Så mycket handlar länets kommuner av näringslivet   

En statistikparameter i Svenskt Näringslivs årliga undersökning om det lokala företagsklimatet är ”entreprenader”, där SCB sammanställt hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Jönköpings län har andelen ökat i 11 av 13 kommuner, från i genomsnitt 5,10 procent år 2002 till 8,84 procent år 2019.  

— När en kommun lägger ut en större andel av sin verksamhet på entreprenad bidrar det till att marknaden och affärsmöjligheterna växer för företagen, vilket stimulerar det lokala näringslivet, konstaterar Anna Gillek, regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköping. 

I spåren av coronakrisen har efterfrågan på många varor och tjänster minskat. Drygt fyra av tio företag i Jönköping uppger nu att de minskat sin försäljning eller produktion jämfört med för sex månader sedan. 

— För att återstarta den lokala ekonomin behöver vi gemensamt göra allt i vår makt för att hålla efterfrågan uppe. I en ekonomi med ett relativt högt skatteuttag utgör också den offentliga konsumtionen – genom entreprenader, upphandlingar och investeringar – en stor andel av BNP. Det kommer bli frågor som är extra viktiga för många företag under 2021, menar Anna Gillek. 

Drygt 15 procent av Sveriges kommuners sammanräknade huvudverksamhet köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. Motsvarande siffra för länet är nästan 9 procent. Samtidigt finns det stora skillnader mellan kommunerna och hur utvecklingen sett ut sedan 2002.  

— Det handlar om miljoner som företag, föreningar och stiftelser skulle kunna vara med och konkurrera om, där kommuninvånarna får en bättre kommunal verksamhet på köpet. Nu är det ett bra tillfälle att använda den offentliga köpkraften genom att öka de offentliga inköpen, göra fler upphandlingar, låta företag utföra fler tjänster och tidigarelägga redan planerade investeringar, menar Anna Gillek. 

Jönköping köper mest. Gnosjö, Eksjö och Aneby minst. 

Resultatet visar att Jönköping, med 12,39 procent, är den kommun i länet med högst andel kommunal verksamhet som köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Strax bakom återfinns Habo och Tranås där inköpen uppgår till 9,92 respektive 9,41 procent av den totala budgeten. Jönköping, Vetlanda och Vaggeryd är de kommuner som ökat sina inköp mest sedan 2002.    

Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser i Jönköpings län återfinns i Gnosjö, Eksjö och Aneby där andelen är mindre än fem procent av den totala budgeten.  

Aneby och Eksjö är dessutom de enda kommunerna som gått mot strömmen och minskat sina inköp sedan 2002. 

— En kommun måste inte göra allt själv. Det finns en stor potential i att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar jobb, stärker de lokala förutsättningarna för företagande och bidrar till att vi kan använda skattebetalarnas pengar mer effektivt. En win-win helt enkelt, avslutar Anna Gillek.