EU-förslag om elnät kan slå oproportionerligt hårt mot Sverige
EU-kommissionens förslag till nytt regelverk för elnäten – det så kallade grid package – väcker betydande frågor ur ett svenskt perspektiv. Signaler har kommit om att förslaget har mjukats upp men konkreta förhandlingar om de avgörande delarna har inte genomförts och grunden för den allvarliga kritik som riktats mot förslaget kvarstår.
Ambitionen att stärka den europeiska elmarknadens funktion och underlätta gränsöverskridande handel är i grunden positiv. Svenskt Näringsliv har länge drivit linjen att ett fördjupat EU-samarbete på energiområdet är viktigt för konkurrenskraft, försörjningstrygghet och klimatomställning.
Men samarbetet måste ske på rimliga villkor. Det nuvarande förslaget riskerar att slå oproportionerligt hårt mot Sverige. Det är särskilt två frågor som är problematiska, dels förslaget om att 25 procent av outnyttjade nationella flaskhalsintäkter ska gå till EU-gemensamma projekt för att stärka elnätsintegrationen, dels förslaget om kostnadsfördelning där fokus kommer ligga på den samlade samhällsekonomiska nyttan för EU-området när ett projekt bedöms.
Sverige drabbas särskilt genom elprisområdena
Sverige är, till skillnad från de flesta andra medlemsländer, uppdelat i flera elprisområden. Elprisområdena infördes efter hot om stämning inför EU-domstolen. Denna modell innebär att interna överföringsbegränsningar prissätts öppet, vilket i sin tur genererar betydande flaskhalsintäkter när kapaciteten mellan områden är begränsad. Länder utan flera elprisområden har av naturliga skäl lägre flaskhalsintäkter eftersom interna överföringsbegränsningar inte prissätts. I förhållande till vår storlek har Sverige också ett stort antal förbindelser till andra länder, förbindelser där flaskhalsintäkter kan uppstå.
Att Sverige, som redan har en transparent och marknadsbaserad modell och dessutom är välintegrerat med andra länder, ska bära en större del av kostnaden för europeisk elnätsintegration är inte rimligt.
Otydligt genomförande och ökat EU-inflytande
Förslaget väcker också principiella frågor. Det innebär ett utökat inflytande från EU-nivå över hur medlemsstaternas elnät ska planeras och drivas. Energipolitiken är – och bör förbli – ett område där varje medlemsland har ett tydligt ansvar för sitt eget energisystem, inklusive investeringar, kapacitetsutbyggnad och systembalans.
Vi har svårt att se hur delar av förslaget ska kunna genomföras på ett praktiskt och rättssäkert sätt. Det finns i dag fler frågetecken än svar.
Fördjupat samarbete – men med tydliga spelregler
Svenskt Näringsliv är inte emot ett fördjupat europeiskt energisamarbete. Ett integrerat elsystem kan stärka både försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Men ett sådant samarbete måste bygga på tydliga och förutsägbara spelregler.
Vi ser att en modell liknande konvergenskraven inför eurosamarbetet kan vara en väg framåt. Om EU vill fördjupa energiintegrationen bör man först definiera vilka krav som ska ställas på deltagande länder – exempelvis när det gäller planerbar kapacitet, nätutbyggnad, systemansvar och marknadsdesign. Alla medlemsstater måste ta ansvar för att deras egna energisystem är robusta och fungerar.
Det kan inte vara så att vissa länder förlitar sig på andras investeringar i planerbar produktion eller nätkapacitet utan att själva uppfylla motsvarande åtaganden.
Aktiv dialog med regering och EU
Svenskt Näringsliv har en nära dialog med regeringen i frågan och för kontinuerliga kontakter på EU-nivå för att tydliggöra riskerna med förslaget. Vår ambition är konstruktiv: vi vill bidra till ett bättre och mer balanserat regelverk som stärker Europas elsystem utan att slå oproportionerligt mot enskilda medlemsländer.
Ett starkt europeiskt energisamarbete kräver både gemensamma ambitioner och nationellt ansvar. EU:s grid package måste omarbetas så att det uppfyller båda dessa principer.
