Skyll inte på lagstiftningen - så sparar vi 70-100 miljarder

NYHET Publicerad

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.

Birgitta Laurent och Ellen Hausel Heldah

Birgitta Laurent och Ellen Hausel Heldah, upphandlingsexperter på Svenskt Näringsliv

Det påstås bland annat att det är lagens fel att upphandlande myndigheter måste köpa till ”lägsta pris”, att lagen förhindrar upphandlare att tala med leverantörer och att det enligt lagen inte får ställas krav på referenser. Inget kunde vara mer fel. Självklart får man beakta kvalitet i upphandlingen, tala med varandra och ställa krav på referensobjekt eller referenser.

När man talar om offentlig upphandling är det viktigt att ha en förståelse för varför lagstiftningen har kommit till. Den finns för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används rätt, bland annat genom att minska risken för korruption, genom att öka konkurrensen och genom att driva på mot ett större fokus på vad den upphandlande myndigheten faktiskt behöver.

Många klagomål handlar om att myndigheterna bara köper till ”lägsta pris”. Att utvärdera en vara eller tjänst med utvärderingskriteriet ”lägsta pris” är inte fel så länge myndigheten vet och kan beskriva vilken kvalitet den behöver.

Myndigheten ska naturligtvis inte behöva betala onödigt mycket för de nyttigheter som upphandlats. Insikten att allt har ett pris är därför en nödvändig beståndsdel i alla upphandlingar. Det gäller både beskrivningen av avtalsobjektet och övriga villkor, inte minst påföljderna vid avtalsbrott. Det finns ingen anledning att efterfråga en högre kvalitet än vad som behövs. Det höjer förmodligen priset utan någon motsvarande nytta. Det finns inte heller anledning att ha strängare påföljder än vad behovet påkallar.

Omvänt gäller att det inte heller finns anledning att köpa en lägre kvalitet än vad man har behov av, eller låta påföljderna vid avtalsbrott inte svara mot myndighetens behov. Myndigheten måste med andra ord veta vad behovet är!

När det gäller dialog är det inte bara tillåtet utan i högsta grad önskvärt att myndigheten inför en upphandling intervjuar företagare om hur de ser på marknaden och vilka krav som ska ställas respektive inte ställas. Dialogen kan ske i stora eller små format, även om enskilda möten oftast ger bäst information.

Flera myndigheter har också börjat använda sig av RFI eller extern remiss. RFI innebär att myndigheten skickar ut frågor till potentiella leverantörer för att få information om hur marknaden ser ut.

Extern remiss innebär att hela eller delar av upphandlingsdokumenten skickas ut till potentiella leverantörer för att få in synpunkter på affärens upplägg och kravformuleringar.

Bristande dialog skapar hinder för en effektiv offentlig upphandling. Tyvärr är extern dialog inte standard i förberedelsestadiet av en upphandling. Avsaknad av dialog leder ofta till dålig kunskap om de produkter eller tjänster som finns på marknaden och för företagens affärsmodeller vilket i sin tur tyvärr leder till färre anbud och många överprövningar.

När det slutligen gäller referenser så är det fullt möjligt att utvärdera referenser så länge som dessa är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Möjligheten att använda leverantörers referenser som tilldelningskriterium är inte begränsad till upphandlingar av intellektuella tjänster. Exempel på referensfrågor som är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är frågor som syftar till att ta reda på hur tidigare tjänster har utförts och hur nöjda tidigare kunder varit.

Svenskt Näringsliv vill understryka att upphandlingslagarna inte är ett hinder för goda affärer som säkerställer varor, tjänster och byggentreprenader av bra kvalitet till rätt pris. Det stora problemet är istället ett bristande ledarskap som inte klarar av att organisera förvaltningen utifrån inköpsbehovet.

Vi är övertygade om att nyckeln till goda affärer är en inköpsmogen organisation. En organisation som har en aktuell inköpspolicy, uppdaterade inköpsplaner och inköpsrutiner som är kända för alla i organisationen. Vidare finns det nyckeltal, IT- och HR-stöd för inköp. Först när dessa fundament är på plats har myndigheten tillräckligt goda förutsättningar för att på ett strategiskt sätt börja jobba med inköp. Nästa fas i arbetet är att införa kategoristyrning, som är en processbaserad metod som fokuserar på förbättringar och förändring. En viktig hörnsten är att skapa tvärfunktionella och tvärprofessionella grupper inom myndigheten som arbetar löpande med alla delar av inköpsprocessen. Att införa kategoristyrning är krävande och måste ledas av den högsta ledningen inom varje myndighet.

Vårt budskap är därför, skyll inte på lagen - sätt istället igång med det interna arbetet.

Genom att satsa på att bygga upp en inköpsmogen organisation kan myndigheten både säkerställa kvalitet, leveranssäkerhet och hämta hem besparingar, i runda slängar 10–15 procent av det totala värdet av offentlig upphandling eller 70–100 miljarder kronor.

Läs mer:

Lär dig mer om inköpsmognad på vår hemsida, www.upphandlingsmyndigheten.se eller på www.silf.se

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skyll inte på lagstiftningen - så sparar vi 70-100 miljarder

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.
NYHET Publicerad:

Så rustar vi för framtidens utmaningar

KRÖNIKA De ekonomiska framtidsutsikterna tycks dystra, såväl i Jönköpings län som i riket i helhet. Konjunkturinstitutet sänker sina tillväxtprognoser för 2019 och 2020 och konstaterade senast att högkonjunkturen är över.
NYHET Publicerad:

Lagligt, lämpligt och listigt

FÖRETAGSKLIMAT Det finns en hel del som en kommun eller offentlig aktör kan göra för att arbeta för en sundare konkurrens med näringslivet, det menar Stefan Sagebro, expert hos Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommunal myndighetsutövning - så tycker de lokala företagen 

FÖRETAGSKLIMAT Främjande myndighetsutövning är oerhört viktigt för det lokala företagsklimatet eftersom den vanligaste kontakten mellan en kommun och ett företag handlar om tillstånd eller tillsyn. Frågan är hur bra din hemkommun hanterar frågorna om tillstånd, tillsyn eller kontroll. Svenskt Näringslivs sammanställning ”Kommuner som hjälper företag att göra rätt” ger svar på hur företagen betygsätter kommunen.
NYHET Publicerad:

Här är det bäst och sämst företagsklimat i Jönköpings län

FÖRETAGSKLIMAT Idag, den 24 september, släpper Svenskt Näringsliv sin ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Gnosjö kommun har bäst företagsklimat i Jönköpings län, enligt företagen. För första gången på fyra år återfinns nu alla länets kommuner på den övre halvan av landets 290 kommuner.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Jönköpings län

FÖRETAGSKLIMAT. Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Men, varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för kommunerna i Jönköpings län ut inför 2019 års ranking?
NYHET Publicerad:

Jönköping fortsatt bra på att använda patent

PATENT Företag i Jönköpings län har under många år varit duktiga på att använda sig av nationella patent. Av den statistik för 2018 som Patent- och registreringsverket nyligen presenterade framgår att detta fortsatt gäller. Såväl Jönköpings län som Jönköpings kommun ligger bra till i en nationell jämförelse, vare sig man tittar på absoluta tal eller sett i relation till antal invånare.
NYHET Publicerad:

Politikers makthunger oroar Gnosjöföretagaren

JOBBSKAPARNA Snart har ett år gått av den nya mandatperioden, vilket innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vilka förväntningar har företagare i Jönköpings län på kommande period? Vi har intervjuat Michael Jonsson, VD och Ägare på AD-plast, för att få svar.
NYHET Publicerad:

Kompetensbrist fortsatt viktigast i servicebranschen

JOBBSKAPARNA Snart har ett år av den nya mandatperioden passerat. Det innebär nya förutsättningar och spelregler för näringslivet. Vi har pratat med Åsa Storm, VD för städ- och hemtjänstföretaget Stormtrivs i Jönköping, och tagit del av hennes tankar om företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Dalande intresse för offentliga upphandlingar oroar

UPPHANDLING Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Politiker på företagsbesök: “Vi är överens om personalliggare inom byggbranschen”

JOBBSKAPARNA Som verksamma inom byggbranschen välkomnar NaijBygg i Smålandsstenar att man eftersträvar sund konkurrens i branschen. ”Tanken är god men frågan är om detta system gör den nytta som eftersträvas.
NYHET Publicerad:

Företagarens förslag till ett hållbart samhälle

JOBBSKAPARNA ”Vi som alla andra bolag har idag stora utmaningar i den otroliga förändringstakten som finns i näringslivet och samhället” säger Erik Kylberg, VD på Flit AB i Jönköping. ”Men det tror jag att vi kommer reda ut, det är ju det som företagandet går ut på.”
NYHET Publicerad:

Det lilla är det stora i Mullsjö

FÖRETAGSKLIMAT Mullsjö har en stark och positiv utveckling av företagsklimatet sedan 2012, det visar Svenskt Näringslivs enkätundersökning om lokalt företagsklimat. Vad kan företagen förvänta sig under pågående mandatperiod? Vi har intervjuat Linda Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Mullsjö.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagaren om näringspolitiskt fokus framåt

JOBBSKAPARNA Snart har ett år av den nya mandatperioden passerat, vilket innebär nya förutsättningar, både lokalt och nationellt. Vi har pratat med Johan Åsbrink, VD för Lunnagårds Sjukhem i Eksjö, om vad han tycker politikerna bör fokusera på.
NYHET Publicerad:

Företagen bidrar till att rädda klimatet

KLIMAT Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet. 
NYHET Publicerad:

Fokus kompetensförsörjning i Värnamo

FÖRETAGSKLIMAT Det har snart gått ett år sedan den nya mandatperioden påbörjades. Det innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Hans-Göran Johansson på företagsklimatet i Värnamo kommun och mandatperioden han nu besitter?
NYHET Publicerad:

”Vi politiker har mycket att vinna på att öka förståelsen för näringslivet”

FÖRETAGSKLIMAT Snart har första året av den nya mandatperioden gått, vilket innebär nya förutsättningar och spelregler för landets jobbskapare. Vi har pratat med Beata Allen (C), kommunstyrelsens ordförande i Aneby, för att lyssna till vad man som företagare kan vänta sig framåt.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft. 
NYHET Publicerad:

Att tanken är god räcker inte

ARBETSMILJÖ De senaste årens utveckling med fler dödsolyckor måste vi ta på största allvar. Det är dock inte detsamma som att applådera allt som föreslås för att minska risken för dödsolyckor.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjning - en strategisk fråga för politiken

JOBBSKAPARNA Snart har första året på den nya mandatperioden gått, vilket innebär att nya förutsättningar för näringslivet både genomförts och kan förväntas framåt. Vilka förväntningar har Linda Fransson, VD på Gnosjö Automatsvarvning AB, på näringspolitiken framöver?