Karin Wirdheim i halvfigur

Skola på näringslivets villkor

NYHET Publicerad

YRKESHÖGSKOLA Utbildningarna som är praktiskt och teoretiskt uppbyggda ger möjlighet att möta arbetslivets behov av kompetens. Karin Wirdheim, verksamhetsansvarig på Växjö Yrkeshögskola, beskriver att arbetslivet kan beställa och utforma utbildningar och genom det kan näringslivet utvecklas ytterligare av individer med rätt kompetens.

Växjö erbjuder idag ett tiotal yrkeshögskoleutbildningar. Antalet utbildningar varierar från år till år beroende på hur efterfrågan på yrken ser ut i regionen. Till skillnad från en vanlig högskoleutbildning innehåller alla yrkeshögskoleutbildningar minst en fjärdedel LIA (Lärande i arbete), det vill säga praktik, vilket ger alla studenter en direkt kontakt med arbetslivet. Alla utbildningarna är utformade efter arbetslivets behov och praktiken prövar kunskaperna. Utbildningar kan anordnas av kommuner, privata företag, myndigheter och andra organisationer. Karin Wirdheim och hennes kollegors uppföljning från förra året är att 100 % av de som tog examen också fick arbete. Dessa siffror tyder på att det finns en efterfrågan från arbetslivet på kvalificerad yrkeskompetens som i dag inte tillgodoses av högskolornas utbildningsutbud.

Karin Wirdheim beskriver hur arbetslivets aktörer har möjlighet att beställa önskemål om en speciell yrkesutbildning på yrkeshögskolan. Arbetslivet får då även vara med och bestämma innehållet i utbildningen, vilket leder till att de nyexaminerade studenterna fyller kompetensbehov i näringslivet. Till exempel beskriver hon hur Växjö, med alla sina nya byggnader och fastigheter, inom snar framtid kommer vara i stort behov av fastighetstekniker. Ett yrke som kräver både praktiskt och teoretisk utbildning och hade därför varit en passande yrkesutbildning. För att en sådan utbildning ska börjar utformas krävs det också en efterfrågan av företagen redan nu.

Det är alltid arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens som styr vilka utbildningar som blir beviljade till att genomföras av myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan är på detta sätt flexibel och kan anpassa sig efter omgivningens behov. För så länge behoven uppmärksammas, en vetskap som företagen i regionen har, uppfylls också det viktigaste kriteriet när kommunen ansöker om att få ha en utbildning. När ett behov av en viss kompetens är uppmärksammat kan sedan företag medverka i utbildningens utformning, men också ställa krav på innehållet. I gengäld är företagen medfinansiärer, vilket kan vara i form av LIA eller erbjuda lokaler och föreläsare. För att hjälpa arbetet med att förse regionens behov av kompetens startar Växjö kommun nu arbetet med kartläggning av arbetslivets behov på alla nivåer.

För de personer som själva vill studera en yrkesexamen är det viktigt att geografiskt inte låsa sig eftersom utbudet av utbildningar varierar över landet likt arbetslivet. Om man är nyfiken på det utbud av utbildningar som yrkeshögskolorna i Sverige och Växjö erbjuder är www.yrkeshogskolan.se väl värt ett besök!

Anna Gottfridsson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Tacobuffé – inte nog för serveringstillstånd i Vindeln

FÖRETAGSKLIMAT När Hotell Forsen i Vindeln skulle arrangera pubkväll och servera tacos gällde plötsligt inte serveringstillståndet längre. Anledningen? Kommunen tyckte inte att en tacobuffé var ”tillräckligt varierande”. 
NYHET Publicerad:

Stockholms företagsklimat rasar: "Det är en kollaps"

FÖRETAGSKLIMAT På tre år har Stockholms företagsklimat rasat 101 placeringar på Svenskt Näringslivs ranking. Trafikkaos och dålig service är bidragande faktorer, vittnar företagare om. ”Man blir behandlad som om man är kriminell”, sa Johannes Cullberg, grundare av matvarukedjan Paradiset.
NYHET Publicerad:

Bemanningsföretag: Vi gjorde arbetsförmedlingens jobb

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Bemanningsföretaget Kornboden i Örnsköldsvik kostar på utbildningar för industri- och verkstadsarbetare för att lösa akuta problem hos kunder. Vd Malin Vedman är kritisk mot Arbetsförmedlingen som hon tycker skulle sköta den biten bättre. "Med små medel skulle Arbetsförmedlingen kunna vara ett starkt stöd för industriföretag och verkstadsföretag, men jag tycker inte de har lyssnat på marknaden", säger hon.
NYHET Publicerad:

Bättre bemötande med bra vi-känsla

FÖRETAGSKLIMAT Under en period slutade det en person i månaden på Samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamn. Men nu har arbetsron och glädjen kommit tillbaka. Det märker ledningen och personalen såväl som kunderna, alltså företagen och övriga invånare.
NYHET Publicerad:

”Vi måste avdramatisera myndighetsutövandet”

FÖRETAGSKLIMAT Nye näringslivschefen i Sölvesborg siktar högt och lovar stärkta insatser för bättre företagsklimat. Samverkan och transparens är nyckelorden.
NYHET Publicerad:

Långsamma kvarnar hot vid Kiruna-omvandling

FÖRETAGSKLIMAT ”Ur företagsperspektiv ser jag klara risker med omvandlingen av Kiruna. De kommunala kvarnarna maler väldigt långsamt och det kan därför bli svårt för mindre företag att våga satsa samtidigt som man säger att staden ska expandera. De stora klara sig alltid. Men man får inte glömma bort att det behövs kringbyggnader också för att få ihop helheten, inte bara stora klossar!” Det säger Stefan Puonu, Malmfältets Entreprenadbyrå.
NYHET Publicerad:

Garanterat svar inom 24 timmar, en del i Ystads framgång

FÖRETAGSKLIMAT Ystads kommun har de senaste två åren klättrat rejält i Svenskt Näringslivs årliga ranking över företagsklimat. Från plats 107 år 2015 till plats 25 i år. ”Det handlar om ett nära och tätt samarbete mellan kommun och näringsliv, jobbar vi ihop så når vi mycket längre”, säger Rebecka Spånberg, vd på BLS Industries.
NYHET Publicerad:

”Vi dokumenterar ihjäl oss!”

FÖRETAGSBESÖK Företagen drunknar i pappersarbete och riskerar tappa betydande investeringar på grund av segdragna myndighetsprocesser. "Mängden dokumentation är kopiös" säger Johan Larsson, fabrikschef på Lyckeby Starch i Mjällby vid ett företagsbesök nyligen.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv möter – Marianne Sjöö

SVENSKT NÄRINGSLIV MÖTER Tidningen Entreprenör rankande nyligen Marianne Sjöö på plats 29 över Sveriges största kvinnliga företagare. Marianne är ICA-handlare i Ale kommun och vi har träffat henne för en intervju.
NYHET Publicerad:

Personalbrist bromsar Boden-utbyggnaden

KOMPETENSFÖRSÖRJNING ”Här söker vi nya medarbetare ganska ofta. Vi har ett 15-tal anställda, men faktiskt ständiga behov av nytt folk. Men det känns trögt. Det går att skylla på att branschen är speciell och att det finns behov av särskilda kunskaper. Men vill man bara så kan man också lära sig det som behövs!” Det säger Ulf Gustafsson som tillsammans med sin bror Patrik Gustafsson äger Bodensläp AB.
NYHET Publicerad:

Engagemanget är avgörande

FÖRETAGSBESÖK De är två helt olika företag, men båda satsar på nya och spännande idéer för att kunna växa i framtiden. Vi tog med riksdagsledamoten Magnus Manhammar (S) på företagsbesök till Johannishus Godsförvaltning i Ronneby och Contura Steel i Mörrum.
NYHET Publicerad:

Värna om företagen innan det är för sent

FÖRETAGSKLIMAT En av Europas modernaste spackelfabriker håller på att ta form i Simrishamn. Det är företaget SimFAS Sweden AB som flyttar och bygger ut sin produktion. Men att få alla tillstånd har inte varit enkelt, och fortfarande finns flera frågetecken. Vd Sten Christiansson efterlyser en bättre dialog mellan kommunen och företagarna.
NYHET Publicerad:

Regional samverkan inom Teknikcollege löser kompetensförsörjningen

GÄSTKRÖNIKA "Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för svensk industri och ett hinder för många företag att växa. Teknikcollege har gett oss verktyg och en struktur för att ta tag i detta. Genom regional samverkan och utbildningar utformade efter näringslivets behov stärks svenska företags konkurrenskraft vilket i sin tur ger förutsättningar för jobb och välfärd." Det skriver Adis Martinovic, processledare på Teknikcollege Mälardalen, i sin gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Klubb för företagare succé i Storfors

FÖRETAGSKLIMAT En klubb där företag träffas för att diskutera näringslivsfrågor visade sig vara ett lyckat initiativ från Storfors kommun. ”Vi går från att känna till varandra till att känna och hjälpa varandra”, säger företagaren Daniel Sköld. Klubben är en av 60 aktiviteter som kommunen jobbar med för att lyfta företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Regionalt samarbete ska lyfta företagsklimat

GÖTEBORG Anna-Lena Johansson, Business Region Göteborg, har satt snurr på näringslivsfrågorna i tretton kommuner. ”Vi har som mål att ha det bästa företagsklimatet bland storstadsregionerna.”
NYHET Publicerad:

Inspirationsdag över hela landet

FÖRETAGSKLIMAT Svenskt Näringslivs inspirationsdag för ett bättre företagsklimat äger rum vid fyra tillfällen nästa år. Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer på Svenskt Näringsliv, hoppas på fler deltagare 2018 när man sprider dagen geografiskt.
NYHET Publicerad:

Han ska få snurr på näringslivsarbetet i Karlshamn

FÖRETAGSKLIMAT Om ett år ska lotsfunktionen vara tillbaka, samarbetet med företagen stärkt och näringslivsenheten utökad med ytterligare en näringslivsutvecklare. Det är målet för Karlshamns nye näringslivschef Mathias Wijk.
NYHET Publicerad:

Göteborg och de kommunala bolagen

FREDAGSKRÖNIKA Nej, det är varken ett kopplingsschema för ett kretskort eller ett tunnelbanesystem. Det är koncernstrukturen över Göteborg stads kommunala bolag. Tidigare under veckan annonserade vi en tävling på vår facebooksida där våra följare fick gissa mellan dessa tre alternativ. Tanken var att på ett lite humoristiskt sätt gestalta hur komplex och omfattande verksamheten är, men den förtjänar också en allvarligare diskussion.  Göteborg behöver reda upp i djungeln av kommunala bolag, inte minst för sin egen skull.
NYHET Publicerad:

Kommunerna handlar för 642 miljarder

UPPHANDLING Det är landets kommuner som köper mest. Och det är stora summor det handlar om. Värdet på den offentliga upphandlingen i Sverige är svindlande 642 miljarder.
NYHET Publicerad:

Livsmedelsverkets nya betalningar välkomnas av restaurangägare

REGLER Nu vänder Livsmedelsverket helt om och efterfrågar att kommunerna enbart tar betalt efter utförd livsmedelskontroll istället för i förskott, som idag. "Det låter jättebra. I dag tvingas vi betala en avgift varje år, oavsett om det kommer hit någon eller inte", säger företagaren Jeanette Bohman, som hyllar initiativet.