Malmö är staden som inte lever som den lär

Det framkom i en debatt när Svenskt Näringsliv Skåne presenterade sin nya rapport ”Konkurrens i obalans – Malmö, staden som inte lever som den lär”. Bakgrunden till rapporten är att i de årliga enkäterna om företagsklimatet i alla kommuner har Malmö rasat och hade 2016 sin lägsta placering någonsin, plats 153. En bidragande orsak är att företagen anger att kommunen utsätter näringslivet för så kallad osund konkurrens. I den frågan rankas Malmö på plats 266 av 290 kommuner.

– De företag som redan finns och de som startar i Malmö måste kunna växa och inte känna oro över att kommunen kan komma att konkurrera ut dem, säger Rolf Elmér, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne.

Malmö stad har högt ställda ambitioner för näringslivet. I budgeten för 2016 fastslår politiken att man ska vara en motor för hela regionens näringslivsutveckling. Vad som sägs i högtidstalen ska dock inte förväxlas med verkligheten.

Philip Lerulf från Paues & Åberg, som tagit fram rapporten på uppdrag av Svenskt Näringsliv, gick igenom de verktyg som en kommun har till förfogande för att skapa ett gott företagsklimat, till exempel minskat regelkrångel, öka upp för en mångfald av utövare, bättre upphandlingar med mera, men poängterade att det till stor del även handlar om attityder och bemötande.

– Vid vår genomgång har vi hittat ett flertal verksamheter som kan ifrågasättas. Allt ifrån Malmö Live, gym på Hylliebadet, biblioteket som lånar ut verktyg kostnadsfritt med mera. Minst lika oroande är de planer man haft, till exempel på ett kommunalt byggbolag, men som inte satts i verket. Det sänder signalen att staden hela tiden letar efter nya områden att bedriva egen verksamhet i, säger Philip Lerulf.

Det kan även finnas ett mörkertal och en gråzon där kommunen går in på verksamheter som kan drivas av näringslivet.

– Att 40 procent av företagen som svarat på enkäten om företagsklimatet anger att de inte vågar kritisera Malmö stad av rädsla för att det kan komma att påverka deras verksamheter är en allvarlig signal, säger Rolf Elmér.

Det var dock ingen signal som Andreas Schönström tog till sig. Han inledde med att framföra att företagsklimatet i Malmö är jättebra, många företag startas och investeringar görs. Han underkände också företagens svar i enkäten fullständigt.

– Svenskt Näringslivs undersökning är enormt politiserad och svår att ta på allvar, säger Andreas Schönström.

Men flera företag på plats vittnade om den oro de upplever. Ett av dem är byggbolaget Icopal Entreprenad AB:

– Vi blev bekymrade när vi hörde om planerna på ett kommunalt byggbolag. Byggbranschen är ”risky business” och vi skulle då också komma att konkurrera om medarbetare i en situation där vi sedan länge skriker efter utbildad arbetskraft, säger Jimmy Adlerberth.

Julius Malmström på Julius Production AB som driver Nöjesteatern i Malmö var inte nöjd med stadens agerande:

– När vi startade var det sagt att vi kunde ha den lättare underhållningen som musikaler och att Malmö Opera skulle ha just opera. Nu har det svängt och man erbjuder all form av underhållning på operan till priser vi inte kan konkurrera med.

Tammy Jara från JT Elevsupport erbjuder skolhälsovård till en rad av Malmös kranskommuner.

–Vi har inga problem med konkurrensen i Malmö – för vi är inte ens med i matchen. Malmö låter hellre barnen vara utan skolhälsovård och bryter därmed mot skollagen än att anlita oss, säger Tammy Jara.

På det svarade Andreas Schönström:

– Det står jag för. Ni har inte rätt att konkurrera med kommunen.

Göran Grén, jurist och konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv, gick igenom det rättsliga läget där vägledning fås genom kommunallagen samt konkurrenslagen och konstaterade att det till vissa delar inte är helt klart vad en kommun får göra eller inte. Frågan är om man ska behöva göra en rättslig prövning av varje fall – något som inte är enkelt för enskilda företag.

– Jag anser att en kommun inte enbart ska ställa sig frågan vad man får göra – utan också vad som är lämpligt att göra, säger Göran Grén.

I den avslutande paneldiskussionen deltog även ytterligare politiker.

– Vi har lagt en motion om att staden ska göra en kartläggning av all verksamhet som kan konkurrera med näringslivet och att dessa verksamheter ska särredovisas. Men vi har inte fått något gehör, säger Anneli Bojesson, fullmäktigeledamot (L) Malmö stad.

– Det är uppenbart att Malmö är en företagsvänlig stad, men inte marknadsvänlig. Staden tänker mest på hur näringslivet kan hjälpa staden med dess problem och inte motsatt, säger Niels Paarup-Petersen, gruppledare (C) i Malmö.

På den avslutade frågan om vad som var den viktigaste frågan att ta med sig från dagens möte var samtliga deltagare eniga om att dialog mellan kommunen och näringslivet är centralt. Kontakter bör tas redan på idéstadiet för att få klarhet i konsekvenser. En uppmaning framfördes att staden bör ta fram en policy för verksamhet som kan konkurrera med näringslivet och denna policy bör genomsyra hela verksamheten.

– Jag överväger det förslaget och lovar att i alla fall ta det vidare. Jag kan se att det finns en gråzon, säger Andreas Schönström.