Tandlöst tillträdesförbud skapar frustration hos handlare 

Svensk Handel har länge kämpat för en lag om tillträdesförbud, och ifjol beslutade Sveriges riksdag att det ska vara möjligt att förbjuda vissa brottsaktiva individer att besöka butiker där de tidigare misskött sig. Ambitionen var att handeln ska slippa konfrontera dessa individer, med alla risker det innebär. Istället skulle butikspersonalen i lugn och ro ringa polis och förse dem med bildbevis från butikskamerorna. 

Så här ett år senare kan många handlare konstatera att lagen inte fungerar som det var tänkt. Processen tar alldeles för lång tid, och de flesta anmälningar läggs ned – precis som förut. 

– Vi hade en stark tilltro till att den nya tillträdeslagen skulle skydda oss. Kanske inte från första gången vi anmälde, men förhoppningsvis den andra, säger Carl-Johan Winblad. 

ICA-handlaren beskriver otrevliga situationer där personalen tvingas följa efter de som stjäl, för att sedan konfrontera dem när de passerat första betalningsmöjligheten – det vill säga kassan. Därefter måste personen tas med in på lagret för konfrontation. Det kan bli både våldsamt och obehagligt att försöka hålla kvar en drogpåverkad individ tills polisen kommer. 

– Det bor en hel del kriminella i området, som inte är så trevliga att ha och göra med. Vi ser direkt när de kommer in, ofta drogpåverkade. De vet precis var gränsen går när det gäller snatteri, och stjäl för en 50-lapp under straffvärdet. Jättemånga handlare orkar inte längre anmäla, vilket också får till följd att ämnet inte längre är med på den politiska agendan, säger Carl-Johan Winblad. 

Utdragna processer

Han berättar om utdragna processer i samband med stölder, där han med hjälp av Svensk Handel anmält och begärt tillträdesförbud. I ett av fallen slutade det hela med att Hovrätten återremitterade anmälan på grund av en formalitet. I ett annat fall blev processen utdragen och resulterade i avslag – med hänsyn till att den anklagade inte tidigare varit straffad för någon förseelse i just den aktuella butiken. Carl-Johan Winblad beskriver situationen som ett moment 22. 

– Innan tillträdeslagen kom hade vi gjort kanske 50 anmälningar för ringa stöld. Av dessa lades 49 ner. Under det första året med de nya reglerna har man tillämpat lagen olika, ibland behövs tidigare brott i butiken, ibland inte. Och vid återremiss dröjer det många månader innan vi får besked – ofta med samma hänvisning; ej tidigare brott i aktuell butik. Och om jag skulle driva målet vidare riskerar jag i värsta fall att åka på skadestånd. Lagen som den är tänkt skulle innebära en hjälp för oss – men det förutsätter att den tillämpas efter förseelse och inte efter straffvärde, eftersom det inte går att lagföra småbrott.  

Allvarliga följder

Otrygghet för personalen och omfattande ekonomiska förluster är allvarliga följder av kriminaliteten. Det totala stöldsvinnet i Sveriges livsmedelsbutiker beräknas enligt Carl-Johan till sju till åtta miljarder per år. Men stölderna får inte bara praktiska konsekvenser – de utgör också en underminering av samhällets tilltro till rättsstaten. 

– Om vi ska behålla det förtroende vi har för rättsstaten här i Sverige är det viktigt att samhället markerar, annars rekryteras människor in i grövre kriminalitet via småbrott, säger Carl-Johan Winblad.