Viktigare än någonsin att se över nivån på kommunernas avgifter

Skillnaden på kommunernas service till företagarna är stor i Jämtlands län. Det visar Näringslivets Regelnämnd NNRs, stora granskning av regeltillämpningen i kommunerna, där fem områden av särskild vikt för företagen kartläggs.

De fem områdena för regeltillämpning handlar om livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering. Huvudsyftet med NNRs projekt är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mer enhetligt och kostnadseffektivt för företagen liksom mer förutsägbart.

Regelförbättring, förutsägbarhet, samt minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider är viktigt för tillväxten och företagsklimatet. Arbetet med detta bör ske på alla nivåer i samhället och inte minst på den kommunala då det är där som många företag möter regelverken.

– Företag hör av sig frekvent nu och tycker att nivån på avgifterna som kommunerna tar ut för sin tillsyn är för hög. Många företag har det tufft och därför är det viktigare än någonsin att se över avgiftsuttaget från kommunerna, säger Ola Toftegaard regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland.

Digitaliseringen av Sveriges kommuner går framåt. De kommuner som erbjuder företagen att följa åtminstone någon typ av kommunalt ärende på nätet har nästan fördubblats sedan år 2016. Östersund kunde inte erbjuda en sådan service tidigare, men kan det nu.

Rutinerna och kostnaderna för tillsyn är också något som skiftar stort mellan kommuner och län och många kommuner har också höjt sina avgifter sedan NNRs förra granskning år 2016. Exempelvis har 74 procent av kommunerna höjt tillsynsavgifterna för miljöfarlig verksamhet sedan dess, och landets dyraste kommun tar ut 25 600 kr för den årliga tillsynen, medan den billigaste ligger på 723 kronor. I Jämtland ligger medelvärdet på 8 927 kr.

– Det handlar till syvende och sist om förståelse och respekt för företagande. Kommunerna bör kunna klara av att göra en rimlig prissättning och samtidigt arbeta för att förbättra sin servicenivå. Det finns ingen anledning att kostnader och tidsåtgång ska variera så mycket över kommungränserna som de faktiskt gör idag, säger August Liljeqvist, sakkunnig, Näringslivets Regelnämnd NNR.

I troligtvis de allra flesta svenska kommuner finns det ett mål om att förbättra sitt företagsklimat. Fler och växande företag betyder fler jobb, ökade skatteintäkter och därmed ett ökat välstånd i kommunen. Men når dessa mål, sannolikt väl förankrade hos politik och kommunledning, fram till handläggare som möter företagen i deras vardag? Nej, inte i den utsträckning man kan tro eller hoppas. I undersökningen om livsmedelskontroll framkom att i så mycket som en tredjedel av kommunerna, uppgav sig livsmedelsinspektörer vara säkra på att inget tydligt näringslivsfrämjande arbete bedrivs i kommunen. I Åre arbetar handläggarna inom både Livsmedelskontroll och Serveringstillstånd utifrån kommunens näringslivsfrämjande policy enligt det svar de lämnat.

Coronakrisens effekter och efterverkningar kommer att ställa extra stora krav på effektiviteten i de kommunala förvaltningarna framgent. Ska kommunerna uppnå ett gott näringslivsklimat, underlätta investeringsbeslut och främja att livskraftiga företag byggs upp igen efter krisen, måste insatser i form av bland annat effektiviserad och höjd myndighetsservice göras. Dessutom påverkar en minskning av regelbördan antalet arbetstillfällen – och därmed kommunernas skatteintäkter – positivt.

– NNRs granskning av kommunernas regeltillämpning i Jämtland är nyttig läsning som alla kommuner kan lära sig av. Det finns alltid någon annan kommun som är bättre än ens egen på något område, så möjligheterna till benchmarking är mycket goda. Vill kommunen vara en attraktiv plats för företagen, finns det anledningar att granska just hur företagen bemöts, hur tillstånd hanteras och hur tillsyn utförs. Här kan alla bli lite bättre, säger Ola Toftegaard.