Stor optimism i näringslivet, ändå biter arbetslösheten sig fast 

Nästan hälften av alla företag i Kalmar län tror att de kommer öka sin produktion under det närmaste halvåret. Knappt en tjugondel tror på en minskning. Optimismen i näringslivet ökar även när det gäller investeringar och nyanställningsbehovet, enligt den senaste undersökningen bland Svenskt Näringslivs företagarpanel. Optimismen syns i alla branscher men handeln och besöksnäringen sticker ut i positiv riktning. Undersökningen gjordes dock innan rapporterna om den nya omikronvarianten av coronaviruset.  

Efter mycket turbulens har Sverige samtidigt fått en ny regering, med mindre än ett år kvar till nästa val. Trots den goda konjunkturen menar Ulrica Bennesved, regionchef på Svenskt Näringsliv i Kalmar län, att politiken redan före valet måste ta tag i flera stora utmaningar som gömmer sig bakom siffrorna.  

– Efterfrågan är stor på företagens varor och tjänster men vi dras samtidigt med flera problem som kan göra det svårt att infria företagens förväntningar. Långa tillståndsprocesser, elförsörjningen, kompetensbristen, med mera, sätter alla hinder för tillväxten. Detta är utmaningar som inte kan vänta till efter valet att hantera, säger Ulrica Bennesved. 

I Svenskt Näringslivs nationella bedömning förväntas ekonomin vara tillbaka på samma bana som före coronapandemin till 2023. Men trots att tillväxten då hunnit ikapp beräknas arbetslösheten ligga kvar på en mycket hög nivå, över sju procent.  

– Arbetskraftsbristen närmar sig nu nivån före pandemin. Svårigheten att hitta rätt personal gäller på alla nivåer, såväl yrkeskompetens som högskolekompetens. Lyckas vi inte lösa så att de arbetslösa får den kompetens som krävs riskerar många planer på att investera och utöka att gå om intet, säger Ulrica Bennesved.  

Arbetslöshetssiffrorna visar tyvärr inte hela problemet. Fler människor befinner sig i utanförskap, men söker inte längre arbete. Bara i Kalmar län beräknas att fler än 30 000 personer i arbetsför ålder inte försörjer sig själva. Då räknas inte länets studenter in, varav en del sannolikt studerar i brist på arbete.  

– Det behövs en ny arbetslinje som både gör det mer lönsamt att arbeta och som hjälper människor att skaffa sig den kompetens som efterfrågas, säger Ulrica Bennesved.