Skyll inte på lagstiftningen - så sparar vi 70-100 miljarder

NYHET Publicerad

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.

Birgitta Laurent och Ellen Hausel Heldah

Birgitta Laurent och Ellen Hausel Heldah, upphandlingsexperter på Svenskt Näringsliv

Det påstås bland annat att det är lagens fel att upphandlande myndigheter måste köpa till ”lägsta pris”, att lagen förhindrar upphandlare att tala med leverantörer och att det enligt lagen inte får ställas krav på referenser. Inget kunde vara mer fel. Självklart får man beakta kvalitet i upphandlingen, tala med varandra och ställa krav på referensobjekt eller referenser.

När man talar om offentlig upphandling är det viktigt att ha en förståelse för varför lagstiftningen har kommit till. Den finns för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används rätt, bland annat genom att minska risken för korruption, genom att öka konkurrensen och genom att driva på mot ett större fokus på vad den upphandlande myndigheten faktiskt behöver.

Många klagomål handlar om att myndigheterna bara köper till ”lägsta pris”. Att utvärdera en vara eller tjänst med utvärderingskriteriet ”lägsta pris” är inte fel så länge myndigheten vet och kan beskriva vilken kvalitet den behöver.

Myndigheten ska naturligtvis inte behöva betala onödigt mycket för de nyttigheter som upphandlats. Insikten att allt har ett pris är därför en nödvändig beståndsdel i alla upphandlingar. Det gäller både beskrivningen av avtalsobjektet och övriga villkor, inte minst påföljderna vid avtalsbrott. Det finns ingen anledning att efterfråga en högre kvalitet än vad som behövs. Det höjer förmodligen priset utan någon motsvarande nytta. Det finns inte heller anledning att ha strängare påföljder än vad behovet påkallar.

Omvänt gäller att det inte heller finns anledning att köpa en lägre kvalitet än vad man har behov av, eller låta påföljderna vid avtalsbrott inte svara mot myndighetens behov. Myndigheten måste med andra ord veta vad behovet är!

När det gäller dialog är det inte bara tillåtet utan i högsta grad önskvärt att myndigheten inför en upphandling intervjuar företagare om hur de ser på marknaden och vilka krav som ska ställas respektive inte ställas. Dialogen kan ske i stora eller små format, även om enskilda möten oftast ger bäst information.

Flera myndigheter har också börjat använda sig av RFI eller extern remiss. RFI innebär att myndigheten skickar ut frågor till potentiella leverantörer för att få information om hur marknaden ser ut.

Extern remiss innebär att hela eller delar av upphandlingsdokumenten skickas ut till potentiella leverantörer för att få in synpunkter på affärens upplägg och kravformuleringar.

Bristande dialog skapar hinder för en effektiv offentlig upphandling. Tyvärr är extern dialog inte standard i förberedelsestadiet av en upphandling. Avsaknad av dialog leder ofta till dålig kunskap om de produkter eller tjänster som finns på marknaden och för företagens affärsmodeller vilket i sin tur tyvärr leder till färre anbud och många överprövningar.

När det slutligen gäller referenser så är det fullt möjligt att utvärdera referenser så länge som dessa är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Möjligheten att använda leverantörers referenser som tilldelningskriterium är inte begränsad till upphandlingar av intellektuella tjänster. Exempel på referensfrågor som är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är frågor som syftar till att ta reda på hur tidigare tjänster har utförts och hur nöjda tidigare kunder varit.

Svenskt Näringsliv vill understryka att upphandlingslagarna inte är ett hinder för goda affärer som säkerställer varor, tjänster och byggentreprenader av bra kvalitet till rätt pris. Det stora problemet är istället ett bristande ledarskap som inte klarar av att organisera förvaltningen utifrån inköpsbehovet.

Vi är övertygade om att nyckeln till goda affärer är en inköpsmogen organisation. En organisation som har en aktuell inköpspolicy, uppdaterade inköpsplaner och inköpsrutiner som är kända för alla i organisationen. Vidare finns det nyckeltal, IT- och HR-stöd för inköp. Först när dessa fundament är på plats har myndigheten tillräckligt goda förutsättningar för att på ett strategiskt sätt börja jobba med inköp. Nästa fas i arbetet är att införa kategoristyrning, som är en processbaserad metod som fokuserar på förbättringar och förändring. En viktig hörnsten är att skapa tvärfunktionella och tvärprofessionella grupper inom myndigheten som arbetar löpande med alla delar av inköpsprocessen. Att införa kategoristyrning är krävande och måste ledas av den högsta ledningen inom varje myndighet.

Vårt budskap är därför, skyll inte på lagen - sätt istället igång med det interna arbetet.

Genom att satsa på att bygga upp en inköpsmogen organisation kan myndigheten både säkerställa kvalitet, leveranssäkerhet och hämta hem besparingar, i runda slängar 10–15 procent av det totala värdet av offentlig upphandling eller 70–100 miljarder kronor.

Läs mer:

Lär dig mer om inköpsmognad på vår hemsida, www.upphandlingsmyndigheten.se eller på www.silf.se

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

En sommarhälsning

KRÖNIKA Sommaren och semestertiderna har börjat efter en vår som inte liknar någonting vi tidigare upplevt. För många är det nog svårt att känna glädje inför värme, sol och ledighet, kanske är det istället en känsla av lättnad över att den första chockartade fasen är över och att läget nu stagnerat och känns mer greppbart. Men många har drabbats personligen av covid-19 och ännu fler har påverkats av konsekvenserna av den ekonomiska krisen som följt i kölvattnet av pandemin.
NYHET Publicerad:

Fagerhult värnar om sina anställda – också i coronatider

CORONAKRISEN – Vi ser ljust på framtiden, trots Corona. Det kommer att ta tid att komma tillbaka till samma nivåer, men när vi tagit oss igenom den här krisen då kör vi för fullt igen, säger Daniel Johansson, vd för Fagerhult Belysning.
NYHET Publicerad:

Så undviker du bluffakturor och vd-bedrägerier

SÄKERHET Bluffakturor och internetbedrägerier är något som drabbar företagen under hela året. Särskilt besvärligt är det under sommaren då ordinarie personal inte är på plats och därför inte heller erfarenheten kring vilka leverantörer företaget använder och således vilka fakturor som ska betalas. Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk Handel, listar sina bästa tips för hantering av bluffakturor och vd-bedrägerier. 
NYHET Publicerad:

”Brott mot företag måste få större utrymme i kommunernas arbete”

FÖRETAGSKLIMAT Att Näringslivet är så utsatt och påverkat av brott måste få större utrymme i kommunernas arbete”, anser Anna Gillek, regionchef Svenskt Näringsliv i Jönköpings län. 
NYHET Publicerad:

Så påverkas företagen i Jönköpings län av brottslighet och otrygghet

BROTTSLIGHET Många företag i Jönköpings län ser otrygghet och brottslighet som ett allt större problem. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv där 1375 företag i Jönköpings län deltog.
NYHET Publicerad:

Lunnagård hoppas på bättre anpassade kontroller och regler

REGELFÖRBÄTTRING Tillsammans med riksdagsledamot Acko Ankarberg Johansson (KD) besökte vi, innan coronakrisens utbrott, sjukhemmet Lunnagård för en diskussion om verksamheten och långsiktiga utmaningar. 
NYHET Publicerad:

"Vi är en privat utförare i en skattefinansierad kontext"

FÖRETAGANDE Innan coronakrisen svepte in över Sverige träffade vi Mats Siljehult, verksamhetschef och vd på Wetterhälsan i Jönköping, för ett samtal om hur det är att vara företagare och vilka långsiktiga utmaningar han då såg i sin bransch. 
NYHET Publicerad:

TRR - ett stöd för företag i omställning

OMSTÄLLNING Magnus Gustafsson, regionchef för TRR i Jönköpings län, berättar om hur de stöttar företag som står inför omställning.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsprång efter krisen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING För många företag har det sedan i mitten av mars handlat om att hantera coronakrisens mest akuta effekter. Många åtgärder har vidtagits och ett stort antal verksamheter har varslat, sagt upp eller permitterat sin personal. Nu går tankarna till hur man kan göra det bästa av tiden fram tills dess att det vänder. Kan man kanske till och med stå starkare när hjulen börjar snurra igen? 
NYHET Publicerad:

Enkätsvaren 2020 – så tycker företagen om företagsklimatet i Jönköpings län

FÖRETAGSKLIMAT Idag släpps Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning. Årets undersökning besvarades av över 32 000 företag och Jönköpings län är fortsatt bästa län.
NYHET Publicerad:

Unga är nyckeln i kompetensförsörjningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur coronakrisen kommer att påverka kompetensförsörjningen bland svenska företag är för tidigt att säga. Historiskt sett har kompetensen dock varit ett stort problem för många företag.
NYHET Publicerad:

Årets UF-mässor ger framtidshopp

UNG FÖRETAGSAMHET På tisdag, den 19 maj, går den årliga SM-mässan i Ung Företagsamhet (UF) av stapeln.
NYHET Publicerad:

Dramatiskt läge och dyster framtidstro bland företagen

DET EKONOMISKA LÄGET Läget är fortfarande mycket allvarligt och framtiden ter sig dyster för företagen i både Sverige och Jönköping län.
NYHET Publicerad:

Ökat samarbete mellan skola och näringsliv

NY MEDARBETARE Under de närmsta två åren kommer Simon Sjögren att arbeta heltid med att öka samverkan mellan skola och näringsliv i Västra Götaland, Halland, Jönköpings län samt Värmland.
NYHET Publicerad:

Middagarna som inte blev av – ”vi har tappat 95% av vår omsättning”

CORONAKRISEN Coronakrisen har fört med sig allvarliga påfrestningar för privatpersoner och företag i hela landet. Förutom oron kring sin egen och andras hälsa har företag och jobb försvunnit eller tvingas kämpa hårt för att finnas kvar.  
NYHET Publicerad:

Industrin i Jönköpings län drabbas hårt av Coronakrisen

CORONAKRISEN Coronakrisen drabbade i början främst besöksnäringen. Nu drabbas dock även allt fler industriföretag, inte minst i Jönköpings län. I alla kommuner i länet utom två är industriföretag de största privata arbetsgivarna.
NYHET Publicerad:

Högst andel permitterade i Jönköpings län

CORONAKRISEN Sedan ansökningstidens start den 7 april har 10 625 personer korttidspermitterats i Jönköpings län. Totalt har drygt 208 000 anställda gått ner i arbetstid i hela landet. Flest antal har permitterats i storstadslänen – men justerat för arbetsmarknadens storlek ser fördelningen annorlunda ut. Då har Jönköping högst andel i landet.
NYHET Publicerad:

Så kan vi rädda företag och jobb i Jönköpings län

DEBATT Att inte göra rätt saker nu leder till långt större kostnader i framtiden.
NYHET Publicerad:

Tiden rinner ut för besöksnäringen

GÄSTKRÖNIKA Just nu ser det inte ljust ut för besöksnäringen. Det stöd som redan kommit är inte anpassat efter vår bransch. Minsta felhantering från vår sida kan även resultera i att vi inte får något stöd alls. Så, Vi behöver hjälp nu, annars är jag rädd att det är slutet för besöksnäringen.
NYHET Publicerad:

Fokus på corona under frukostmöte: ”Krisen är här och näringslivet behöver hjälp nu”

CORONAKRISEN Värnamo Näringsliv bjöd i fredags in företagare till ett digitalt frukostmöte, där de fick chans att ställa frågor och få svar från experter. Vi på Svenskt Näringsliv fanns på plats tillsammans med bland annat Frida Boklund från Företagarna för att bidra med svar angående den rådande situationen.