NYHET10 februari 2020

Lantbrukare om den tidskrävande ansökningsprocessen: “Oacceptabelt”

För lantbrukare som vill expandera sin verksamhet är proceduren om att godkännas som tillståndspliktig verksamhet oerhört kostsam och tidskrävande. Många företagare expanderar därför sin verksamhet upp till gränsen för tillståndsplikt. Detta skapar ett tillstånd för företagen att stanna i sin utveckling istället för att expandera.

Foto: Mostphotos

Verksamhet på ett lantbruk räknas beroende på storlek och inriktning som anmälningspliktig eller tillståndspliktig, undantaget mycket små lantbruk. Ansökningsproceduren och den omfattande dokumentationen som kontinuerligt ska utföras är två tidskrävande faktorer som hindrar företagen att expandera.

– En förenklad miljöprövning utan tillväxthinder för lantbruksföretag skulle innebära en enorm tidsbesparing för många företag. Inte bara i bemärkelsen att det skulle sänka företagens kostnader, men även att det skulle möjliggöra investeringar, säger Lars-Erik Lundqvist, expert konkurrenskraft och regelförenklingar, Lantbrukarnas Riksförbund.

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

I dag tar tillståndsprocessen lång tid och går helt över förvaltningslagens krav om skyndsam ärendehantering. Enligt förvaltningslagen ska man som företag få ett beslut inom sex månader. Men verkligheten ser annorlunda ut, menar Lars-Erik Lundqvist.

– Förvaltningslagen säger beslut inom sex månader, men i verkliga livet brukar processerna i genomsnitt ta två år. Det innebär att en sån här tillståndsprövning blir en risk i investeringskalkylen när man får vänta så länge på besked. Riskfylld och försenad investering leder till minskad produktion och ekonomi. I vissa fall kanske man redan har lånat upp pengar och har kostnader för sina lån men står och kan inte få igång produktionen som man planerat, säger Lars-Erik Lundqvist.

Ett av åtgärdsförslagen är att anpassa dokumentations- och ansökningskraven till en nivå som passar företag med små administrativa resurser. En annan viktig del av förändringsarbetet skulle vara att digitalisera dessa processer så att utbytet av uppgifter kan bli snabbare mellan företagare och myndigheter.

– Det viktiga är att myndigheterna börjar utföra dessa i ett system i linje med förvaltningslagens krav så att en bonde kan få ett beslut inom sex månader, men det behövs också ett bättre klimat när det gäller myndighetskontakt. Företagare ska uppleva att de får hjälp snarare än att uppleva att de bara blir kontrollerade. Så bättre myndighetsutövning är absolut nödvändigt om man försöker hantera sådana här processer snabbare och försöker hjälpa en företagare att hitta rätt bland alla regelverk, säger Lars-Erik Lundqvist.

Mattias Espert driver Smågris Syd AB och Making Bacon AB i Klagstorp utanför Trelleborg. De har nyligen expanderat sin verksamhet och han menar att myndigheter borde se mer positivt på nyetableringar i vissa områden för en levande landsbygd med jobb och infrastruktur, istället för att se det som en belastning för samhället.

– Under en utvecklingsprocess går man igenom många faser, bland annat miljötillstånd, finansiering och upphandling av byggnad. Har man otur med ett miljötillstånd på mer än två år så hinner byggnationen bli dyrare och räntorna går upp så kalkylen man hade i ursprunget är inaktuell och projektet kanske faller på grund av det. Ska man göra alla delar klart innan man börjar titta på nästa blir det en femårsprocess. Det är oacceptabelt och processerna måste köras parallellt, säger Mattias Espert.

Att lant- och skogsbruket hämmas i sin utveckling är oroande för Skåne och Sverige. Om det svenska jordbrukets produktionsvolym växer med 2 procent per år fram till 2030 skulle nästan 50 000 jobb skapas i sektorn. Det svenska lantbruket och dess medarbetare bidrar redan i dag tillsammans med 15 miljarder i skatteintäkter, vilket motsvarar kostnaden för 442 vårdcentraler. I Skåne är det gröna näringslivets andel av sysselsättningen 5,7 procent och de gröna näringarna svarade för 4 procent av Skånes bruttoregionalprodukt, vilket är högre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Näringslivets Regelnämnd, NNR, arbetar för att förespråka och verka för effektivare och mindre kostsamma regler samt en minskning av företagens uppgiftslämnande i Sverige och EU.

Länk till rapport Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige 2018-2022

Kraftsamling elförsörjning och tillståndREGELKRÅNGEL.
Skriven avEllen Dahl
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist