Norrbottniska riksdagsröster om gruvnäringen  

Metaller som koppar och zink är helt avgörande för att samhället ska kunna elektrifieras. Och behovet ökar.  

Laver-projektet utanför Älvsbyn skulle kunna bli Europas största koppargruva, men tillståndsprocessen har tagit lång tid och nyligen kom ett negativt besked från regeringen vad gäller bolagets bearbetningskoncession. Nu överklagar Boliden regeringsbeslutet till Högsta förvaltningsdomstolen för att få en ny prövning huruvida regeringens beslut följde lagen.  

Regeringens beslut har fått Boliden att varna för att investeringarna kan komma att flytta utomlands. Till fPlus säger bolagets kommunikationsdirektör Klas Nilsson: ” Gruvnäringen bygger på investeringar av enorma belopp i befintlig eller ny verksamhet för att hitta och utvinna mineraler. Stannar det av i Sverige kan vi inte sitta med armarna i kors och hoppas på att det löser sig. Då måste vi titta i andra länder.”  

Laver-projektet är inte det enda gruvprojektet som har fastnat i tillståndsprocesser. Den planerade järnmalmsgruvan Kallak i Jokkmokks kommun har också dragit ut på tiden utan något regeringsbeslut. För detta kritiserades näringsminister Ibrahim Baylan av riksdagens konstitutionsutskott. 

Detta är en situation som inte har någon ljusning i sikte. En direkt konsekvens blir förlorade investeringar, arbetstillfällen och en mer hållbar brytning. Svenskt Näringsliv har därför frågat några av länets riksdagsledamöter om vad de vill göra för att säkerställa en hållbar och långsiktig situation för den svenska gruvnäringen.   

1. 1.
   Vad vill ni göra för att förbättra tillståndsprocesserna?   
2. 2.
   Idag kan ett enskilt tjänstemannabeslut innebära nya restriktioner för verksamheten. Hur vill ni arbeta för att säkerställa en långsiktighet för gruvnäringen?  
3. 3.
   Hur ska konkurrenskraftiga villkor säkerställas för den svenska gruvnäringen?  

”Det behövs en ny lagstiftning” – Mattias Karlsson (M) 

Mattias Karlsson (M) säger att det krävs en ny lagstiftning för att komma tillrätta med tillståndsprocesserna.  

– Det behövs en ny lagstiftning. Regeringens senfärdighet, eller ovilja, att agera för att korta handläggningstiderna har negativa effekter på Sverige som gruvnation. Regeringen måste återkomma med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen.  

– Det finns en majoritet i riksdagen som har gjort ett tillkännagivande om att regeringen måste påbörja arbetet med att ta fram ny lagstiftning på området och om regeringen inte gör det så måste riksdagen agera själva, fortsätter han.  

Mattias Karlsson säger att han vill se ett omtag i gruv- och mineralpolitiken.  

– Vi måste gå från ord till handling. En ny gruvstrategi måste komma på plats, kraftiga regellättnader behöver drivas igenom och partipolitiseringen av tillståndsprocesserna måste få ett slut. Ansökningsprocesserna har kommit att anses som rent politiska då de landar på regeringens bord, vilket skadat Sveriges rykte som gruvnation på ett mycket allvarligt sätt, säger han.  

– År 2013 tog dåvarande regering fram en gruv- och mineralstrategi i syfte att öka konkurrenskraften i den svenska gruv- och mineralnäring. Ambitionen var att stärka och utveckla näringen. Det ledarskapet saknas i den här regeringen. En ny gruv- och mineralstrategi bör arbetas fram. Sverige måste ha en tydlig strategi för att öka konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring. En strategi måste också tydliggöra hur Sverige ska behålla och förstärka sin position som EU:s ledande gruvland, fortsätter Mattias Karlsson.  

Mattias Karlsson vill se en bred strategi från kompetensförsörjning till forskning och innovation.  

– En strategi bör behandla frågor som rör allt från kompetensförsörjning, och investeringsvillkor till forskning och innovation på området. Världen utvecklas alltmer mot ett allt mer digitaliserat samhälle som kräver fossilfrihet och hållbarhet. Det innebär en ökad efterfrågan på innovationskritiska metaller och att de utvinns och förädlas på ett hållbart vis. Detta bör vara inkluderat i en ny gruv- och mineralstrategi. Den svenska gruvnäringens förmåga att bidra till den europeiska och globala klimatomställningen med kritiska metaller och mineraler bör lyftas särskilt, avslutar han.   

”Förtydliga tillståndsprocessen och korta handläggningstider” - Socialdemokraterna 

Socialdemokraternas riksdagsledamöter (Fredrik Lundh Sammeli, Linus Sköld, Emilia Töyrä och Ida Karkiainen) från Norrbotten svarar tillsammans.  
  – Vi vill att tillståndsprocessen förtydligas så att den som ansöker om tillstånd i förväg vet vilka myndigheter och sakägare som ska erbjudas att yttra sig och vilka aspekter som ska prövas – och när. Vi vill också att de blir effektivare så att handläggningstiden kortas och att det går att förutse på ett ungefär hur lång tid det kommer att ta innan beslut i ärendet kan fattas. Det är självklart att ändringar i tillståndsprocessen inte innebär att vi kompromissar vare sig med grundläggande miljövärden eller urfolks rättigheter. Tillståndsprocessen ska säkerställa att Sverige är ett föregångsland för en hållbar utveckling inom gruvindustrin. 

De säger att etablering och drift av gruvor är ett långsiktigt åtagande och att de därför vill se att villkoren är tydliga från prospektering till avveckling och återställning.  

– När myndigheter svarar för tillståndsprövningen fattas besluten av tjänstemän. Det är en rimlig ordning. Men tjänstemannabeslut kan såklart överprövas i rättsväsendet, vilket också är en rimlig ordning. För oss är det också viktigt att tillgodose gruvnäringens och industrins behov av kompetent arbetskraft. Här ser vi att regeringens satsningar de senaste åren fallit i god jord – för att få en långsiktigt hållbar gruvnäring ska vi konkurrera med kunskap, inte med dåliga arbetsvillkor eller låga löner. Vi behöver fler yrkesutbildningar som tas fram tillsammans med näringslivet men också fler som vidareutbildar sig för spetskompetens för att driva utvecklingen framåt. 

Socialdemokraterna säger att den svenska gruvnäringen är konkurrenskraftig med goda framtidsutsikter.  

– Den svenska gruvnäringen går före i omställningen till hållbarhet och fossilfrihet vilket har förutsättningar att göra den världsledande. Statens engagemang i gruvnäringens omställning är tydligt och så ska det fortsätta vara. Det som behöver åtgärdas är att tillståndsprocessen blivit alltför komplicerad och oförutsebar. Det är vi på väg att rätta till. Vi anser att statens myndigheter behöver bidra till lösningar i stället för låsningar. Regeringen och ansvariga myndigheter måste ge tydligare uppdrag att främja industriprojekt som bidrar till omställning och till de klimatstrategier som antagits av riksdagen. När tillståndsprocessen blir transparent och effektiv ökar Sveriges förutsättningar att stärka sin position som gruvnation, avslutar S-ledamöterna.  

”Strategiskt viktig näring” – Birger Lahti (V) 

Birger Lahti (V) säger att gruvindustrin är en strategiskt viktig näring för Sverige. Inte minst gäller det i regioner som tidigare drabbats av hög arbetslöshet och utflyttning.  

– Den svenska gruvnäringen har i en internationell jämförelse också låga utsläpp, som dock måste ha fortsatt snabb utsläppsminskning. Vänsterpartiet menar att en del olika saker behöver göras för att förbättra villkoren och processerna. Till exempel måste mer pengar måste gå tillbaka till de orter där gruvorna finns för att tydliga incitament till gruvdrift ska skapas. Det ekonomiska ansvaret vid gruvbrytning bör också alltid tas av moderbolaget. Rätten att bryta malm i en fyndighet, så kallad bearbetningskoncession, ska endast ges om ekonomisk lönsamhet är möjlig även när hela miljökostnaden, inklusive kostnader för efterbehandling, inkluderas, säger han. 

Birger Lahti vill se att alla berörda parter involveras tidigt i processen.  

– En modernisering av det svenska samhället, där vi möter de miljö- och klimatutmaningar vi står inför, måste innebära att även gruvnäringen utvecklas i samklang med övriga delar av samhället. Ett ifrågasättande om gruvprojekt och prospekteringsbolag blir allt vanligare bland lokalbefolkning och miljöengagerade och det är förståeligt med tanke på ett flertal projekt i nutid. Vänsterpartiet menar att ett tidigt involverande av alla berörda är ett krav som måste tillgodoses. Även andra näringars synpunkter ska synliggöras och vägas in i helhetsbedömningen. Det är av avgörande betydelse att de som berörs får stärkta möjligheter att påverka. Vi vill också se att den utredning om minerallagstiftningen som vi tidigare förordat kommer på plats för att skapa tydlighet för alla inblandade parters, säger Birger Lahti.  

Han säger att miljöomställningen är beroende av nya ämnen och material.  

– Behovet av att ställa om till ett hållbart samhälle kommer att kräva nya ämnen och material. Sverige har med sin gruvindustri goda chanser att gå före i den utvecklingen, inte minst vad gäller ny teknik för energilagring. Samtidigt har gruvbrytning en mycket stor påverkan på miljö och omgivande samhällen. Det innebär att samhällsnyttan även måste omfatta klimat- och miljöåtgärder för att minska miljöskadlig påverkan på omgivningen. Vänsterpartiet menar att det är viktigt med tydliga och långsiktiga regler där alla parter får komma till tals, det är därför vi varit med och drivit fram en utredning av minerallagen som nu måste komma på plats så snart som möjligt, avslutar han.