Självförsörjningen i länets kommuner visar på stora skillnader 

Habo är den kommun i Jönköpings län där störst andel av befolkningen försörjer sig själv genom arbete. Enligt siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram är 82,6 procent av befolkningen i Habo självförsörjande. Kommunen har därmed högst självförsörjningsgrad i Jönköpings län. 

Rikssnittet för självförsörjning ligger på 75,1 procent. För hela Jönköpings län är snittet 77,1 procent och tio av tretton kommuner ligger över rikssnittet. 

- Med ett bra företagsklimat och bra förutsättningar för det lokala näringslivet i vårt län så ser det, relativt rikssnittet, bra ut i vårt läns kommuner. Men om vi kan hjälpa fler personer att gå från bidragsberoende till självförsörjning så skulle det frigöra resurser som kommunerna kan satsa på andra områden, t ex skola och omsorg. Men det skulle också innebära att fler av länets befolkning blir delaktiga i samhället och har den självkänsla som en egen försörjning ger, säger Anna Gillek. 

Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20-64 år) inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande. 

- Det är oerhört angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande. Dagens utanförskap existerar dessutom parallellt med att näringslivet i vårt län ser väldigt positivt på framtiden. Men samtidigt upplever företagen det svårt att hitta rätt kompetens till sina företag, en kombination som riskerar att leda till lägre tillväxt. Självklart är det inte realistiskt att alla 1,3 miljoner ska försörja sig själva, men det är angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande. Därför måste det löna sig både att arbeta och att anställa, vilket kräver insatser både nationellt och kommunalt, säger Anna Gillek. 

När personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser. Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder). 

För mer information om självförsörjning och det fullständiga resultatet för övriga kommuner i Sverige, se www.svensktnaringsliv.se/utanforskap