Karin Wirdheim i halvfigur

Skola på näringslivets villkor

NYHET Publicerad

YRKESHÖGSKOLA Utbildningarna som är praktiskt och teoretiskt uppbyggda ger möjlighet att möta arbetslivets behov av kompetens. Karin Wirdheim, verksamhetsansvarig på Växjö Yrkeshögskola, beskriver att arbetslivet kan beställa och utforma utbildningar och genom det kan näringslivet utvecklas ytterligare av individer med rätt kompetens.

Växjö erbjuder idag ett tiotal yrkeshögskoleutbildningar. Antalet utbildningar varierar från år till år beroende på hur efterfrågan på yrken ser ut i regionen. Till skillnad från en vanlig högskoleutbildning innehåller alla yrkeshögskoleutbildningar minst en fjärdedel LIA (Lärande i arbete), dvs. praktik, vilket ger alla studenter en direkt kontakt med arbetslivet. Alla utbildningarna är utformade efter arbetslivets behov och praktiken prövar kunskaperna. Utbildningar kan anordnas av kommuner, privata företag, myndigheter och andra organisationer. Karin Wirdheim och hennes kollegors uppföljning från förra året är att 100 % av de som tog examen också fick arbete. Dessa siffror tyder på att det finns en efterfrågan från arbetslivet på kvalificerad yrkeskompetens som i dag inte tillgodoses av högskolornas utbildningsutbud.

Karin Wirdheim beskriver hur arbetslivets aktörer har möjlighet att beställa önskemål om en speciell yrkesutbildning på yrkeshögskolan. Arbetslivet får då även vara med och bestämma innehållet i utbildningen, vilket leder till att de nyexaminerade studenterna fyller kompetensbehov i näringslivet. Till exempel beskriver hon hur Växjö, med alla sina nya byggnader och fastigheter, inom snar framtid kommer vara i stort behov av fastighetstekniker. Ett yrke som kräver både praktiskt och teoretisk utbildning och hade därför varit en passande yrkesutbildning. För att en sådan utbildning ska börjar utformas krävs det också en efterfrågan av företagen redan nu.

Det är alltid arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens som styr vilka utbildningar som blir beviljade till att genomföras av myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan är på detta sätt flexibel och kan anpassa sig efter omgivningens behov. För så länge behoven uppmärksammas, en vetskap som företagen i regionen har, uppfylls också det viktigaste kriteriet när kommunen ansöker om att få ha en utbildning. När ett behov av en viss kompetens är uppmärksammat kan sedan företag medverka i utbildningens utformning, men också ställa krav på innehållet. I gengäld är företagen medfinansiärer, vilket kan vara i form av LIA eller erbjuda lokaler och föreläsare. För att hjälpa arbetet med att förse regionens behov av kompetens startar Växjö kommun nu arbetet med kartläggning av arbetslivets behov på alla nivåer.

För de personer som själva vill studera en yrkesexamen är det viktigt att geografiskt inte låsa sig eftersom utbudet av utbildningar varierar över landet likt arbetslivet. Om man är nyfiken på det utbud av utbildningar som yrkeshögskolorna i Sverige och Växjö erbjuder är www.yrkeshogskolan.se väl värt ett besök!

Anna Gottfridsson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kompetensbrist gör att företag förlorar uppdrag

KOMPETENSFÖRSÖRJNING För att regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska kunna nås krävs inte minst åtgärder för att skapa en bättre rörlighet och matchning på arbetsmarknaden.
NYHET Publicerad:

Jobben skapas när företag växer

FÖRETAGSKLIMAT Grunden för välfärden återfinns i företagsamma människor som startar och driver företag. Avdelningen för kommunrelationer på Svenskt Näringsliv arbetar dagligen med att skapa bättre förutsättningar för företag, regionalt och lokalt genom ett bättre företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Små företag verkar i tystnad

FÖRETAGSKLIMAT Att driva företag i Eslöv har många fördelar men kommunen måste bli bättre på att lyfta de små företagen. Det anser My Hedenskog, vd och delägare på Scan Filter.
NYHET Publicerad:

"Kompetensförsörjningen är den stora utmaningen"

FÖRETAGSKLIMAT Arbetskraft med rätt kompetens är en bristvara och en politisk fråga, menar Gertrud Weiselblad, vd Gertrud Solutions AB, när politiker i Karlskrona gör företagsbesök för att stärka dialogen om hur företagsklimatet i kommunen kan förbättras.
NYHET Publicerad:

Lätt att starta men svårt att driva företag

FÖRETAGANDE Senja Ljung driver företag inom mark och anläggning. På visitkortet står numera även styrelseledamot i Svenskt Näringsliv. Välfärdens utmaningar kräver fler företag. Men det är svårt att hålla reda på alla regler för ett litet företag som inte kan hålla sig med specialister, konstaterar hon.
NYHET Publicerad:

Bryssel nästa för Locker room talk UF

UNG FÖRETAGSAMHET 70 idrottsklubbar och 15 skolor. Så många har hittills fått besök av killarna bakom Sveriges bästa UF-företag 2017. Med föreläsningar om jämställdhet för unga pojkar vill Locker room talk UF få till justare samtal i omklädningsrummen.
NYHET Publicerad:

Östrand vill värva unga teknikintresserade till nya fabriken

STORSATSNING SCA har flyttat hem sitt huvudkontor till Sundsvall igen, och samtidigt pågår ett av Sveriges största industriprojekt någonsin i Timrå. När 7,8 miljarder kronor investeras i projektet Helios på Östrand spiller mycket över på det regionala näringslivet. SCA:s projektledare Håkan Wänglund vill redan nu börja rekrytera morgondagens industriarbetare till den toppmoderna anläggningen.
NYHET Publicerad:

Ökade diselstölder problem för fler företag

BROTTSLIGHET I en enkätundersökning framtagen av Svenskt Näringsliv anger hela 54 procent av de svarande företagen i Uppsalaregionen att de upplever brottslighet som ett problem för det egna företaget. Christina Williamsson Liw som är VD för Östhammars Schakt AB har varit med i branschen i många år och är en av de som upplever att brottsligheten har ökat, hos dem i form av dieselstölder från maskiner.
NYHET Publicerad:

Ökat regelkrångel skapar barriärer

REGELKRÅNGEL I Sverige blir det alltmer krångligt att driva företag. I Skops senaste undersökning kring regelkrångel svarade 32 procent att det blivit krångligare sedan året innan. Kjell Berg driver en Sibyllarestaurang i Haninge och är en av alla de företagare som har fått ta del av regelkrånglets baksida.
NYHET Publicerad:

Brottsutsatta företagare känner maktlöshet

BROTTSLIGHET 44 procent av företagen i Jämtlands län upplever att brottslighet är ett problem för det egna företaget. Siffran är en bra bit under genomsnittet för Sverige som ligger på 56 procent men vissa typer av brott så som dieselstölder och inbrott är förhållandevis vanligt. Det visar en enkätundersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skogsentreprenör: Dieselstölder vardagsmat

BROTTSLIGHET Kalle Wiik äger skogsentreprenadföretaget K Å Wiik AB i Åmot, där han arbetar med avverkning och virkesuppköp. Den senaste tiden har företaget blivit utsatt för allt fler brott. Det gäller framförallt dieselstölder från företagets skogsmaskiner men även stöld av annan utrustning. ”Vi är uppriktigt oroliga för att den nya raffinerade brottsligheten kan hindra oss i vår fortsatta utveckling. Det är synd eftersom jag tror starkt på framtiden för skogsindustrin i Sverige", säger Kalle Wiik.
NYHET Publicerad:

Brott mot företag ett ökande problem

BROTTSLIGHET I en enkätundersökning som Svenskt Näringsliv gjort anger hela 53 procent av de svarande företagen i Västernorrland att brottslighet är ett problem för det egna företaget. Per-Erik Christensen driver sedan 2009 butiken Lads i Sundsvall och har jobbat i branschen i 35 års tid. Nu vittnar Per-Erik både uppgivet och frustrerat om hur det är i vardagen nu jämfört med för två år sedan.
NYHET Publicerad:

Brottsvåg pressar maskinentreprenör

BROTTSLIGHET Hundra polisanmälningar, ingen straffad och stölder för en halv miljon. Så sammanfattar Mikael Hägglund, driftledare i familjeföretaget Hägglunds Last och Schakt i Lycksele, hur stölder och skadegörelse drabbat företaget genom åren. "Att anmäla till polisen gör vi knappt längre, det känns som slöseri med tid", säger Mikael Hägglund.
NYHET Publicerad:

Brottslighet växande problem för företag

FÖRETAGSKLIMAT Bedrägeri, inbrott och skadegörelse är brott som många företagare ser en hög risk att drabbas av. Och att brottsligheten ökar är både företagare och politiker över hela landet överens om.
NYHET Publicerad:

Ny studentrapport om kommunal samverkan

SAMVERKAN Kommunal samverkan förekommer allt oftare och i Jönköpings län är det vanligt förekommande. Framförallt mindre kommuner verkar se samverkan som en lösning på de problem som avsaknad av egna resurser medför. Men hur väl fungerar kommunal samverkan i praktiken och hur påverkar det kommunernas företag? Det besvarar Svensk Näringsliv i ny rapport.
NYHET Publicerad:

Den företagarvänlige vänsterpartisten

FÖRETAGSKLIMAT Sorsele har hårdare fokuserat på företagsbesök, upphandlingar och service till nyföretagare. Nu ger företagarna tummen upp. I Svenskt Näringslivs mätning höjer de betyget på kommunen i princip rakt igenom.
NYHET Publicerad:

Inget samhälle utan företagsamhet

FÖRETAGSAMHET 2016 vann Anna Dimitrievska priset som årets mest företagsamma i Jönköpings län för att ha gjort Hotell Nissastigen i Gislaved till ett levande hotell. I och med detta lyftes inte bara företaget till nya höjder utan även Gislaved som samhälle.
NYHET Publicerad:

Umeå behöver bli ännu tydligare

FÖRETAGSKLIMAT Umeå får sänkt betyg av sina företagare i Svenskt Näringslivs enkät. Det svarar kommunen på genom att lansera en ännu mer företagarvänlig handlingsplan. Höjningen av parkeringsavgifter i centrum stoppas också.
NYHET Publicerad:

Seriös och rak dialog i Upplands-Bro

FÖRETAGSKLIMAT 2008 gav företagen i Upplands-Bro företagsklimatet underkänt. Men kommunen bestämde sig för att långsiktigt och målmedvetet börja arbeta med att bli bättre. Och det har gett resultat. Upplands-Bro är numera den kommun i Stockholms län där företagen är mest nöjda med tjänstemännens attityder och med dialogen med kommunledningen.
NYHET Publicerad:

Åre kommun samordnar och effektiviserar inköpsprocessen

FÖRETAGSKLIMAT Åre kommun samordnar inköpen och skapar en central INKÖPSfunktion. "Med ensamordning av inköpen och en central INKÖPSfunktion kan vi skapa långsiktiga inköpsstrategier som talar om vad vi ska köpa, inom vilka områden, vem som gör inköpet och hur vi vill köpa varor och tjänster", säger Viktor Stjernefeldt inköpschef med ansvar för hela inköpsprocessen inklusive upphandlingar i Åre kommun.