Om att behålla uppätna kakor och utvärdera offentliga upphandlingar

Karl har entreprenörskapet i blodet. Hans gammelfarfar startade Linköpings första taxirörelse och hans far var med och startade Borago 1994, sedan 20 år tillbaka driver Karl företaget tillsammans med delägaren Christian Dolk. Boragos affärsidé är att kvalitetssäkra och sätta standarden för den totala städkvaliteten hos sina kunder, som består av allt från kommuner till landsting och städföretag. 90 procent av kunderna kommer från offentligt sektor. Stockholms stad är en av de större kunderna, till dem har Borago bland annat gjort en städhandbok och projektlett offentliga upphandlingar.

Borago har tio anställda och finns i hela Sverige. De senaste fem åren har företaget arbetat hårt med att effektivisera sin verksamhet och digitalisera utbildningsprogrammen, idag använder de sig i stor utsträckning av e-learning och distansutbildningar kompletterat med mer traditionella utbildningsformer.

– Våra kunder kan spara pengar genom minskat personalbortfall under utbildningar eftersom de är mer flexibla och kan anpassas till den dagliga verksamheten, förklarar Karl, och berättar vidare om de stora utmaningar företag i städsektorn tampas med idag.

– Det är en sektor som omsätter 30 miljarder och sysselsätter 70 000, men kompetensförsörjningen är i stort sätt är obefintlig, särskilt på tjänstemannasidan. Dessutom rör arbetskraften på sig mycket, vilket ställer krav på minskat individberoende, menar han.

Utvärdera offentliga upphandlingar

Karl är även upphandlingskonsult och mycket engagerad i att förbättra förutsättningarna för företagen i städbranschen att teckna avtal med offentliga aktörer. Mer än 200 kommuner har idag övervägande delen av städningen i egen drift, men även i de kommuner som har öppnat upp för konkurrensutsättning har städföretagen det svårt.

– Drygt hälften av de mindre företagen lämnar aldrig anbud i offentliga upphandlingar, medan några få stora företag alltid gör det, berättar han.

För att förbättra förutsättningarna för städföretag att delta i offentliga upphandlingar tror Karl på golvpris och konkurrerens med mervärden. En högre grad av uppföljning och utvärdering menar han också skulle ge positiva effekter. John Weinerhall (M) håller med.

– Det är viktigt med en lägstanivå vid offentliga upphandlingar, menar han.

Betty Malmberg (M) anser att utvärdering av offentliga upphandlingar måste regleras på ett tydligt sätt för att komma till rätta med problemen.
– Myndigheterna måste driva på utvärdering av de upphandlingar som görs, konstaterar hon. Malmberg (M) ser stora risker förenade med att låta offentliga upphandlingar fortsätta existera på ett så oreglerat sätt som i dagsläget. – Uppenbarligen kommer företagsklimatet att påverkas till den negativa och kvaliteten hos tjänster och varor att minska, menar hon.

Muharrem Demirok (C) har märkt att anbuden i offentliga upphandlingar i Linköping generellt är väldigt få.
– Inom städbranschen verkar det finnas noll tillit mellan beställare och utförare, i jämförelse med byggbranschen, säger han.

”Att äta kakan men samtidigt ha den kvar”

Karl är mycket engagerad i företagsklimatet. Hans uppfattning är att den generella bilden av företagare har förbättrats under de senaste 40 åren, men att den sista mandatperioden har haft negativ inverkan.

– Jag som företagare har inte fått särskilt många positiva kickar de senaste fyra åren, sammanfattar han.

Han pekar exempelvis på förslaget om ökat arbetsgivaransvar vid sjukskrivningar och det högre skattetrycket som negativa för företagsklimatet, samt diskussionen om vinster i välfärden.
– Det är en företagarfientlig diskussion, menar han, och förklarar att om förslaget hade gällt dem och blivit verklighet hade motivationen att fortsätta försvunnit helt.

Demirok (C) anser att förslaget om vinstbegränsningar i välfärden målar ut alla företagare som oärliga och därmed även skadar andra än just välfärdsföretag.

– Man försöker att äta kakan men samtidigt har den kvar, är hans målande beskrivning av förslagets entusiaster.

Sofia Bengtsson