Framtidstro och konkret åtgärdsplan ska lyfta Motalas företagsklimat

I Svenskt Näringslivs färska ranking avancerar Motala visserligen 21 placeringar i jämförelse med fjolårets resultat, men det ger ändå bara plats 221 bland Sveriges 290 kommuner. I Östergötland är Finspång och Valdemarsvik de enda kommuner som hamnar lägre. Ett outtalat delmål är att lyfta Motala så att man åtminstone finns på 200-i-topp-listan.

För ungefär ett år sedan bestämde sig näringslivet och kommunen för att med gemensamma ansträngningar påbörja Motalas vandring mot ett väsentligt gynnsammare företagsklimat. Över 300 företag involverades i arbetet för att utkristallisera de mest angelägna områdena för förbättringar.

– Det handlade om att sätta fingret på hur företagen själva upplever klimatet. Vi förstod tidigt att bemötandet är en mycket central fråga. Det finns inga snabba och enkla lösningar. Därför har det varit nödvändigt att borra djupt ner i problemen och sedan försöka hitta vägar till förbättringar, säger Gunilla Brynell-Johansson.

Hon har en viktig dubbelroll som vd för Vätternrundan och ordförande i Tillväxt Motala, det näringslivsägda bolag varifrån kommunen upphandlat ett antal tjänster med näringslivsanknytning.

Kraftansträngningen som inleddes förra hösten resulterade i en konkret åtgärdsplan i 20 punkter.

Mätbara mål

– Det är mätbara mål som våra politiker i stor enighet har fattat beslut om, förklarar Gunilla Brynell-Johansson.

Utbildning av alla kommunens medarbetare med näringslivskontakter, kontroll av kundnöjdhet via mätningar, fortlöpande företagsbesök och engagemang i samtliga branschråd inom Tillväxt Motala är några exempel på punkter i åtgärdsplanen. Informationsträffar för företagen, dialog inför offentliga upphandlingar och utbildning av personal som sysslar med upphandlingar kan nämnas som andra exempel.

– Nu är processen i full gång. Med gemensamma ansträngningar ska företagsklimatet få ett rejält lyft, betonar Gunilla Brynell-Johansson.

Hon beskriver Motala som en kommun som under de senaste decennierna gått igenom mycket märkbara förändringar.

– Tidigare var Motala beroende av några få riktigt stora företag. Genom avknoppningar lever en del av dessa företag vidare, men vi har också fått många helt nya företag i olika branscher.

Även i tider då åtskilliga arbetstillfällen försvann härifrån valde många att bo kvar i Motala och pendla till jobb i närliggande kommuner. Nu verkar utvecklingen vända. Hjulen i Motala snurrar snabbare. Ett växande antal tidigare pendlare har idag jobb i den egna kommunen. Många pendlar också in till kommunen.

Vind i ryggen

Det finns många faktorer som ger Motala vind i ryggen. Riksväg 50:s nya dragning och bron över Motalaviken betyder mycket. Vätternrundan är en annan faktor. Detta 30 mil långa cykellopp som arrangerats årligen sedan 1966 är vid det här laget nästan en institution som världens längsta för motionärer. Under Cykelveckan i juni kommer mellan 80 000 och 90 000 besökare till kommunen. Närmare hälften av dem deltar i något av veckans cykellopp.

– Om vi ser på gästnätter, restaurangbesök och handelns försäljning blir det extra intäkter på i runda tal 90 miljoner. Dessutom får Motala stor uppmärksamhet och många besökare kommer tillbaka i andra sammanhang, säger Gunilla Brynell-Johansson, som själv har kört Vätternrundan sex gånger och som dessutom gjort Svenska Klassikern två gånger.

Värt att notera är att cirka 5 000 av deltagarna i denna folkfest brukar komma från andra länder. I år var ett 80-tal nationer representerade.

Vätternrundan ägs av den ideella organisationen MAIF Idrottsallians med sju klubbar som medlemmar.

– Allt överskott går till idrotten och i första hand till ungdomsidrotten, berättar Gunilla Brynell-Johansson.

Lalandiaprojektet

Något som snart kan ge Motala ytterligare fördelar är Lalandiaprojektet. Det är det danska företaget Lalandia som har mycket handfasta planer på att förverkliga sitt helhetskoncept med semesterhus, inomhusvattenland och ett antal andra sport- och nöjesaktiviteter bland annat på det gamla Folkets Park-området i Motala. Tanken är att en kommunal simhall ska byggas i direkt anslutning till vattenlandet, vilket väntas göra kommunens totala kostnader mindre.

– Kommunstyrelsen fattar sitt beslut om Lalandia i december. Förhoppningen är att man ska kunna bada här 2021. Sedan är förutsättningarna för olika följdetableringar mycket stora, säger Gunilla Brynell-Johansson.