Nu är det uppåt som gäller

Svenskt Näringsliv mäter företagsklimatet genom att dels fråga företagen hur de upplever det att idka affärsrörelse i en viss kommun, dels väga in statistikuppgifter om bland annat skatten, andel i arbete och andel av ekonomin som är försörjd av marknaden. Företagens betyg 1-6 (6 är bäst) på ett antal frågor slås ihop med deras sammanfattande omdöme och statistiken till en ranking.

Totalt är alltså i år Vaggeryd (plats 20 i hela riket) bäst jämfört med övriga 12 kommuner i länet. Förutom Vaggeryd är det bara tre kommuner till som förbättrar sin riksplacering jämfört med 2017; Gislaved (upp 6 till 157), Aneby (upp 6 till 43) och Värnamo (upp 12 till 22). Habo sjunker som en sten och droppar ner 59 placeringar till nr 70. Silverplatsen på länspallen går till Värnamo och Gnosjö (nr 23 i landet) kniper bronset.

Vaggeryd tar sig in i ”Klubb 4”, det vill säga med ett företagarbetyg på minst 4,0 (=bra), ett betyg som är ett sorts riktmärke och som alla kommuner bör sträva efter. Om en kommun får höga betyg av företagen i absoluta tal, ökar chansen att klättra på listan över samtliga kommuner. Vaggeryd förbättrade sig exempelvis märkbart betygsmässigt i år. Men högt betyg ger inte automatiskt högsta rankingresultat, eftersom en tredjedel av rankningen baseras som sagt på annat än betygen (statistik). Därför kan det ske det som hände i år, att Gnosjö som fick högst länsbetyg (4,5) ändå inte blir etta i rankingen.

Även det omvända kan gälla: Habo har länge legat högt i både betyg och ranking, men fick i år ett sämre helhetsbetyg och sämre betyg i alla frågor jämfört med 2017. Det ligger i farans riktning att man riskerar att halka ner på listan då. Vad som har orsakat Habos tapp är för tidigt att säga i nuläget, men det finns verkligen skäl för kommunen att ta tag i näringslivsfrågorna, för att förhindra att utförslutningen blir en trend.

Habo har nyligen sjösatt en näringslivsstrategi som ett sätt att systematisera det långsiktiga arbetet med att förbättra för företagen som är kommunens jobbskapare och därmed välfärdsbyggare. En ny tjänst som näringslivsutvecklare är inrättad och den innehas av drivna och erfarna Monika Raske. Så Habo har goda förutsättningar att åter stärka företagsklimatet.

Gislaved hamnar på länsplats 13. Men även här finns en medveten strategi hur företagens villkor ska kunna bli bättre och hur kommunen kan arbeta för att ge effektivare service. På ett par år har kommunen kommit långt under sin förändringsresa, där prisbelönta kommundirektören Malin Aronsson eldar på i frågor kring företagsklimatet. Och mycket riktigt, Gislaved putsar till sin rankingposition för andra året i rad. Förbättring ett år till så kan vi tala om en trend.

En förklaring till Vaggeryds uppgång skulle också kunna ligga längs den linjen. Kommunen har en driven kommunledning på den politiska sidan med Gert Jonsson (M) i spetsen. Många nya nyckelpersoner har kommit in senaste året: näringslivschef, kommunchef och ett antal förvaltningschefer. Nytt blod, nya tag, ny energi. Sådant kan givetvis sätta avtryck även i hur företagen upplever detta att ha att göra med kommunen på skilda nivåer.

Och just det där med att företagen möter kommunen i olika ärenden och utifrån det bildar sig en uppfattning om hur de behandlas är något att ta fasta på för den kommun som vill förbättra sitt företagsklimat. I Svenskt Näringslivs undersökning framkommer överlag att de flesta kontakter företag har med kommunen handlar om tillstånd och tillsyn. Börja gärna där, skär ut den tårtbiten och se till hur handläggning, bemötande, attityd, tillgänglighet, regeltillämpning, kommunikation samt service i enskilda ärenden kan förädlas. Då är mycket vunnet över tid.

För det är så det är, arbetet med företagsklimatet är strategiskt och långsiktigt. För samtliga länskommuner finns bara en sak som gäller: vandra uppåt!