Bättre företagsklimat i Östergötland 2021

I år har 32 000 företagare varit med och tyckt till om det lokala företagsklimatet i just sin kommun och i Östergötland deltog över 1 400 företagare. Det lokala företagsklimatet utvecklar sig positivt och i år ger företagarna Sveriges kommuner det högsta sammanfattande omdömet på 10 år. Snittbetyget ökar från 3,37 till 3,43. Betyget blir också bättre på 10 av de 16 frågor som ställs varje år. Bäst betyg i länet får Ydre även i år, men kommunen backar något jämfört med förra året.

- Företagsklimatet i länets kommuner blir successivt bättre. Det bygger på ett hårt arbete i många kommuner som ger resultat. Det spelar roll hur kommunerna arbetar med företagsklimatet, säger Johan Gustafsson, regionchef på Svenskt Näringsliv i Östergötland.

Den positiva utvecklingen kan tyckas vara paradoxal mot bakgrund av att många företag har haft ett tufft år med pandemi och restriktioner för att hindra smittspridningen bakom sig. Det kan nog till viss del förklaras av att många kommuner har intensifierat sin dialog med företagen under coronapandemin. De flesta kommuner har också vidtagit konkreta åtgärder för att hjälpa företagen att överleva, menar Johan Gustafsson.

- I många kommuner har man ansträngt sig mer för att ha en dialog med företagen och vidtagit konkreta åtgärder för att stötta företag som har det tufft. Det är vad företagen önskar även under normala omständigheter och det är något som kommunerna kan lära av för framtiden, säger Johan Gustafsson.

En överväldigande majoritet av svaren kommer även i år från de små och medelstora företagarna, av naturliga skäl – det är de som utgör basen i företagarsverige. Svenskt Näringslivs närmare 4 000 medlemsföretag i Östergötland anställer närmare två tredjedelar av de privatanställda i länet och står för lite drygt hälften av svaren i årets undersökning. I genomsnitt är var femte företag missnöjt med företagsklimatet i sin kommun och de mindre företagen är generellt mer missnöjda med företagsklimatet.

- Alla kommuner behöver göra mer för att förbättra företagsklimatet. Många företag är fortfarande missnöjda och att de små företagen är mindre nöjda visar att kommunerna måste fundera på hur de kan bemöta mindre företag på ett annat sätt än de gör idag, säger Johan Gustafsson.

Attityden bland politiker och tjänstemän samt dialog med företagen är de frågor som har högst korrelation med det sammanfattande omdömet som företagen ger företagsklimatet. Bättre dialog med företagen är också den fråga som flest företagare vill att just deras kommun ska satsa mer på för att förbättra företagsklimatet. Den kommun som vill förbättra sitt företagsklimat borde därför jobba med de här frågorna, menar Johan Gustafsson.

I år har även politikerna fått frågor om kommunens företagsklimat och bilden av hur företagsklimatet ser ut skiljer sig markant om man fråga de som är ansvariga för det. Störst skillnad är det på hur politiker och företagare ser på politikernas attityder till företagarna. Gemensamt för de frågor där det skiljer sig mest är att de rör attityder och myndighetsutövande snarare än infrastruktur eller kompetensförsörjning.

På frågan om vilka områden kommunen bör prioritera för att förbättra företagsklimatet skiljer sig också svaren åt mellan företagare och politiker. Företagarna tycker att kommunerna ska prioritera dialogen med företagen, bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare och minskad brottslighet och otrygghet. Politikerna svarar snabbare handläggningstider, fler bostäder och ökad samverkan mellan företag och skola.

- Politikerna har en helt annan bild av hur företagsklimatet i kommunen ser ut än företagarna själva. Det visar på vikten av att politikerna är ute mer bland företagarna. För om politikerna överskattar företagsklimatet i kommunen och missuppfattar vad företagarna tycker behöver förändras är det svårt för politikerna att göra rätt prioriteringar, säger Johan Gustafsson.

Kinda tappade stort förra året och raset fortsätter i år. Den politiska turbulens som slutade med att Moderaterna i februari tog över ordförandeklubban i kommunstyrelsen har skadat företagarnas förtroende för kommunen. Kinda är den tredje sämsta kommunen i Sverige att driva företag i om man får tro företagarna själva. Bara Kiruna och Pajala är sämre. För fem år sedan tillhörde Kinda den bästa tredjedelen i landet och för bara två år sedan var man en genomsnittskommun.

Upphandling är den fråga som företagen ger i särklass sämst betyg och den kommun i landet där företagen är mest missnöjda med upphandlingarna är just Kinda.

Landets största kommuner fortsätter att släpa efter. Av de 15 största kommunerna i landet är det bara Lund, Jönköping och Örebro som återfinns i den övre halvan när företagen sätter betyg på företagsklimatet. Linköping hamnar strax under medel och Norrköping tillhör en av de tio sämsta kommunerna att driva företag i när vi frågar företagen själva.

- Det är hög tid att länets draglok höjer ambitionsnivån och lägger i en högre växel i näringslivsarbetet, avslutar Johan Gustafsson.

Läs mer på foretagsklimat.se