Framtidstro i Kronoberg, trots fortsatt svag konjunktur
Sveriges ekonomiska utveckling är fortsatt svag. Det märks inte minst bland företagen i Kronoberg, men de visar ändå vissa tecken på optimism, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
Det går fortsatt trögt för ekonomin, i såväl Kronoberg som övriga landet. Men trots kärva tider syns vissa tecken på regional optimism. Det visar Svenskt Näringslivs nya företagarpanel för tredje kvartalet. Företagen i Kronoberg redovisar en mer negativ utveckling av sysselsättningen än Sverige som helhet under de senaste tolv månaderna.
– I tre års tid har Sverige nu haft svagare ekonomisk utveckling än normalt. Det slår mot företag i hela landet och särskilt i mer konjunkturkänsliga branscher. Till på köpet är arbetslösheten i Kronoberg något högre än genomsnittet i landet. Och det är tydligt att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande inte fungerar. Många av de arbetsgivare som försöker anställa hittar helt enkelt inte personer med den kompetens som behövs, säger Ulrica Bennesved, regionchef på Svenskt Näringsliv i Kronoberg.
Företagen i Kronoberg utmärker sig också genom att ha tappat särskilt mycket i försäljning. Men samtidigt ser det klart bättre ut i fråga om investeringar. Och sett till förväntan om antalet anställda vid samma tid nästa år avviker länet inte från rikssnittet.
– Det finns en stark framåtanda bland företagarna i Kronoberg. Men många möter också tillväxthinder i form av alltifrån regelkrångel till bristande elförsörjning. Här krävs politiska krafttag för att underlätta för företagen, säger Ulrica Bennesved.
Framöver behövs reformer för att värna svensk konkurrenskraft och stärka förutsättningarna för högre tillväxt
Vid en framåtblick ser det ljusare ut för svensk ekonomi. Trots utsikter om fortsatt osäkerhet i omvärlden väntas tillväxt och arbetsmarknad förstärkas under 2026.
– Vi ser ut att gå mot en återhämning med bättre läge för både hushåll och företag. Den ekonomiska politiken är en delförklaring till det, men nu krävs större fokus på strukturer än konjunkturer. Framöver behövs reformer för att värna svensk konkurrenskraft och stärka förutsättningarna för högre tillväxt. Det är inte bara viktigt för näringslivet, utan för hela landets välstånd på sikt, säger Ulrica Bennesved.
