Behövs reformer som underlättar vägen till jobb

NYHET Publicerad

SOMMARKRÖNIKA Utan invandrad kompetens kommer svenska företag inte att klara av att fylla sina kompetensbehov. Inhemsk arbetskraft räcker helt enkelt inte till.

Mikaela-mer-beskuren

Mikaela Almerud

Därför är det nödvändigt att de personer som kommer till Sverige kommer ut på arbetsmarknaden och att vi tar vara på den kompetens som flera av dem har. Det kräver reformer som förkortar tiden mellan ankomsten till Sverige och etablering på arbetsmarknaden.  

Utbildningsnivån skiftar kraftigt bland de som invandrar till Sverige. Det är en stor utmaning. Det finns därför heller inte något förslag som i sig förbättrar möjligheten för alla att komma i egen försörjning. Olika grupper kräver olika insatser.  

Om de drygt 50 000 personer som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är representativa för de asylsökande har hälften grundskoleutbildning eller lägre. För att skapa förutsättningar för dem att bli självförsörjande måste vi sänka trösklarna på arbetsmarknaden och skapa fler arbeten som inte ställer stora krav på kunskap och erfarenhet, så kallade vardagsjobb.  

Men ungefär var fjärde inskriven i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har minst två års eftergymnasial utbildning. Det kan tyckas lite men innebär ett tillskott de senaste åren som motsvarar ungefär en hel årskull som examineras vid våra universitet och högskolor. Men de behöver insatser i form av snabb och effektiv validering, praktik, språkundervisning och eventuellt kompletterande utbildningsinsatser för att anpassa sina utbildningar till svensk arbetsmarknad.  

Svenskt Näringsliv har under de senaste åren granskat vägen till etablering, i synnerhet för invandrade akademiker, och utbildningssystemets betydelse i denna process. Resultatet visar att utbildning är en omfattande del av integrationsprocessen och att det finns allvarliga brister när det gäller att ta till vara på utländsk utbildning. Människor kan därför tillbringa oacceptabelt lång tid i utbildning, i värsta fall genom att läsa om sådant han eller hon redan läst. Utbildningsfällan slår igen. Det försenar individers inträde på arbetsmarknaden och låser fast kompetens som behövs i våra företag.  

Ingen vet heller hur många invandrade akademiker som studerar vid svenska högskolor, antagna på sina utländska meriter. Uppskattningsvis handlar det om cirka 300-400 personer. Det är också omöjligt att ta reda på hur många som, när de väl kommit in på svensk högskola, fått tillgodoräkna sig utländska studiemeriter i syfte att korta ner studietiden. Enligt lärosätena själva handlar det om ett par hundra personer årligen.  

Båda dessa uppskattningar ska sättas i relation till att det 2014 fanns cirka 18 300 studenter med utländska meriter inskrivna i den svenska högskolan. Meriter som ingen vet om de ligger till grund vare sig för behörighet vid antagning eller tillgodoräknande. Detta är resursslöseri på många nivåer. 

Det finns många önskvärda reformer för att minimera utbildningsinsatser för personer med utländsk utbildning och få dem att snabbare bli självförsörjande. Tre förslag som skulle vara enkla att införa och ge goda resultat är:   

  • Inför ett system för extern validering av reell kompetens.  
  • Möjliggör för privata utförare att ge kompletterande utbildning på högskolenivå.  
  • Utvidga möjligheten till provtjänstgöring som ett alternativ till kompletterande utbildning.  

Med rätt stöd och insatser finns det goda förutsättningar att få fler av dem som invandrar till Sverige att snabbare än idag komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Reformer som underlättar vägen till jobb är en högt prioriterad fråga. Och då är det viktigt att komma ihåg att lösningen finns i företagen. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Det är inte fel på lagen"

SOMMARKRÖNIKA Vid årsskiftet 2016/2017 får vi sannolikt en ny upphandlingslagstiftning. Det är dock farligt att tro att en ny lagstiftning per automatik kommer att leda till bättre upphandlingar. Det är inte där problemet ligger. Det centrala i det här sammanhanget är upphandlande myndigheters kompetens och arbetssätt och här finns på många håll en stor förbättringspotential. Det skriver Birgitta Laurent, upphandlings- och konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv, i sin krönika.
NYHET Publicerad:

"Det måste bli enklare för företagen att exportera"

SOMMARKRÖNIKA För drygt ett år sedan presenterade regeringen sin exportstrategi för att stärka företagens export- och internationaliseringsmöjligheter. Med 22 olika insatser ska denna strategi fokusera på att effektivisera det statliga handels- och investeringsfrämjandet. Om det och Svenska företags förutsättningar för export skriver Eva Häussling, expert på handel & investeringsfrämjande, på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

Dags att förändra konfliktreglerna

SOMMARKRÖNIKA Regelverket som styr när och hur det är tillåtet att ta till stridsåtgärder på arbetsmarknaden, de så kallade konfliktreglerna, nämns allt oftare i samhällsdebatten. Sverige har mer tillåtande konfliktregler än de flesta andra länder. Politiker börjar få upp ögonen för att detta försämrar företagens konkurrenskraft och hur arbetsmarknaden fungerar. Det skriver Kjell Frykhammar, projektledare i arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver fortsätta reformera skattepolitiken

SOMMARKRÖNIKA Sveriges vanliga kapitalskatt på 30 procent är nästan dubbelt så hög omvärldens genomsnitt kring 17 procent och våra marginalskatter på upp till 57 procent är högre än något annat land i världen. Med snabba åtgärder på bland annat dessa områden finns god potential för företagande, investeringar och jobb att växa starkare. Det skriver Johan Fall, ansvarig för analys av skattepolitik på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

Behövs reformer som underlättar vägen till jobb

SOMMARKRÖNIKA Utan invandrad kompetens kommer svenska företag inte att klara av att fylla sina kompetensbehov. Inhemsk arbetskraft räcker helt enkelt inte till. Därför är det nödvändigt att de personer som kommer till Sverige kommer ut på arbetsmarknaden och att vi tar vara på den kompetens som flera av dem har. Det kräver reformer som förkortar tiden mellan ankomsten till Sverige och etablering på arbetsmarknaden. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagare har både hjärta och hjärna

SOMMARKRÖNIKA Jag hör alltför ofta av fackliga företrädare, politiker och andra debattörer att företagen ”saknar incitament” för att få tillbaka sjukskrivna medarbetare i arbete. Att förse företagen med sådana incitament ser nämnda aktörer som sin stora uppgift. Och det ska ske i form av mer regleringar och sanktioner eller genom att lägga ett än större ekonomiskt ansvar på företagen för de anställdas sjukfrånvaro.
NYHET Publicerad:

En stark arbetsmarknad med matchningsproblem

SOMMARKRÖNIKA Konjunkturen har stärkts och arbetslösheten är på väg nedåt. Samtidigt finns det betydande matchningsproblem på arbetsmarknaden. Av alla de jobb som anmäls hos Arbetsförmedlingen kvarstår över 90 procent vid månadens slut. Det är betydligt högre än genomsnittet för de senaste åren. Det skriver Gabriella Chirico Willstedt, arbetsmarknadsekonom på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

Stolthet över företagsklimatet sällsynt

KRÖNIKA När Svenskt Näringsliv bjöd in företagare från hela landet för att diskutera det lokala företagsklimatet beskrev flera av deltagarna sin hemkommun med uppgivenhet. Som företagare upplever man på många håll att det saknas en grundläggande förståelse för företagens villkor och deras betydelse för välfärden i kommunen. Om detta berättar Pontus Lindström, projektledare på Företagsklimat, i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens bygger Sverige starkare

SOMMARKRÖNIKA Med de utmaningar som Sverige står inför idag, imorgon och de kommande åren så behöver vi jobba mer tillsammans, inte mot varandra. Varför skapa en atmosfär där man ser varandra som ett ”hot”, snarare än som gemensam resurs? Det skriver Göran Grén, jurist på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika
NYHET Publicerad:

Det här med att ta ansvar

SOMMARKRÖNIKA På en arbetsmarknad där allt större ansvar läggs på arbetsgivaren, oavsett om det är möjligt att ta detta ansvar eller ej, så kan man fråga sig vad som hände med det personliga ansvaret? Ett omfattande arbetsgivaransvar i all ära men det kan inte betyda att medarbetarna, kollegorna och varje enskild människa blir av med sitt ansvar. Det skriver Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

Samsyn behövs om en effektivare offentlig sektor

SOMMARKRÖNIKA En ökande och åldrande befolkning, tillsammans med flyktingkrisen, gör att den offentliga sektorn måste effektivisera sina verksamheter. Successiva skattehöjningar är ingen utväg, det leder till sämre drivkrafter till arbete och investeringar, vilket i sin tur påverkar tillväxt och välstånd negativt. Det skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika