Fler bostäder för ett välmående Jönköping

I Jönköpings län upplever i princip alla kommuner ett underskott på bostäder, med undantag för Sävsjö och Vaggeryd, som är de enda kommunerna i länet där man idag och framöver upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Arbetsgivare får svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas, vilket drabbar kommunerna och välfärden. I Svenskt Näringslivs färska undersökning om lokalt företagsklimat ser vi därför att reformer för fler bostäder är en av dem reformer som företagen värderar högst. Detta har företagen gjort under de senaste åren, men det har inte alltid sett ut sett ut, vilket vittnar om en utmaning som växt fram.

För att företag ska kunna tillgodose sina behov, utvecklas och växa måste det bli enklare att anställa personer med rätt kompetens. Och behoven för att anställa finns. Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät visar på att allt fler företag försökt rekrytera under det senaste halvåret. Jämfört med 2015 är det 11% fler och jämfört med 2010 är det 27% fler, vilket vittnar om att det går allt bättre för svenska företag. Enkätsvaren visar också att 67% av företagen i Jönköpings län försökt rekrytera det senaste halvåret. I Stockholms län var motsvarande siffra 72%. De stora rekryteringsbehoven indikerar på att det går bra för svenska företag. Det skulle däremot gå ännu bättre om de också lyckades hitta rätt kompetens. Enkätsvaren visar på att det i snitt är 27% av alla rekryteringsförsök som misslyckas. De främsta orsakerna uppges vara bristen på rätt yrkeserfarenhet, rätt attityd och rätt utbildning. Jobben finns alltså där, men kompetensförsörjning är än en stor utmaning.

För att göra det lättare för personer som besitter rätt kompetens och färdigheter att få jobb måste det byggas fler bostäder. På så vis blir det enklare att flytta dit passande jobb finns för den som bor i en annan kommun eller i ett annat land. På så vis minskar vi en stor del av arbetslösheten, vilket gynnar såväl Jönköpings arbetstagare som arbetsgivare och i förlängningen Sverige. För fler bostäder, fler i jobb och bättre företagsklimat har Svenskt Näringsliv föreslagit en rad reformer.

Lättare att bygga nytt
Det måste först och främst bli lättare att bygga nya bostäder. För det måste byggkostnaderna minska liksom regelkrånglet. Därför vill Svenskt Näringsliv skärpa förbudet mot kommunala särkrav så att endast nationella byggregleringar tillåts och så att förutsägbarheten och konkurrensen ökar. Därutöver måste det också bli lättare att bygga attraktivt i landsbygd för att locka företagare och arbetstagare till kommuner där det finns fler sjöar och öar än boende.

Rimligare hyror
Vissa bor på tok för dyrt och andra på tok för billigt. Hyrorna reflekterar inte alltid nyttjandevärdet, osäkerhet och efterfrågan. Därför vill Svenskt Näringsliv se fri hyressättning för nybyggnation, befintligt bestånd och andrahandsuthyrning. Hur en marknadsprissättning i befintligt bestånd ska genomföras bör utredas, ske under ordnade former och under en lång anpassningsperiod för att inte försvåra för befintliga hyresgäster.

En fri hyressättning kommer att minimera de inlåsningseffekter som finns för äldre lägenheter och göra det mer lönsamt att flytta till en annan ort eller bostad som passar bättre. Görs det även för andrahandsuthyrning kan det även underlätta för dem som vill flytta temporärt och minska osäkerheten för uthyraren.

Svenskt Näringsliv vill också se att bostadsmarknaden förs in i momssystemet för att möjliggöra avdrag för hyresvärdens inköp och i förlängningen lägre hyror. Med dessa hyresreformer kan bostadsbeståndet användas på ett bättre sätt och behov mötas även för dem som söker boende för en kortare tidsperiod.

Mindre dyrt att köpa och sälja sin bostad
Det måste bli mer lönsamt att spara och mindre lönsamt att låna för att minska pådrivningen av prisnivån på bostadsmarknaden. Ägt boende är på lång sikt ofta en bättre ekonomisk affär jämfört med att hyra. För att fler ska få möjligheten att köpa sin första bostad vill Svenskt Näringsliv att ränteavdragen begränsas. Då ränteavdragen är kopplade till skattesatsen på kapitalinkomster kommer en sänkning av kapitalinkomstskatten till en nivå som liknar den som konkurrerande länder har leda till en minskning av avdragsrätten att det därmed blir mindre lönsamt att låna och mindre dyrt att köpa.

För att öka sparandet och för att möjliggöra för fler unga att köpa sin första bostad vill Svenskt Näringsliv se ett offentligt subventionerat bostadssparande för unga i åldern 18–35 år. Det tar dock tid för bostadssparandet att växa till sig. Därför skulle kompletterande åtgärder som exempelvis borttagandet av bolånetaket, stresstester baserade på faktiskt bundna räntor, statliga topplån och en löneväxlingsmodell för bosparande understödja för förstagångsköpare.

Förutom att göra det mindre dyrt att köpa, måste det även bli mindre dyrt att sälja. ”Flyttskatten” ligger på 22% idag, vilket gör att en del hushåll avstår från att sälja sina fastigheter eller lägenheter. Att det blir billigare att flytta till det boende som passar ens familjesituation och arbetsmöjligheter är viktigt för att bostadsbeståndet ska utnyttjas på bästa möjliga sätt

Viktigt för kompetensförsörjningen
Som det ser ut idag har vi arbetskraft utan bostäder och arbetsplatser utan arbetskraft. Det behöver byggas nytt, hyrorna behöver bli rimligare, det måste löna sig att spara och det behöver bli mindre dyrt att sälja och köpa sin bostad. När behovet är stort och musklerna finns måste lagstiftarna hänga med.

Det ska nämligen inte behöva se ut så i din kommun.