta utökas reglerna från och med första juli till att innefatta fler branscher och ökad rapporteringsplikt. Med den nya lagen ska bland annat ägaren, dess maka/make och barn under 16 år registrera sin tid i verksamheten. All tid som läggs i verksamheten ska rapporteras oavsett om den är avlönad eller inte.

– Det uppstår ständigt gränsdragningsproblem när personal rör sig mellan våra enheter, vi får inga klara besked när vi ställer frågan till tillsynsmyndigheterna. Restaurangbranschen är en bransch där alla på ett företag ibland är med och hjälper till ”på golvet” vilket innebär att en ekonomiansvarig eller fastighetsskötare också ibland hjälper till att bära disk och måste vara inskriven i personalliggaren just då, för oss känns det här helt orimligt säger Martin Sahlberg, VD på OSD Östersund.