Stölder och snatterier är de vanligaste brotten. Totalt beräknas kriminaliteten mot företag i Skåne kosta 12 miljarder kronor.
En ny undersökning från Svenskt Näringsliv visar att brottsligheten mot företag i Skåne är omfattande. 52 procent av de tillfrågade företagen uppger att de utsatts för någon typ av brott under det senaste året. De vanligaste brotten är sådant som snatteri, stöld, inbrott och skadegörelse, men även hot, bedrägerier och trakasserier förekommer i stor skala.
– Vi har i flera år pekat på den stora brottslighet som drabbar företagen. Trots det händer det väldigt lite. Det finns många företag som tvekar att expandera eller utöka sin verksamhet på grund av problemen, något som skadar både jobben och ekonomin, konstaterar Johan Dalén, tillträdande regionchef för Svenskt Näringsliv Skåne.
För många företag får brottsligheten stora konsekvenser för den egna verksamheten. Fem procent av företagen har till och med funderat på att lägga ned sin verksamhet. Lika många svarar att de har tvingats avstå från investeringar. Det motsvarar mer än 2000 företag i Skåne. Totalt beräknas brottsligheten mot företag i Skåne kosta mer än 12 miljarder kronor. Tyvärr är statistiken kring brottslighet mot företag bristfällig, bland annat för att det saknas förtroende för att Polisen kan klara upp brotten.
– Tyvärr finns det ett stort mörkertal i den offentliga statistiken. Mer än hälften av utsatta företagarna i vår undersökning uppger att de inte anmäler alla brott de utsätts för, säger Johan Dalén.
Det krävs många åtgärder för att komma åt brottsligheten. Det handlar om att prioritera de vanligaste brotten, som stölder och snatterier, högre och om att se över straffsatserna för brotten. Men även grundorsakerna till kriminaliteten måste bekämpas.
– På lång sikt är det stora problemet utanförskapet. 200 000 personer i Skåne försörjer inte sig själva, och det är en grundläggande orsak till kriminaliteten. Det måste vara en av politikens viktigaste uppgifter att vända utvecklingen, avslutar Johan Dalén.
1. Skapa en ansvarsfunktion inom polisen, nationellt och regionalt, med fokus på brott mot företag och resurser för effektiv brottsbekämpning.
2. Nolltolerans mot ”vardagsbrott”. Många brott som drabbar företag är var för sig ganska små. Men när de sker ofta skadar de verksamheten allvarligt. Dessa brott måste prioriteras både av politiken och av rättsväsendet.
3. Kartlägg omfattningen och mörkertalen av brott mot företag. Polisen och Brå måste bli bättre på att fånga upp hur ofta företag drabbas av brott, till exempel genom nya brottskoder eller markeringar i systemen.
4. Utred brottslighetens kostnader. Statliga myndigheter måste kvantifiera brottslighetens kostnader för att man lättare ska kunna prioritera de brottskategorier som drar stora kostnader.
5. Se över påföljderna. Regeringen bör ge direktiv till en påföljdsutredning som belyser konsekvenserna för brottslingar som genomför brotten mot företagen: hur många brott resulterar i fällande domar, vilka faktiska straff delas ut?
6. Kraftsamla mot cyberbrott. Det nya nationella cybersäkerhetscentret och polisen bör få ett tydligt uppdrag samt resurser för att stödja näringslivet i arbetet med att skydda sig mot och bekämpa cyberbrott.
7. Förbättra det preventiva arbetet. Förutsättningarna för polisen och näringslivet att dela information för brottsprevention bör förbättras. Företagens brottsutsatthet behöver vara en naturlig del i det förebyggande arbetet.