Hur påverkas företagen av elkrisen?

På ett till bristningsgränsen fullsatt lunchseminarium i Växjö den 21 november med titeln ”El & Energikris – hur påverkas våra företag?” var det just ovan som var essensen av det som framkom. På seminariet, arrangerat av Svenskt Näringsliv i Kronoberg och Företagarna, redogjorde experter för det senaste kring frågor såsom bortkoppling och elpriser, och företagare gav sin input till politiker och aktörer inom el och energibranschen. Ulrica Bennesved, Svenskt Näringslivs regionchef i Kronoberg och Kalmar län, inledde.
– Att inte veta från en dag till en annan om man ska få normala elpriser eller om de kommer att bli 10, 20 eller 30 gånger så höga. Att inte veta om man överhuvudtaget har el. Det gör det helt omöjligt att driva ett företag. Företagen behöver framförhållning och de behöver kunna planera. Dessutom blir ju osäkerheten betydligt större när man lägger till den nuvarande inflationen. Därför tycker vi det är viktigt att samla kunskap och expertis för att kunna få oss till livs det senaste informationen.

Robert Thorburn, kommunikationsansvarig för el och energi på Svenskt Näringsliv, kunde intyga att företagare menar att situationen är katastrofal. Han liknande det vid en perfekt storm, där flera faktorer sammanfaller.

– Vi har tagit elen för given under lång tid och inte riktigt tänkt på hur och varifrån den kommer.  De konsekvensanalyser som hade behövt göras när planerbar elproduktion i söder lades ner gjordes aldrig. Sverige har drivit på hårt för klimatomställning, vilket är jättebra, men inte gjort några konsekvensanalyser för att kunna analysera vad som sker om näringslivet tar budskapet om klimatåtgärder på allvar – och ställer om till el. Men nu ökar krisinsikten.

I stort sett all vindkraft vi har i dag kommer att fasas ut av åldersskäl inom en inte allt för lång framtid; likaså är kraftvärmeverken gamla och behöver förnyas. Även vattenkraften har stora investeringsbehov. Och tiden men i princip ständigt elöverskott är snart passerad. Så, vad kan man göra?

– På kort sikt behöver vi öka den befintliga produktionen och öka kapaciteten för elöverföring samt effektivisera vår förbrukning. På lång sikt bör vi främja investeringar i all planerbar produktion och bygga mycket landbaserad vindkraft.

Någon som länge varnat för att behovet av att se över elsystemet är akut är Johan Lundberg, som är vd på OKG. Han kallar elsystemet idag för dysfunktionellt och understryker att både inlåsningseffekterna, produktionsbristen och driftssäkerheten är viktiga att ta på allvar. Han efterlyser också mål för vår energipolitik.

– Alla pratar om vilken elförsörjning vi ska ha, men svaret är enkelt. Vi behöver alla typer som är driftssäkra och planerbara. Och då kommer jag ändå från kärnkraften men vidhåller att allt behövs. Blir det dessutom ransonering så är det planerbar el som gäller. Om det skulle bli en total black-out så att hela landet svartnar, ja då är det planerbar el vi behöver bygga upp på nytt. Därför måste vi få till stånd en bred energiöverenskommelse som håller över tid.

”Styr-el” är ett begrepp vi nog alla behöver lära oss. Det är nämligen den turordning som bortkopplingen sker om vi skulle komma dithän. Carl Lilliehorn är krisberedskapshandläggare vid Länsstyrelsen och förklarade att styr-el finns för att resten ska fungera, för att undvika att hela landet blir svart. Det är hela ledningar som i så fall kopplas bort om förbrukningen skulle slå i kapacitetstaket, inte enskilda användare - och man får 15 minuters förvarning.

– Prioritetsordningen är att liv och hälsa går först, likaså är mobilnäten viktiga så att man kan slå larm om något händer. Däremot kommer exempelvis tillverkning längre ner. Vi ska också komma ihåg att anledningarna till detta är flera. Sverige är inte i krig men inte heller i fred. Det finns de som vill oss illa.

Företaget Xylem har fem fabriker i Europa. Samma frågor om energi och tillgång respektive kostnader är aktuella i alla länderna. De insåg tidigt att hållbarhet snart blir en konkurrensfaktor nästintill lika viktig som pris, och startade arbetet tidigt. Idag har de kommit långt på fabriken i Emmaboda, med allt från miljösmart omhändertagande av deponier och energibesparingar till minskat utsläpp av koldioxid. Xylems vd Roger Sandström berättade om hur de förbereder sig inför elbrist och eventuell bortkoppling.

– Hade vi fått en signal om att bortkoppling ska ske en timme före det inträffar, i stället för en kvart, så hade vi kunnat skruva ner vår förbrukning och därmed hjälpa till. Vi optimerar den processen nu och vi tar fram en handlingsplan och övar för att alla ska veta vad man ska göra vid en bortkoppling. Vi gillar inte heller läget, men försöker vara aktiva och samarbeta med kommun, länsstyrelse, elbolag och Svenska kraftnät, och försöker göra något åt det hela istället för att gnälla.

Även Bengt-Ove Johansson, vd på Tryckta i Markaryd, ansåg att en kvart är för kort tid för att hinna förbereda sig på en nedstängning. För att kunna stänga ner maskinerna på ett säkert sätt behövs i alla fall en timme, annars riskeras haveri.

– Vi är körda om vi inte får någon ström. Vi har också gjort allt vi kan för att minska vår elförbrukning, det senaste är att investera i solcellsanläggning men tyvärr är reglerna kring solel väl krångliga. Men när det kommer i gång så kommer den att leverera 40 procent av den el vi behöver. Så i värsta scenariot så kör jag företaget till 40 procent.

I den avslutande paneldiskussionen gavs två riksdagsledamöter, Monica Haider (S) och Lars Engsund (M) möjlighet att kommentera det de hört under dagen. De var båda ense om att alla kraftslag behövs – inklusive kärnkraft - och att det behövs både långsiktiga investeringar och kortsiktiga lösningar. Något som bådar gott för framtida energipolitik.

Susanne Ydstedt

Svt Nyheter: Politiker och företagare i elkrismöte