En lösning för varje elev

Navid Ghannads son föddes med autism och en utvecklingsstörning och gick som liten i en särskola i Lund. Men personalen gav snabbt upp försöken att undervisa honom och skolgången fungerade inte alls, berättar han.

– De gick och matade ankorna tillsammans och hade jätteroligt men han lärde sig inget. När jag försökte engagera mig på olika sätt för få till en förändring var svaret alltid att det saknades resurser.

Navid Ghannad, som förutom att han är universitetslektor också är politiskt aktiv, visste hur skolpengen fungerade och att det inte var fel på tilldelningen av resurser. Problemet var att de försvann på vägen och aldrig nådde skolan.

– Pengarna som finns används inte effektivt i kommunens verksamhet. Idén föddes att starta en egen skola och göra det bättre själv genom att verkligen försöka tänka utanför boxen.

Och det gör Pusselbitens skola som ligger i Dalby i Lunds kommun. På eftermiddagen när eleverna gått hem startar en korttidsverksamhet i skolan. Det gör att lokalerna används optimalt och att elever som går där bara kan stanna kvar och slipper övergångar. Vissa bor också där ibland som avlastning för familjen.

– Det blir bättre för alla. Kommunen är nöjd som slipper skjutsa runt elever. Eleverna får vara i en välbekant miljö. Och vi får en intäkt till att göra mer aktiviteter och anställa fler.

Skolan har också 18 bilar som personalen hämtar och lämnar alla barnen i morgon och kväll. För kommunen blir det billigare än taxi och eleven hämtas av någon de känner. Det innebär dessutom att skolan har bilar att tillgå på dagtid.

Med stora lokaler, många pedagoger, egen logoped och psykolog, har Pusselbitens skola tid och resurser att ägna sig mer åt eleverna än de kommunala skolorna, påpekar han. Många elever har tidigare varit så kallade hemmasittare, som inte kan gå i särskola eftersom de inte har någon utvecklingsstörning, men som heller inte fungerar i en vanlig skola.

– De har hamnat i en gråzon. I många kommunens skolor dras dessutom resursskolor in för att autistiska barn ska gå i vanliga klasser, men de blir ändå aldrig inkluderade på riktigt. En vanlig skola klarar inte av de anpassningar som behövs.

Men Pusselbitens skola eleverna kan verkligen skräddarsy verksamheten efter elevens behov. Och eftersom det som fungerar bra på en elev inte passar på en annan, är det viktigt att hela tiden tänka nytt, poängterar Navid Ghannad.

– Vi har 25 elever och 25 olika lösningar och för att kunna stärka elevernas självförtroende och välmående måste vi tänka utanför boxen.

Som exempel berättar han om en pojke som inte ville komma till skolan om han inte fick äta lätt bränd korv med pommes frites och brunsås till lunch. Den kommunala skolan hade nekat till det och därför gick han inte i skolan alls.

När han kom till Pusselbitens skola kopplades dietister in som slog fast att det ändå skulle fungera så länge han fick den näring han behövde hemma. Under hela första året på skolan åt han därför lätt bränd korv med pommes frites och brunsås varje dag, och småningom när han började känna sig trygg provade han att äta även annat.

– Nu fungerar det hur bra som helst. Han är så glad och nöjd och längtar efter att komma till skolan.

Men utan oss hade han inte varit där han är idag, för ingen kommunal skola hade kunnat göra det.

Till dagens 25 platser står 140 familjer i kö och därför öppnar Pusselbiten ytterligare en skola i augusti med två förskoleklasser med totalt tio barn, och därefter fylls det på med nya elever varje år.

Reepaluutredningen hade ännu inte startat när planerna på den nya skolan tog form. Med reglerna som föreslås hade det aldrig gått att starta en till skola, enligt Navid Ghannad.

– Inte en chans i världen. All vinst återinvesteras i verksamheten och det är det överskottet som har finansierat investeringarna i den nya skolan.

Även om det är förknippat med risker att starta en ny skola så räknar han med samordningsvinster.

– I diskussionen om välfärdsbolag glöms det ofta bort hur mycket vi tillför. Vi får inte en enda krona mer än de kommunala skolorna, men tack vare att vi effektiviserar och använder resurserna smart kan vi erbjuda mer till våra elever.