Dialog med näringslivet lyfter Flens företagsklimat

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMAT Flens kommun förbättrar sin placeringar i rankingen av företagsklimatet för femte året i rad. I år hamnar Flen på plats 193 vilket är 82 placeringar bättre än för fem år sedan.

Mikael Larsson

Mikael Larsson ser dialogen mellan kommunen och näringslivet som en huvudförklaring till det förbättrade företagsklimatet.

Foto: Sören Karlsson
Marie Svensson i fabriken

"Det förvånar mig inte att Flen stigit i rankingen", säger Marie Svensson.

Foto: Sören Karlsson
Rolf Lydahl

Rolf Lydahl menar att företagsstrukturen i Flen blivit betydligt sundare.

Foto: Sören Karlsson

– Dialog är ett nyckelord om jag ska förklara varför företagsklimatet i Flen undan för undan förbättrats. Samarbetet mellan kommunen och näringslivet har varit och är helt avgörande, säger Mikael Larsson.

För sex år sedan lämnade han posten som rektor på Prins Wilhelmsgymnasiet, drog nytta av sitt gedigna närverk och tackade ja till att bli kommunens näringslivschef och tillika turistchef. Många ser Mikael Larsson som arkitekten bakom den imponerande förbättringen av företagsklimatet.

I augusti förra året fattade kommunfullmäktige beslut om den nya näringslivsstrategin.

– Det skedde efter en lång process under ett och ett halvt år, allt i nära samverkan mellan kommunen och näringslivet. Strategin är med andra ord väl förankrad, betonar Mikael Larsson.

Han menar att strategin genomsyras av ambitionen att förändra kommunens attityd till näringslivet. Särskilt tunga fokusområden är kompetensförsörjning, fler i arbete och mark- och lokalfrågor.

Näringslivsrådet är nystartat och har hittills bara hunnit med ett par möten.

– Rådet formaliserar dialogen mellan kommunen och näringslivet och gör förhoppningsvis denna dialog ännu effektivare. Av de 12 ledamöterna kommer fem från kommunen och sju från näringslivet. Att näringslivet är i majoritet är en medveten markering, förklarar Mikael Larsson.

Jante hämmar utvecklingen

Han tycker att Jante fortfarande hämmar utvecklingen i Flen.

– Här får vi inte säga att vi är bra. Det är hög tid att begrava Jante, fastslår Mikael Larsson.

Många vet inte eller tänker inte på hur betydelsefull besöksnäringen är i Flens kommun. De i vanliga fall cirka 17 000 invånarna får under sommaren ett tillskott på mellan 10 000 och 15 000.

– Åtskilliga av dem bor vid eller nära någon av kommunens 170 sjöar. Vår förhoppning är förstås att en del av de sommarboende väljer att permanent bosätta sig i Flen, säger Mikael Larsson.

Som turistchef lyfter han fram tre extra intressanta besöksmål. Statsministerns rekreationsbostad Harpsund är ett. Båven med friluftsliv, kanotleder och 365 öar är ett annat. Handelsplatsen Malmköping är ett tredje.

Mikael Larsson är övertygad om att Flen kan och måste fortsätta sin vandring uppåt på Svenskt Näringslivs rankinglista.

På rätt sida om mitten

– Det mål som jag har satt för egen del är att Flen ska finnas på rätt sida om mitten, det vill säga bland Sveriges 145 bästa kommuner, avslöjar han och poängterar att vägen dit går via fortsatt dialog, en smidigare ärendehantering och en bättre beredskap för att bistå företagen med mark och lokaler. 

Marie Svensson är vd på Tjeders Industri AB i Malmköping i Flens kommun och sitter också i Svenskt Näringslivs styrelse och i SME-kommittén.  

Tjeders utvecklar, tillverkar och säljer larm- och kommunikationslösningar, bland annat till sjukhus, äldreboenden, kontor och butiker. Företaget grundades redan 1942 och har idag 36 medarbetare. Omsättningen väntas i år bli mellan 60 och 65 miljoner.

– Det förvånar mig inte att Flen stigit i Svenskt Näringslivs ranking, säger Marie Svensson.

Hon tycker att kommunen tillsammans med företagsföreningen Forum Flen verkligen ansträngt sig för att lägga grunden till ett gott företagsklimat. 

– Arbetet med En väg in är ett exempel på hur företagandet underlättats. Nu börjar vi märka de positiva effekterna, menar Marie Svensson.

Marie Svensson betonar att även företagen har ett ansvar för att skapa ett bra näringslivsklimat.

– Det är ett gemensamt uppdrag för kommunen och företagen. Det behövs två till en tango, påminner hon om.   

Kan bekräfta bilden

– Jag kan bekräfta den bild som Svenskt Näringslivs ranking förmedlar. Företagsklimatet i Flen har undan för undan blivit bättre, säger Rolf Lydahl.

Han äger och driver företagsgruppen Sofielund och är en välkänd företagarprofil i kommunen. I gruppen ingår Sofielunds Gård med lant- och skogsbruk, Hotel Malmköping, fastigheter med 250 lägenheter och butikslokaler och dessutom Talja Företagspark med kontor, produktionslokaler och lager.

– Det är mycket glädjande att Flen klättrar på rankinglistan. I mångt och mycket är det näringslivschefen Mikael Larssons förtjänst, konstaterar Rolf Lydahl.

Han menar att Flen i stort sett saknar företagartraditioner.

-Det var alltid någon bruksdisponent eller greve som ställde och styrde. På senare år har fler och fler börjat föra ut budskapet om företagens betydelse. Idag förstår nog de flesta politiker att ett företag inte behöver vara detsamma som en jättelik fabrik med ett par hundra anställda. Några hundra småföretag ger en mycket bättre riskspridning.

Rolf Lydahl betonar att tiden när det numera nedlagda Hälleforsnäs Bruk hade 1 300 anställda inte är mycket att längta tillbaka till.

– Företagsstrukturen är betydligt sundare idag, säger han.

Finns mer att göra

Trots de tydligt förbättrade relationerna mellan kommunen och näringslivet tycker Rolf Lydahl att det finns mer att göra.

– Kommunen borde dra nytta av de privata företagen. Det är exempelvis orimligt att det kommunala bostadsbolaget ska äga 80 procent av alla hyresfastigheter. Sälj bra fastigheter med 300-400 lägenheter och använd pengarna till att rusta hus ur miljonprogrammet, uppmanar han.

Rolf Lydahl förvånar sig över att det fria vårdvalet inte existerar inom hemtjänsten. När det gäller trygghetsboenden finns det idag bara två i Flens kommun. Inget av dessa är kommunalt ägt.

– Jag äger det ena och är ordförande i styrelsen för det andra. Det är tråkigt att en rädsla för privata alternativ fortfarande lever kvar i den kommunala världen, men trots allt tycker jag att det finns hopp för Flen, sammanfattar Rolf Lydahl. 

Fakta

Flen ligger på plats 193 i Svenskt Näringslivsranking av företagsklimatet. Det är 30 placeringar bättre än i fjol och det är femte året i rad som Flen klättrar i ranking.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svala konjunkturförväntningar

PRESSMEDDELANDE Företagen i Södermanland signalerar att konjunkturtoppen är passerad men att det närmaste halvåret ser stabilt ut, vilket framkommer i Svenskt Näringslivs Företagarpanel för tredje kvartalet.
NYHET Publicerad:

Företagens förväntningar om konjunkturen dämpas

EKONOMI Konjunkturen mattas av. Förväntningarna dämpas från svenska företag. Kurvorna för framtida produktion och försäljning, investeringar och sysselsättning pekar nedåt, visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. "Företagen planerar inte för högre produktion", säger ekonom Violeta Juks.
NYHET Publicerad:

En hamn i förändring

FÖRETAGSKLIMAT Oxelösunds Hamn står inför stora förändringar. Hamnen lever till stor del i symbios med SSAB som ska ställa om sin produktion. Hamnens stora hantering av kol ska ersättas av hantering av LNG (gas) och stora mängder skrot. "Vi jobbar för fullt med alla olika myndighetsprövningar som krävs", säger Douglas Heilborn som är hamnens VD.
NYHET Publicerad:

Sommarexamen

KOMMENTAR Tillbaka bakom tangenterna efter fyra härliga sommarveckor flyter tankarna lätt mellan semester och jobb. Många härliga semesterminnen vill inte riktigt lämna utrymme för jobbet.
NYHET Publicerad:

Många unga får sitt första jobb under sommaren

SOMMARJOBB För att företag ska kunna klara av sommarmånaderna anställer de ofta unga sommarvikarier. ”För oss är det avgörande att vi kan anställa personal under sommaren, annars hade vi inte kunnat vara ett säsongsföretag” säger Helena Pagoldh, som driver Sundbyholms gästhamn.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bidrar till att rädda klimatet

KLIMATARBETE Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet. Sedan några år tillbaka har näringslivets klimatarbete intensifierats ytterligare. Det arbetas aktivt med utveckling av nya tekniker, fossilfria bränslen, utsläppsfria processer i industrin samt nya tjänster och produkter som hjälper konsumenter att minska sina klimatavtryck, villket är mycket positivt och något som måste bejakas och stöttas. Det skriver Linda Flink, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Tankeläsning är svårt

UPPHANDLING Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Nya momsregler förödande för privata vårdföretag

SKATTER Den privatägda vårdcentralen Smeden i Eskilstuna har 13 000 patienter och växer ständigt, men riskerar att behöva lägga ner sin verksamhet. Snart införs nämligen en lag som gör det dyrare att hyra in personal – dagens momsregler gör att det är de privata vårdföretagen som drabbas mest.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv presenterar reformförslag för svensk skola

UTBILDNING Trots en arbetslöshet på 9,5 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Södermanland. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

”Jag har alltid velat bli entreprenör”

UNG FÖRETAGSAMHET För Ida Norström var valet att starta företag självklart. Med en tydlig affärsidé växer verksamheten stadigt, och målen är högt satta. "Jag tänkte först att man inte kan starta ett företag när man är så ung, men efter att ha läst entreprenörskapskurser och drivit ett UF-företag under gymnasietiden kände jag att jag inte behövde vänta", säger Ida.
NYHET Publicerad:

I Strängnäs har alla ansvar för företagskontakterna

FÖRETAGSKLIMAT Nu finns det klara indikationer på att Strängnäs kommer att avancera i Svenskt Näringslivs ranking i september. I det sammanfattande omdömet från enkätundersökningen som precis har publicerats får kommunen sitt högsta betyg genom tiderna. Kommunpolitikernas attityder är en punkt där betyget förbättrats. "Filosofin är att alla kommunens medarbetare har ett ansvar för företagskontakterna. Det har vi lärt oss bland annat av Solna", säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande.
NYHET Publicerad:

Flen ”tussar på” för att förbättra företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "I Flen är det tusen små steg som styr arbetet med att förbättra företagsklimatet. Vi ”tussar på” och tar inga jättekliv i Svenskt Näringslivs ranking. Långsiktiga och stabila satsningar är vår framgångsmodell", säger Mikael Larsson, näringslivschef i Flens kommun.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet och stabilitet lyfter Gnestas företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT I rankingen har Gnesta varje år sedan 2012 placerat sig bland de 100 bästa av landets 290 kommuner. Allt pekar nu på att man nästa gång, i september, förbättrar sin position från fjolårets plats 58. Långsiktighet och stabilitet är några centrala ord när kommunstyrelsens ordförande Johan Rocklind (S) ska förklara Gnestas goda företagsklimat. "Det gäller att hela tiden blicka några år framåt", konstaterar han.
NYHET Publicerad:

Flera kommuner tar kliv mot ett bättre företagsklimat

PRESSMEDDELANDE Gnesta starkare på viktigaste frågan, Katrineholm, Flen, Eskilstuna och Strängnäs utvecklas starkt. Det finns mycket positivt att glädjas åt i Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet i Södermanlands kommuner.
NYHET Publicerad:

Kliv mot bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet stärks i fem av Södermanlands kommuner. I tre kommuner blir det lite sämre. Totalt sett står sig Södermanlands kommuner mycket välFöretagsklimatet stärks i fem av Södermanlands kommuner. I tre kommuner blir det lite sämre. Totalt sett står sig Södermanlands kommuner mycket väl.
NYHET Publicerad:

Martina vårdar Lindholms gård för kommande generationer

FÖRETAGSKLIMAT Att bedriva jord- och skogsbruk samt att hålla ett djurbestånd är en livsstil mer än ett arbete. Om det vittnar Martina Schagerlund som tillsammans med sin man Olov driver Lindholms Gård. "Gården har drivits av släkten under flera generationer och jag tänker att jag ska lämna över den till mina barn", berättar Martina Schagerlund.
NYHET Publicerad:

En företagsam bussresa

FÖRETAGSKLIMAT Fredagen den 10 maj samlades en grupp kommun- och riksdagspolitiker på Gripsholms Värdshus i Mariefred. Under dagen ska de träffa fyra företagare för att lära sig mer om hur regler och regelkrångel påverkar företaget.
NYHET Publicerad:

Nu ska bättre lagstiftning på plats

LAS Regeringen har beslutat om att tillsätta en utredning om förändringar av arbetsrätten, en utredning som kom till efter att Centerpartiet hårdnackat ställde krav på att arbetsrätten måste förändras under regeringsförhandlingarna. "Turordningsreglerna får inte hindra tillväxten i företagen, vilket sker idag. Företagen måste våga anställa i alla lägen, inte avstå i rädsla för att det blir fel person." konstaterar Martina Johansson, riksdagsledamot för Centerpartiet.
NYHET Publicerad:

Tomma platser på gymnasieprogram trots stark efterfrågan på arbetsmarknaden

PRESSMEDDELANDE Svenskt Näringslivs granskning av söktrycket i den preliminära gymnasieantagningen visar att det finns lediga platser på utbildningar, trots att elever som går där har en ljus arbetsmarknad.