Rasar mot Reepalu

Reepaluutredningen har i sitt delbetänkande föreslagit vinstbegränsningar för företag i välfärdssektorn. Hur modellen räknas fram förklarar Erik Hultgren HÄR. Men det är inte procentsiffran som upprör företagarna mest. Här är ett antal röster och det är inte enbart företag inom välfärdssektorn som reagerat:

"Jag är ingen riskkapitalist och har inga konton på Caymanöarna. Nu hotas min och min frus dröm om att skapa den bästa förskolan och på sikt fler. Vinstfrågan är en väg som bara leder utför."
Björn Kuylenstierna, Sagobrunnens Förskola, Mörarp

"Ingen kan skörda utan att först så. Alla behöver också kunna spara en del av sin skörd till utsäde, för att kunna så ytterligare en gång. I företagarvärlden kallar vi detta utsäde för vinst. Om utsädet inte räcker till en ny sådd minskar företaget och försvinner helt på sikt. Inget företag kan i längden drivas med förlust.

Om utsädet räcker precis till en ny sådd men inte till något mer, lever företaget och dess anställda farligt. I detta företag finns ingen trygghet, inga utvecklingsmöjligheter utan alla resurser behövs till driften.

Om utsädet däremot är rikligt kan överskottet användas för att utveckla företaget. Företaget kan ge sina anställda trygga anställningar och samtidigt växa och nyanställa, forska och utveckla nya idéer, varor och tjänster.

En företagare som inte själv får disponera sin vinst är inte fri. En stat som som inte låter sina företagare vara fria och själva disponera sina vinster naggar i själva verket hela vår demokrati i kanten. Stoppa förslaget om vinstbegränsning!”
Lena Karman, Klurifax Barnteaterhus, Hörby

”Reepalu säger att skola och förskola inte är en riktig marknad, likväl går 340 000 barn/elever i fristående skolor och 60 000 lärare arbetar i verksamheter som har en annan huvudman än kommunen och drivs av föreningar eller bolag. 60 procent av dessa barn går i skolor som bara driver en eller ett par enheter. En av dessa enheter har jag och min kompanjon startat och drivit i drygt sju år, vi har 150 barn och är en trygg arbetsplats för drygt 30 personer. Vi finns på en marknad som är öppen för alla, fri att välja och som syftar bland annat till att ge barn och ungdomar en trygg, inspirerande start i livet.

Grunden till förslaget är att 'komma åt' de tre stora bolagen som just nu köper upp små enheter och på så vis skapar storskalsfördelar på liknande sätt som kommunerna själva arbetar. De flesta kommuner lägger ner sina små enheter och skapar ännu större stordriftsenheter. Om detta är det tyst i debatten. I stället är det de privata aktörernas det vill säga de tre stora skolkoncernernas fokus på vinst som står i fokus. Tilläggas bör att ibland går även kommunala förskolor och grundskolor med vinst. Vinst är en förutsättning för företagande och långsiktiga investeringar. Detta gäller för såväl privat som offentlig verksamhet.

Skolpengen är bolagets enda intäkt och den ska räcka till att hålla den höga kvalitet som oftast de privata aktörerna borgar för. Vinsterna är oftast låga i bolagen, många arbetar hårt och långsiktigt för barnens bästa i fokus. Med Reepalus förslag skulle möjligheten för vårt bolag vara ytterligare en begränsning i företagandet och möjligheten att få ersättning för allt arbete som görs och risken vi ägare lever med.

Vårt bolag har idag cirka 1,5 mkr i investerat kapital och det skulle innebära för oss att bolaget får gå med 105 tkr i vinst varje år. Med ett sådant resultat kan vi inte få banklån för investeringar (t.ex. datorer till eleverna, anlägga/underhålla skolgård) eller ens få ett vettigt marknadsmässigt hyreskontrakt.

Redan idag går vi skolägare privat in som borgensmän för alla krediter bolaget behöver ta (vår kommun nekar borgensåtagande för fristående enheter). Risken är även eftersom 100 tkr är förhållandevis lite pengar, och felmarginalen kan slå nedåt eller uppåt snabbt, att företaget snabbt kan generera minusresultat just när marginalen är så liten. Det kan räcka med att tio av personalen väljer att spara fem dagars semester till nästa år (=50 tkr + 25 i sociala avgifter=75 tkr). När bolaget genererar minusresultat går ägarna i bästa fall in med eget kapital för att justera annars kan det bli fråga om likvidation.

Detta tillsammans med de nya 3:12-reglerna gör att det blir näst intill omöjligt att motivera för mig själv och andra att bedriva verksamhet på dessa premisser. De stora koncernerna har rådgivare som hittar nya sätt att överleva. Det är de små och medelstora verksamheterna som är förlorare om detta förslag drivs igenom och därmed även barnen och elevernas trygghet och säkerhet i skolan/förskolan. Tvärtemot utredarens intentioner.”
Camilla Samuelsson, Monteprenör AB, Ystad

”Så här tänker jag: Att man jagar entreprenörer i välfärden på detta sätt genom att tillsätta en utredning, är skrämmande. Utredning kan man dessutom ifrågasätta, det är väl snarare så att man vill komma fram till hur man förbjuder vinst i alla företag som finansieras av offentliga medel?

Att skapa en tjänst eller tillverka en rullstol skall tydligen vara olika fint och begränsas, dessutom extra provocerande då väldigt många entreprenörer i välfärden är kvinnor vilket går stick i stäv med det som regeringen proklamerar med lagkrav om antalet kvinnliga styrelseledamöter m.m. Kvinnorna som driver bolag är tydligen inte lika viktiga. Men det är förvisso inte egenföretagare i Sverige överhuvudtaget med tanke på vilken skillnad man gör mellan en anställd och alla skyddsnät som finns för denna person, vilka som är obefintliga för den som tar alla risker och satsar all tid och kapital i verksamheten.

Det som är mest provocerande är att man påstår att kommunerna skulle vara bättre på att driva skolor och landstingen bättre på att driva vården, där fakta visar något helt annat. Skolorna drivs med helt olika medel och kommuntjänstemän är ansvarslösa vid samtliga felbeslut eller misslyckande. Något helt annat gäller för de som driver skolan eller vårdföretaget privat. Dåliga beslut är lika med inga elever (patienter), pedagoger (anställda) eller intäkter.

Att påstå att landstingen driver vården effektivare och bättre än de privata aktörerna tycker jag är minst sagt provocerande och att så många väljer andra privata aktörer talar sitt tydliga språk på hur väl det fungerar. Att påstå att landstingets kompetens skulle vara bättre för att driva t.ex. en vårdcentral är helt uppåt väggarna när man i Skåne inte ens lyckats handla upp ett växelsystem som fungerar.

Hela utredningen visar egentligen vart regeringens politik är på väg när det gäller företagare och deras syn på oss och det är mycket skrämmande att ett parti med 6-7 % av rösterna idag driver politiken i Sverige. Utvecklingen är mycket oroväckande och obehaglig för alla oss som driver företag och jag skulle inte bli förvånad om det inte slutar här, utan detta bara är början på jakten på företagen.”
Karl Gustafsson, PoG Woody Bygghandel Malmö

”Att sätta ett vinsttak på de företag som levererar tjänster inom barnomsorg, skola och äldreomsorg är enligt mig ytterligare ett uttryck för att hålla kvinnor på mattan. Sex av tio företag inom välfärdssektorn har startats och drivs av en kvinna (Företagsamheten 2016). Att våra gemensamma skattepengar under många år finansierat tillväxten i företag inom traditionellt manliga branscher har aldrig upprört någon, att Reepalu dessutom sitter som ordförande i just ett sådant företag ger åtminstone mig en besk eftersmak av den här så kallade utredningen."
Tammy Jara, JT Elevsupport Malmö

”Vad de privata initiativen visar är att det går att driva skola och omsorg på ett kvalitativt bättre sätt och med lägre kostnader. Varför tar man inte fasta på detta faktum och låter konkurrens och kvalitet vara drivande över hela landet istället för att fokusera på de små vinster som kommer tillbaka till stor del i form av skatt och investeringar i verksamheterna. Det är ytterst skadligt för marknaden om staten ska reglera vinstuttag över huvud taget för det skrämmer bort alla former av privata initiativ och leder i förlängningen till en försämrad välfärd för alla skattebetalare.”
Per Linde, Linde Metalteknik, Helsingborg